SNS Demokratiråd forskar om demokratins förutsättningar, förhållanden och utveckling. Rådet inrättades i mitten av 1990-talet och här sedan dess skrivit om principiella och aktuella frågeställningar om demokratin på lokal, nationell och global nivå.
Rapportförfattarna konstaterar att den svenska parlamentariska demokratin fungerar väl i flera avseenden. Exempelvis stiftar riksdagen lag i en rimlig takt.
Andelen lagförslag som fått allvarlig kritik av Lagrådet har gått upp från 4 procent till 8 procent under regeringens första två år.
Svensk demokrati mår ganska bra
– Vi tecknar en ganska ljus bild av riksdagens förmåga att representera svenska folket. KU:s granskningar fungerar också i stort sett bra. I en tid av kritik mot demokratin och prat om att den ska gå under runt om i världen och att det bara är en tidsfråga innan den gör det här också vill jag säga att svensk demokrati är ganska livskraftig, säger Jan Teorell som är professor i statsvetenskap och ordförande i SNS Demokratiråd 2026 samt författare till rapporten.
Bild: Stockholms universitet
Sittande regering kritiseras oftare av Lagrådet
Det framkommer också i rapporten att den sittande regeringen har fått dubbelt så mycket allvarlig kritik från Lagrådet som tidigare regeringar sedan 2006, från 3,8 procent till 7,6 procent.
– Det är en siffra som man kan se på från olika sätt. Andelen lagförslag som fått allvarlig kritik av Lagrådet har gått upp från 4 procent till 8 procent under regeringens första två år. Det är allvarligt att det är en fördubbling och i förlängningen kan det få konsekvenser som att det stiftas lagar som inte går att tillämpa och att vi undergräver tilltron till de lagar som stiftas, säger Jan Teorell.
Tyst från delar av oppositionen
Rapporten visar att riksdagen mellan åren 2006 och 2024 i mycket ringa utsträckning reagerade när regeringen valde att gå vidare med lagförslag, trots allvarlig kritik från Lagrådet. Under dessa år antog riksdagen utan ändringar 57 av 64 lagförslag som fått allvarlig kritik.
Det är anmärkningsvärt att man inte reagerar från riksdagens sida.
– Det är anmärkningsvärt att man inte reagerar från riksdagens sida. Det är riksdagen som stiftar lag även om det är regeringen som föreslår, men riksdagen ska också ansvara för kvalitén på lagarna.
Endast 26 procent av riksdagsledamöterna från oppositionspartierna röstar nej till lagförslag som har fått allvarlig kritik av Lagrådet.
Otydligt Lagråd
Lagrådet är en grundslagsstadgad remissinstans och rapporten kritiserar också delar av deras arbete.
– Vi ger en viss kritik till Lagrådet. Det använder ett juridiskt språk på en hög nivå, men ibland är det inte lätt att förstå om Lagrådet är kritiska eller inte ens för oss som är insatta. Ganska ofta är kritiken inlindad. Vi tycker att Lagrådet skulle kunna vässa sina yttranden så att det blir tydligare om de avstyrker till en viss del, större del eller ett förslag som helhet.
Om de inte hörsammar Lagrådet kan man fråga sig vad man ska ha det till.
Jan Teorell tror att en lösning på problemet vore att förstärka Lagrådet.
– Det finns egentligen redan ett beslut som togs redan för sexton sedan om att Lagrådets kansli borde förstärkas på den administrativa sidan, men mig veterligen har inget gjorts i den frågan, säger Jan Teorell.
Han menar att man till regeringens försvar kan säga att Lagrådet har en rådgivande funktion.
Fakta om rapporten
Författarna till den senaste rapporten är Jan Teorell, professor i statskunskap Stockholms universitet, Sandra Håkansson, doktor i statsvetenskap, Göteborgs och Oslos universitet, Johanna Rickne, professor i nationalekonomi på SOFI, Stockholms universitet och Patrik Öhnberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Så regeringen bryter inte mot grundlagen om de inte lyssnar på dem, men om de inte hörsammar Lagrådet kan man fråga sig vad man ska ha det till, säger Jan Teorell.
Alla vill stärka Lagrådet i teorin utom SD
Han menar att regeringen tycker att det här är motiverat att inte alltid lyssna eftersom de vill lösa stora samhällspolitiska problem och har en hög hastighet i att hitta lösningar.
– Men att ha ett starkt Lagråd är ett borgerligt förslag. 2010 var det en total enighet om det bland alla partier utom SD att stärka Lagrådet, säger han.
Arbetsvärlden har sökt statsministern för en kommentar gällande kritiken mot regeringen.
