Tyst om nyanlända kvinnors läge på arbetsmarknaden

Länsstyrelsen i Stockholm presenterade nyligen överraskande positiva siffror som visade att utrikes födda män i Stockholms län nästan lika ofta har ett arbete som inrikes födda män: 73 och 74 procent. Men det finns ett stort MEN: för utrikes födda kvinnor är siffran alls inte lika bra. Endast 61,6 procent av de utrikes födda kvinnorna i Stockholms län är sysselsatta, vilket är nästan 12 procentenheter lägre än för utrikes födda män. Ser man till hela landet så är bara 54,8 procent av utrikes födda kvinnor sysselsatta, jämfört med 63,1 procent för utrikes födda män.

”Vi ser att även kvinnors deltagande i arbetsnära insatser, såsom praktik och arbetsmarknadsutbildning, är lägre än männens.”

Sysslsättningsgapet har ökat

Dåliga sysselsättningssiffror för utrikes födda kvinnor understryks av Arbetsförmedlingens statistik. Av den senaste återrapporten till regeringen framgår att medan det bland nyanlända kvinnor var 22 procent som arbetade eller studerade 365 dagar efter avslutad etablering, var siffran för männen 35 procent. Skillnaderna är ingen nyhet, såväl Arbetsförmedlingen som Statistiska centralbyrån har tagit fram de här siffrorna år efter år. Och så sent som 2012 presenterade den förra regeringen en statlig offentlig utredning om just nyanlända kvinnor på arbetsmarknaden med titeln ”Med rätt att delta” (den så kallade AKKA-utredningen). Men sanningen är att de senaste tio åren har gapet mellan utrikes födda mäns och kvinnors möjlighet att delta och få ett jobb ökat.
– Denna problematik har funnits länge och är komplex, och vi ser att även kvinnors deltagande i arbetsnära insatser, såsom praktik och arbetsmarknadsutbildning, är lägre än männens, säger Johan Nylander, verksamhetssamordnare på avdelningen integration och etablering på Arbetsförmedlingen.
– Vi bedriver nu ett metodutvecklingsarbete med ett jämställdhetsperspektiv för att ringa in vad Arbetsförmedlingen kan förändra i sitt arbete för att förbättra resultatet, och i detta ingår det att höja kvinnornas deltagande i arbetsnära insatser inom ramen för etableringsuppdraget.

Så när regeringen i februari lade fram ett ”etableringspaket” för nyanlända invandrare med reformer på fyra områden (se faktaruta) kunde man förvänta sig att nyanlända kvinnors sämre möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden skulle uppmärksammas. Allra helst som det i regeringsförklaringen slås fast att ”Sveriges nya regering är en feministisk regering”. Och att ”jämställdhetspolitiken ges en större tyngd i Regeringskansliet”. Men inte ett ord om detta.

Regeringen följer utvecklingen

Irene Wennemo.

Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet kommenterar via mejl:
– Regeringen följer noga situationen för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden och utesluter inte att ytterligare åtgärder för att främja en ökad jämställdhet kan komma att bli nödvändiga.

Att det tar längre tid för nyanlända kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med männen beror enligt Wennemo bland annat på att – som påpekas i AKKA-utredningen – nyanlända kvinnor erbjuds ett mindre omfattande och relevant stöd jämfört med nyanlända män.
– Detta är naturligtvis helt oacceptabelt och något som vi ser mycket allvarligt på. Nyanlända kvinnor måste få bättre förutsättningar att delta i arbets- och samhällslivet. En stor utmaning inom etableringsuppdraget blir därför att säkerställa att både kvinnor och män får lika tillgång till kvalitativa insatser, skriver hon.

Irene Wennemo tar också upp att Stockholms universitet fått i uppdrag att utvärdera effekterna av etableringsreformen för vissa nyanlända invandrare, hur reformen påverkat deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I den utvärderingen ska särskilt kvinnornas situation beaktas.

Parterna inbjudna till samtal

Som Arbetsvärlden tidigare skrivit kommer regeringen att samtala med arbetsmarknadens parter om branschinriktade snabbspår in på arbetsmarknaden.

”Kvinnor som är utrikes födda är en av de grupper som har det allra tuffast.”

Veronica Karlsson, ordförande i Vision.

Fackförbundet Vision ska ha sitt möte den 31 mars och ordförande Veronica Karlsson lovar att då ta upp kvinnoperspektivet.
– Viktigt är att vi inte går i samma fälla igen. För om vi bara fokuserar på att man ska ut snabbast möjligt i arbete kan det bli insatser som främst riktar sig till män. Det är en viktig uppgift för oss att bevaka att det inte blir så. Det är en del av mitt uppdrag att synliggöra och medvetandegöra kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden. Och kvinnor som är utrikes födda är en av de grupper som har det allra tuffast. Vårt förbund sätter mångfaldsfrågan högt på dagordningen. Likaså jämställdhet.

Ser du en kvinnoinriktning i regeringens etableringspaket?
– Nej. Men vi har ännu inte påbörjat samtalen. Jag vet att regeringen är medveten om problematiken, att siffrorna för utrikes födda kvinnor är dramatiska med många som står utanför arbetsmarknaden.
Hon tillägger:
– Det här handlar om jämställdhet för alla kvinnor i det svenska samhället.

Att frågan engagerar Veronica Karlsson är tydligt. Förmodligen speglar det hennes fleråriga erfarenhet som socialsekreterare i Norrköping med ansvar för flyktingfrågor.
Vad blir konkret viktigt för att regeringens politik ska förbättra nyanlända kvinnors möjligheter att få jobb?
– Det gäller att det inte blir problemfokuserat utan möjlighetsfokuserat. Och där tror jag att vi i Vision kan bidra massor.