Unionen: Fem åtgärder kan skapa positiv arbetsmiljö Unionens kanslichef Therese Svanström menar att vi är för dåliga på att ge beröm på svenska arbetsplatser. Foto: TT, Unionen

Unionen: Fem åtgärder kan skapa positiv arbetsmiljö

Arbetsmiljö Unionens egen kanslichef Therese Svanström och regionchefen för Unionen i Stockholm, Jeanette Forss, väljer att gå ut med sina erfarenheter av vad som kan få slut på destruktiva inslag på arbetsplatsen.
29 nov 2018 | 06:00
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

I Arbetsmiljöverkets nya rapport framkommer att så många som tre av tio i dag har besvär orsakade av arbetet – exempelvis koncentrationssvårigheter, problem med minnet, ångest, sömnsvårigheter och depressionssymptom. Värst drabbade är kvinnor och sysselsatta i åldrarna 30–49 år.

Coacherna som jobbar på Unionen träffar över 1 000 medlemmar per år på chefsnivå för att coacha i ämnen som fokuserar på arbetsmiljö. Nu släpper Unionen en lista med fem punkter för att vända en ond spiral på jobbet och få slut på destruktiva inslag som försurar arbetsmiljön. Det är Unionens egen kanslichef Therese Svanström och regionchefen för Unionen i Stockholm, Jeanette Forss, som delar med sig av sina erfarenheter.

1. Att trivas på jobbet är viktigt

Enligt Therese Svanström, kanslichef på Unionen, är det viktigt att ha roligt på jobbet – och att det får synas. Som chef gäller det bland annat att inte tolka uppsluppenhet som ineffektivitet.

– I stället för att titta på hur någon för sig är det viktigt att bedöma prestation på konkreta och mätbara sätt. Som medarbetare ska du inte behöva känna att du måste visa upp sig som stressad för att ses som produktiv av chefen, säger Therese Svanström.

Enligt min erfarenhet är vi mer produktiva när vi är glada.

Att se irriterad ut på jobbet för att framstå som effektiv, som är George Costanzas strategi i komediserien Seinfeld, fungerar alltså inte på dig?

– Nej, det gör det inte. Jag ser inte ilska som ett tecken på effektivitet, enligt min erfarenhet är vi mer produktiva när vi är glada. Gladast vinner brukar jag säga.

Apropå hur man för sig, tror du extroverta belönas mer än introverta på svenska arbetsplatser?

– Ja, det tror jag. Samtidigt kan det slå åt andra hållet också, att en del som är extroverta upplevs som att de är lite ”för mycket”. Också här är det viktigt att förhålla sig till konkreta prestationer i stället för hur någon är, säger Therese Svanström.

En viktig byggsten är också tydlig kommunikation från chefen, så att medarbetarna har en klar bild av vad som förväntas av dem.

– Otydlighet kan handla om att chefen inte känner sig trygg i sin roll. Det kan också vara så att chefen själv har fått otydlig information från sin chef. Det är viktigt att påpeka när informationen är otydlig. Kommunikationen går ju åt båda hållen, så medarbetaren har också ett ansvar.

2. Ställ motfrågor när du bemöts av negativitet

På alla arbetsplatser förekommer negativitet, och alla behöver förhålla sig till det på något sätt. Det bästa sättet är enligt Therese Svanström att ställa motfrågor.

– Om någon uttrycker missnöje: vad vill den personen ändra? Hur uppnår vi ett önskvärt resultat på bästa sätt, säger Therese Svanström.

Men all negativitet handlar ju inte om missnöje. Hur hanterar man exempelvis maktspel och härskartekniker?

– Som individ gäller det att ha modet och drivkraften att prata om det. Det kan vara en särskilt utsatt situation om det dåliga beteendet kommer uppifrån. Men man ska inte ignorera det. Jag tror att det är viktigt att prata om saker som de är. Klarar man av att göra det finns möjligheten att vända utvecklingen på arbetsplatsen, säger Therese Svanström.

3. Bemöt andras svackor

Alla presterar inte på topp vid alla tillfällen, och misslyckanden är också inslag i arbetslivet. Det gäller att skapa en kultur på jobbet där man stöttar varandra och där det är okej att visa svaghet.

Du kan vara öppen med att det finns omständigheter som gör att du har det svårt just nu.

– Det kan handla om att du har en situation i privatlivet som gör att du inte kan prestera på topp under en tid. Det gäller att kunna vara öppen med det och informera sina medarbetare att du inte klarar av att hålla samma prestationsnivå som tidigare under en tid. Även som chef ska du kunna vara öppen, säger Therese Svanström.

Vad gör man om man inte vill dela med sig av för mycket från privatlivet?

