Stressen är ett växande problem i tjänstemannayrkena. Ännu går det inte att se i statistiken, men på sikt kommer sjukfrånvaron att öka på grund av arbetssjukdomar och arbetsolyckor relaterade till stress.
Det framgår av Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik för 2018 som presenterades idag. Och kvinnorna är överrepresenterade i statistiken.
På ytan kan utvecklingen tyckas gå åt rätt håll. Antalet anmälda arbetsolyckor liksom sjukfrånvaron på grund av arbetsolyckor och arbetssjukdomar är i stort sett oförändrad jämfört med 2017. Till och med minskade antalet anmälda arbetssjukdomar med hela 13 procent. Totalt förolyckades 50 personer under 2018, främst i yrken inom bygg- och transportbranschen.
Du behöver inte vara professor för att förstå att det är inget vettigt sätt att styra arbetet.
Men skrapar man på ytan är utvecklingen bland tjänstemannayrkena oroande menar Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem:
‒ Vi har inte många dödsolyckor bland tjänstemän. Däremot hittar vi andra saker bland tjänstemän: stress, ergonomi, kränkande särbehandling… Överhuvudtaget frågor som har med organisatoriska och sociala frågor att göra.
‒ Man brukar säga att det inte är farligt att jobba på kontor, men det kan vara väldigt farligt.
Vad är farligt?
‒ Just stress, krav, bristande resurser, tidspress, mänskliga relationer på jobbet. Hur är det att vara chef? Hur många medarbetare har du att ta hand om?
Ett vanligt skäl till sjukskrivning för arbetssjukdom orsakad av organisatoriska eller sociala orsaker är att man går in i väggen.
‒ Det blir för långa arbetsdagar. Du har för stor press. När en kollega är sjuk finns ingen som kan hoppa in. Man har inte organiserat jobbet på ett bra sätt, så att du känner att när jag är sjuk så är jag hemma och är sjuk.
Sociala orsaker drabbar kvinnor
Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet är medförfattare till ett par av Arbetsmiljöverkets rapporter om orsakerna bakom statistiken.
Att organisatoriska och sociala orsaker drabbar tjänstemannayrkena mer, och kvinnor i högre grad än män förklarar Bengt Järvholm med att:
‒ Branscher där stressen ökat sedan 70-talet är handel, vård, omsorg och undervisning. Branscher där många kvinnor jobbar.
När de går i pension kommer det att märkas.
När rapportforskarna ställde frågor om besvär relaterade till organisatoriska eller sociala orsaker så svarade kvinnor mycket oftare än män att de har besvär.
Vilka är de bakomliggande orsakerna till ökad stress?
‒ Det finns två saker att fokusera på. Det ena är vilken möjlighet du har att själv styra ditt eget arbete, vilken egenkontroll du har. Den andra är vilka resurser arbetsledningen ger dig för att på ett rimligt sätt klara av arbetsuppgiften.
Han tar ett exempel:
‒ Hemvården ger dig tretton minuter till Agda. Du behöver inte vara professor för att förstå att det är inget vettigt sätt att styra arbetet.
Om de stresskapande mönstren inte bryts ser Bengt Järvholm två utvecklingar. Att alltfler människor mår dåligt och söker andra jobb eller blir arbetslösa. Den andra att produktiviteten i en del branscher blir sämre.
‒ Bra organisatorisk och social miljö är produktiv. Det gäller att arbetsledningar matchar de här svåra prioriteringsfrågorna.
Människor kanske inte dör av stressen under sitt arbetsliv, menar Bengt Järvholm.
‒ Men när de går i pension kommer det att märkas.
Fler olycksfall bland unga män
Ytterligare ett orostecken som framhålls i Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik är att den relativa olycksfallsfrekvensen för unga män 16-24 år är ungefär 50 procent högre än genomsnittet för män i övriga åldersgrupper.
‒ Statistiken ger ingen klar bild av vilka de bakomliggande faktorerna är, för att förstå det krävs ytterligare analyser. Det är oroväckande, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
