Arbetsmarknadsforskaren Anna Sonnsjö Andersson vid Lunds universitet anser att facken vaknat för sent och inte tillräckligt hårt engagerat sig för en effektiv bekämpning av arbetslivskriminaliteten.
Arbetsvärlden bad TCO:s ordförande Therese Svanström bemöta kritiken.
”Vi har kritiserat bristerna i systemet för arbetskraftsinvandring sedan det infördes och som gör det lättare för fuskande arbetsgivare att utnyttja arbetskraftsinvandrare. Vi har kritiserat systemet för offentlig upphandling som innebär en jakt på de lägsta priserna och försämrar villkoren på arbetsmarknaden, tagit fram en handbok om offentlig upphandling för fackliga förtroendevalda, tagit fram en handbok för visselblåsning, med mera. Framför allt måste allt viktigt arbete som förbunden utför ute på företagen och medlemmarna nämnas.” skriver hon till Arbetsvärlden.
Fokus på exploateringens offer måste till
Till Arbetsvärlden säger Anna Sonnsjö Andersson att framförallt tjänstemännen och deras facks roll i kampen mot arbetslivskriminalitet underskattas och behöver stärkas. Det håller Therese Svanström med om. Hon är också enig med forskarna om att vad som krävs är ett stärkande av arbetstagarnas ställning. Detta ska ske genom att göra det lättare för facken att komma ut och agera på arbetsplatserna.
Men framförallt delar hon forskarnas syn på att fokus på exploateringens offer måste prägla arbetet mot arbetslivskriminaliteten. Men det har inte gällt när när stat och regering, nuvarande såväl som tidigare, utrett och genomfört regeländringar. I vissa fall tvärtom.
”Det är faktiskt märkligt att staten, genom flera regeringar, har visat ett så svagt intresse för offren för exploatering och utnyttjande på arbetsmarknaden.”, skriver hon.
Unionen: ”rå exploatering svår att komma åt”
Ett av hennes och kollegan Niklas Selbergs 21 förslag är stärkt möjlighet för exempelvis en kontorsanställd i byggbranschen att säkert kunna varna om upptäckta missförhållanden, i det egna eller andra företag, utan att riskera repressalier.
Om denna fiktiva tjänsteman skulle vara fackmedlem är det högst troligt att det är i Unionen. Peter Hellberg är dess ordförande. Inte heller han vill hålla med om att facken inte varit på tårna. Att som facken teckna och försvara kollektivavtalen och driva sina medlemmars ärenden är i sig ett motverkande av oseriösa aktörer, säger han. Men den ”råa exploateringen” är enligt honom, ”svår att komma åt även för oss”.
– Där är det viktigt att vi jobbar med ännu fler förtroendevalda ute på arbetsplatsen för den exploateringen går ju under radarn. Där är det väldigt viktigt att de som jobbar på arbetsplatserna som tjänstemän och ser att någon blir exploaterad också har möjlighet att agera, säger han.
Han vill lyfta fram att Unionen sedan 2022 tecknat avtal med sina motparter inom bland annat handel-, transport-, industri- och IT-branschen som möjliggör upprättandet av visselblåsartjänster.
Även om sådana är en anpassning till den nya visselblåsarlagen som i sin tur är en följd av ett EU-direktiv som kräver att varje företag ska ha en kanal där anställda kan slå larm om missförhållanden. Men parterna har gått utanför lagens grundkrav genom att göra det möjligt för sådana kanaler att omfatta en hel koncern.
– Så, vi jobbar med frågan men lite mer utifrån etablerade och seriösa företag. Den grova arbetslivskriminaliteten håller ju sig generellt utanför den etablerade partsmodellen, säger Peter Hellberg.
Huruvida det lett till att det faktiskt upprättats några sådana har förbundet inte följt upp och anser sig inte heller kunna kontrollera.
ST: ”hot mot tjänstemän mer akut”
Ytterligare ett av forskarnas förslag som direkt berör tjänstemännen är upprättandet av en brandväggsprincip mellan myndigheter när det gäller just migrantarbetare. Detta också för att motverka att upptäckta missförhållanden som exempelvis Arbetsmiljöverket samlar in, inte sedan används av migrationsverket eller gränspolisen för att utvisa den drabbade. Handläggare ska därför kunna avstå från att vidarebefordra viss information.
Fackförbundet ST har medlemmar på de berörda myndigheterna. Britta Lejon, fackets ordförande, säger att hon delar forskarnas syn att de exploaterade inte drabbas ytterligare och att dagens regelverk har den effekten.
Samtidigt är hon kluven till att se det som en facklig fråga eftersom hon ser framför sig en ökad press på den enskilde att göra dessa avgöranden.
– Jag tycker inte att det ska var en fråga för den enskilde. Där måste vi ha lagstiftning i botten, säger hon.
Forskarna anser att facken här kan ta en mer aktiv roll i att driva på för och forma en sådan lagstiftning. Finns det ett sådant utrymme?
– Vi behöver säkert steppa upp för att åstadkomma det vi vill. Samtidigt måste vi också skydda våra medlemmars liv och hälsa mot hot från andra typer av organiserad brottslighet, vilket är mer akut. Välfärdskriminella som hotar våra medlemmar när de inte får vad de vill ha. Men vi behövs i det här arbetet också, det är en korrekt iakttagelse från deras sida, säger Britta Lejon.