– Du kan vara öppen med att det finns omständigheter som gör att du har det svårt just nu. Som chef tycker jag också att du ska vara uppmärksam och på riktigt fråga dina medarbetare hur de mår om du märker att det kanske är någonting som inte riktigt står bra till, säger Therese Svanström.

4. Se till att själv ha en bra chef om du har en ledarroll

Också chefer kan behöva råd och stöd. Therese Svanström menar att många chefer kan vara hårda mot sig själva.

Behöver en chef vara självrannsakande?

– Det låter kanske lite asketiskt, men jag tror att det är bra att ha någon att bolla idéer med och fundera över sin kommunikation och sin roll för att utvecklas som chef. Exempelvis genom att ta hjälp av chefscoacher, säger Therese Svanström.

Kan man vara kompis med chefen?

– Det är en bra fråga. Jag tror absolut att en arbetsplats tjänar på kamratliga relationer. Sedan kan det bli problematiskt om chefen har en kompisrelation med en person i arbetsgruppen – man kan behöva tänka på relationerna när man organiserar arbetet.

5. Ge feedback

Enligt Therese Svanström är vi på svenska arbetsplatser ganska dåliga på att ge positiv feedback när vi tycker något är bra. Det kan vara det egna egot som kommer i vägen.

– Eller så kan det vara ett utslag för jantelagen att du inte ska höja någon till skyarna direkt. Men jag tror det är viktigt att uttrycka sin uppskattning när någonting blev bra. Det stärker inte minst samarbetet. Så håll det inte för dig själv. I så fall kan du heller inte förvänta dig att själv få beröm, säger Therese Svanström.

Eller så kan det vara ett utslag för jantelagen att du inte ska höja någon till skyarna direkt

Jeanette Forss, regionchef på Unionen i Stockholm, instämmer om vikten att ge beröm:

– Att se och bekräfta medarbetare är oerhört viktigt. Det räcker inte med att jag tänker att det görs ett bra jobb, jag behöver uttrycka det och visa i handling att jag menar det.

Nyhetsbrev

Även feedback som inte är så smickrande är viktig att kommunicera på ett konstruktivt sätt.

– Det är lika viktigt att kunna peka ut förbättringsområden. Enskilt om det gäller en viss medarbetare, eller i grupp om det gäller hur arbetslaget fungerar, säger Therese Svanström.

Unionen vill visa upp goda exempel

Viola Zabeti, Projektledare press och opinion på Unionen Stockholm, står bakom initiativet att släppa en lista med arbetsmiljöråd.

Hur kommer det sig att de här tipsen kommer från Unionens kanslichef och regionchef?

– I mjukare frågor och varumärkesfrågor använder vi på Unionen också vår chefspersonal för att synas och höras på andra områden. Exempelvis har vår HR-chef uttalat sig i varumärkesfrågor och vår regionchef i Stockholm har uttalat sig om hur man höjer sin lön i Dagens Industri, säger Viola Zabeti till Arbetsvärlden.

– Tanken med de här råden om arbetsmiljöarbete är att visa upp hur höga chefer kan tänka om arbetsmiljön, genom vår kanslichef och regionchef i Stockholm – som kan fungera som förebilder för chefer och som en service till medlemmar.

Finns det inte en risk att man lägger ansvaret för arbetsmiljön för mycket i medarbetarens knä snarare än hos arbetsgivaren?

– Råden handlar inte om att peka finger utan om att ge råd och stöd för att förbättra arbetsmiljön. Ytterst är de högsta cheferna ansvariga för arbetsmiljön, men varje medarbetare har så klart också en roll att spela för att skapa en bra arbetsmiljö.

29 nov 2018 | 06:00

Relaterad läsning

Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Arne Grip 29 maj 2019:

    Min kommentar Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ligger på den juridiska personen, företrädd av styrelsen. Och under straffansvar för kommunstyrelsens ordförande enligt en dom mot Finspångs kommun i Norrköpings tingsrätt.

    Det finns enligt mina undersökningar inget stöd i lag för uppgiften i artikeln: Ytterst är de högsta cheferna ansvariga för arbetsmiljön, men varje medarbetare har så klart också en roll att spela för att skapa en bra arbetsmiljö.
    Vore intressant att läsa en artikel som reder ut rättsläget. Om och när en fysisk person anställd i stat, kommun eller region har rätt att kalla sig arbetsgivare i förhållande till andra anställda och till kollektivavtalsbärande part.

    Jag ställde frågan direkt till Annika Strandhäll om det pågick något arbete eller utredning för att i lag definiera termen Arbetsgivare och fick ett nekande svar. I den nya Kommunallagen har anställda skrivits in och termen arbetsgivare i kap 7. Men utan definitioner eller förklaringar av skillnaden.

    Arne Grip rättsssociolog

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev