Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Unikt stödcentrum för papperslösa fyller tio år Foto: Ewa Persson

Unikt stödcentrum för papperslösa fyller tio år

Arbetsvillkor Hundratals personer har fått hjälp av Fackligt center för papperslösa. Men fuskbranscherna har förblivit desamma genom alla år, medan tiderna förändrats. "Vi hade länge bilden att vi förändrade synen på papperslösa, bort ifrån att man jagade ”illegala människor”. Men nu är det en mycket tuffare samhällsanda." Det berättar Sten-Erik Johansson.
26 Okt 2018

I ett kontorsrum i Solna håller Fackligt center för papperslösa till. Här finns ett par personer några timmar varje måndag beredda att ta emot människor som behöver hjälp att hävda sina rättigheter mot arbetsgivare som utnyttjar papperslösa, EU-migranter och asylsökande.

På fönsterbrädan står en krukväxt med ett litet TACK-kort på. En gåva från en ensamkommande kille som arbetade för ett stort bolag inom kultursfären men inte fick lön när det uppdagades att han saknade arbetstillstånd. Med hjälp av centret fick han ut en ersättning.

– Och blomman hade han egentligen inte råd att köpa, gissar Sten-Erik Johansson milt vid Arbetsvärldens besök.

Tiondel av städarna var papperslösa

Sten-Erik Johansson är en av nyckelpersonerna bakom Fackligt center för papperslösa. I dag är han pensionär men jobbar fortfarande ideellt på centret. För mer än tio år sedan arbetade han på fackförbundet Fastighets med ett projekt som bland annat inventerade villkoren för papperslösa inom städbranschen. Och resultatet var förskräckande: uppskattningsvis en tiondel av städarna var papperslösa som arbetade under usla villkor och löner.

Sten-Erik Johansson, en av initiativtagarna från fackförbundet Fastighets. Foto: Ewa Persson

Då hade exploateringen av papperslösa i Sverige redan varit föremål för debatt under ett antal år. Bland annat hade det avslöjats hur städning i tunnelbanan och på hamburgerrestauranger i själva verket utfördes av papperslösa till mycket låga löner. Varje vecka demonstrerade papperslösa på Mynttorget vid Riksdagen.

Via en informell arbetsgrupp bestående av framför allt LO-förbunden Fastighets, Seko Hotell- och restaurang samt några från Nätverket för papperslösa började planerna på ett fackligt center ta form. När det öppnades i september 2008 blev Sten-Erik dess första ordförande, då hade även TCO och Akademikerförbundet SSR involverats, och de sitter fortfarande i styrelsen för centret. I dag är en lång rad förbund och avdelningar medlemmar i centret.

Telefonmottagning varje dag

Grundvalen för centret är alla människors lika värde och rätt. Genom att skydda människor från att bli utnyttjade försvarar facken samtidigt kollektivavtalens ställning på arbetsmarknaden enligt principen lika lön för lika arbete.

Rent praktiskt drivs verksamheten genom ett samarbete mellan olika fackliga organisationer. Vision står för en telefonlinje som är öppen tolv timmar varje dag, medan andra delar på att bemanna kontoret måndagseftermiddagar och på Stadsmissionens Crossroads i Stockholm varannan vecka. Till Crossroads kommer bland annat många EU-migranter.

Foto: Ewa Persson

På kontoret i Solna brukar det bli något besök i veckan. De första kontakterna sker ofta via telefonlinjen och besöken är numera till större delen förbokade. Man för noga bok över statistiken: hittills har cirka 160 fall upprättats vid centret, som fört vidare de flesta fallen till berörda förbund för förhandlingar.

Precis som när det gäller den ensamkommande killen i kulturbolaget, handlar de flesta fallen om utebliven eller felaktig lön, eller om arbetsskador som arbetsgivaren vägrar betala för.

Ibland återkommer samma arbetsgivare flera gånger.

– Många av arbetsgivarna som håller på så här vet ju precis hur en slipsten ska dras, säger Sten-Erik Johansson.

Många av arbetsgivarna som håller på så här vet ju precis hur en slipsten ska dras

– Det är vanligt att de visar upp en kopia av kollektivavtalet för den som anställs – de har tagit reda på hur det ska stå. Och där kanske det står 135 kronor i timmen. Men den lönen får de kanske bara någon enstaka dag, sedan ligger den på 30–40 kronor, i bästa fall 50 kronor i timmen.

Städ, restaurang och bygg toppar ligan

Utnyttjandet av papperslösa har hela tiden varit vanligast inom tre branscher: städ, restaurang och bygg. I restaurangbranschen handlar det ofta om jobb inte syns utåt, som diskare. På städsidan är det vanligt att det saknas fungerande administration – ”man ställer lite städgrejor i bakluckan på sin bil och så är det någon annan som gör jobbet” som Sten-Erik uttrycker det.

Lag om rätt till lön

Sedan 2013 har papperslösa rätt enligt lag (2013:644) att få skälig lön för utfört arbete, även om man inte har rätt att vistas i Sverige. Om det inte går att få fram vad arbetsgivare och anställd kommit överens om, gäller skälig lön motsvarande kollektivavtalets miniminivå eller praxis, baserat på tre månaders heltidsjobb.

En arbetsgivare är dessutom skyldig att betala skatt och sociala avgifter.

Om den papperslösa inte får ut lönen av arbetsgivaren, finns under vissa omständigheter möjlighet att kräva ersättning från uppdragsgivare.

+ Expandera

Inte sällan försvåras kontrollen av villkoren av långa underentreprenörskedjor, det kan handla om mellan sex och åtta steg.

– Och de som har vunnit ett sådant kontrakt har inte en aning om vad den sjätte underentreprenören gör, de vet inte ens vad det tredje ledet gör, säger Sten-Erik Johansson.

Sedan 2013 finns en lag, lagen om rätt till lön och annan ersättning, som reglerar papperslösas rättigheter på arbetsmarknaden. Enligt den lagen kan också uppdragsgivare i ett tidigare led i en entreprenörskedja bli ersättningsskyldiga. Men då krävs att de vet eller haft skälig anledning att anta att underentreprenaden genomförts med personer utan uppehålls-/arbetstillstånd.

De som har vunnit ett sådant kontrakt har inte en aning om vad den sjätte underentreprenören gör, de vet inte ens vad det tredje ledet gör

Under ett antal år upplevde man från centret att man hade en påverkan på fackförbunden och samhällsdebatten. De nya lagarna om papperslösas rätt till lön och ersättningar, sjukvård och skola för barnen kom 2013. Fler fackförbund öppnades för medlemskap.

– Vi hade länge bilden att vi förändrade synen på papperslösa, också inom LO, bort ifrån att man jagade ”illegala människor”, säger Sten-Erik Johansson.

– Men nu är det en mycket tuffare samhällsanda. Sedan 2015 när det kom många flyktingar har tumskruvarna dragits åt. Och bakom den hårdare och tuffare tonen ligger inte bara SD längre, den tonen har inympats i andra partierna också.

Ny lag om poliskontroller

I somras ändrades lagen så att polisen numera kan göra oanmälda kontroller på vissa arbetsplatser av bland annat papperslösa. Till skillnad från LO ställde sig det fackliga centret kritiskt till en ändrad lag i remissomgången, och Sten-Erik Johansson är orolig för att sådant skrämmer bort papperslösa från att ta hjälp för att hävda sin rätt.

På frågan om han skulle vilja att Fackligt center för papperslösa skulle ha större inflytande i samhällsdebatten svarar han, efter någon sekunds betänketid:

– Vi skulle nog knäcka oss – folk här har ju andra jobb parallellt.

– Samtidigt är det ganska bra att vi jobbar med problematiken på arbetsplatserna, och inte med rätten att få stanna i Sverige. I mitt gamla förbund Fastighets är det till exempel säkert 20 procent som sympatiserar med Sverigedemokraterna.

 

26 Okt 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.