Hur kan facken agera för att FN:s Agenda 2030 ska bli verklighet, den agenda som världens alla länder skrivit under på? Till 2030 ska extrem fattigdom utrotas, ojämlikheten minskas, jämställdheten öka… Allt uttryckt i agendans totalt 17 mätbara mål, och där mål 8 – anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt – är starkt kopplat till det fackliga arbetet.
För facken handlar det mycket om att få till stånd en rättvisare handel. Häromveckan gav regeringen SCB i uppdrag att analysera hur Sverige i nuläget lever upp till Agenda 2030 och på onsdagen anordnade den fackliga biståndsorganisationen Union to Union ett seminarium om rättvise- och upphandlingsfrågor. Unionens samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg framhöll då att Sverige för att leva upp till Agendan, måste kunna ställa krav på kollektivavtalsliknande krav vid upphandling.
”Det borde inte finnas något principiellt motstånd bland allianspartierna.”
– Eftersom svensk arbetsmarknad regleras med kollektivavtal så kommer Sverige inte kunna leva upp till målen i agendan om vi inte är tydliga med att kollektivavtalsliknande villkor kan ställas som krav. Det är där som de politiska blocken kört fast, säger Henrik Ehrenberg till Arbetsvärlden.
Han syftar på att allianspartierna och SD i höstas inte ställde sig bakom regeringens förslag på krav på kollektivavtalad lön, semester och arbetstid vid offentlig upphandling.
Någonting som fått TCO att hota med att dra Sverige inför EU-kommissionen.
– Det borde inte finnas något principiellt motstånd bland allianspartierna. Motståndet sammanhänger med en uppfattning om att kollektivavtalsliknande villkor hämmar småföretags möjligheter att delta i upphandlingar. Blocken borde kunna komma överens, säger han.
Varje år upphandlar det offentliga i Sverige varor och tjänster för över 600 miljarder kronor – siffran för EU är runt 15 000 miljarder kronor. Genom offentlig upphandling ges alltså stora möjligheter att förbättra villkoren för arbetstagare såväl hemmavid som i andra länder. Något Swedwatch gav exempel på i en rapport i höstas som bland annat tog upp svensk upphandling av kirurgiska instrument i Pakistan.
Ska hindra social dumpning och miljöförstöring
Unionen bedriver även annat fackligt påverkansarbete för rättvis handel. Förbundet agerar dels som internationell samarbetspart och uppmärksammar situationer i länder där facklig organisering motarbetas och arbetsvillkoren är undermåliga. Dels håller man koll på att svenska storföretag till exempel följer ILOs konventioner (häromveckan ratificerade slutligen regeringen efter långvarig facklig påtryckning ILO:s konvention om tvångsarbete).
Rättvisefrågorna engagerar menar Henrik Ehrenberg.
– Det finns ett intresse bland våra förtroendevalda att vi ska vara aktiva centralt. Och för att vi utvecklar stödet för de förtroendevalda.
Engagemanget gäller till exempel CSR-frågor (Corporate Social Responsibility).
– Vi försöker möjliggöra för våra förtroendevalda att agera i de här frågorna. Att, och hur de kan samarbeta med sina företagsledningar för att lyfta rättvise- och CSR-frågorna. Och för att svenska företag inte ska bidra till social dumpning och miljöförstöring.