En ny skatt på anställda inom finanssektorn ska införas, föreslog en statlig utredning i november förra året. Detta eftersom företagen har en fördel av att vara undantagna moms. Företag som producerar finansiella tjänster skulle enligt förslaget betala ytterligare 15 procent av lönesumman för sina anställda, utöver dagens arbetsgivaravgifter.
Förslaget mötte hård kritik, både från näringslivet och från fackligt håll. Skatten skulle hota 16 000 svenska jobb, menade Finansförbundet, Svenska Bankföreningen och Sparbankernas Riksförbund.
Borde baseras på stabilitetsfonden
TCO har varit mycket kritiska till utformningen av skatten och presenterar i dag tillsammans med fackförbunden FTF och Finansförbundet ett alternativt upplägg.
– Egentligen accepterar vi inte resonemanget om att momsundantaget för finanssektorn skulle skapa en så stor fördel. Det är ju bankens kunder som slipper betala moms. Men när nu åtta partier ändå bestämt sig för att sektorn ska beskattas tycker vi att lönesumman är en dålig bas. I stället föreslår vi att skatten skulle baseras på inbetalningen till stabilitetsfonden, säger Karin Pilsäter, skattepolitisk utredare på TCO.
”Här finns ju redan en infrastruktur för vem som ska betala och hur de ska betala. Det vi föreslår är helt enkelt att man lägger på en liten skatt.”
Efter finanskrisen inrättades ett system där banker och andra företag inom finanssektorn betalar in till en fond som ska ge skydd vid en eventuell ny kris, en ”krockkudde”. Summan de betalar in baseras på bankens skulder. Den första februari i år bytte fonden namn från stabilitetsfonden till resolutionsreserven och företagens avgifter har höjts något, men systemet är i grunden detsamma.
– Här finns ju redan en infrastruktur för vem som ska betala och hur de ska betala. Det vi föreslår är helt enkelt att man lägger på en liten skatt, säger Karin Pilsäter.
Hur stor skatten ska vara beror på hur mycket pengar man vill ha in, säger Karin Pilsäter. TCO beräknar att en skatt på 0,05 procent av avgiftsunderlaget skulle ge 4 miljarder mer i statskassan.
Skulle inte även en sådan här kunna påverka antalet jobb i sektorn?
– Självklart är den risken helt överhängande, bankerna får ju ökade kostnader om de betalar mer i skatt. Men medan utredningens förslag om en arbetsgivaravgift är direkt kopplad till de anställda, kan de genom vårt alternativ också välja om de vill minska kostnaderna genom till exempel ett mindre vinstuttag eller att höja priserna. Ur sysselsättningssynpunkt är vårt alternativ bättre.
Karin Pilsäter säger att TCO:s förslag också är mer schysst ur konkurrenssynpunkt. Utredarens förslag tar inte hänsyn till om ett företag helt och hållet använder nätbaserade tjänster och därmed har färre anställda eller om det är en regional sparbank som fortfarande har många bankkontor.
– Den här sektorn är redan inne i en mycket kraftig strukturomvandling, det har den egentligen varit ända sedan bankomaterna infördes. Som det ser ut i dag skulle egentligen en stor del av verksamheten kunna flytta utomlands. Frågan är varför man från politiskt håll försöker påskynda den processen.
Löneskatt svårkontrollerad för Skatteverket
Karin Pilsäter säger att eftersom systemet med inbetalning till stabiliseringsfonden redan är på plats skulle en skatt baserad på den vara mycket lättare att genomföra. Dessutom finns det andra stora problem med utredarens förslag på en löneskatt för finansiella tjänster.
– Utredarens förslag skulle ju inte bara slå mot företag inom finanssektorn, utan mot sammanlagt 300 000 företag som på något sätt sysslar med finansiella tjänster. Om du till exempel köper en diskmaskin på Mediamarkt och säljaren vill att du tecknar en tilläggsförsäkring, då ska sedan företaget räkna ut hur många minuter hen lägger i månaden på att sälja just försäkringar. Det har ju Skatteverket protesterat mot, hur ska de kunna kontrollera det? Ska de stå och klocka försäljaren?
Utredningens förslag ligger just nu ute på remiss. Finansminister Magdalena Andersson sade i förra veckan att en bankskatt säkert kommer att tas ut, men att det inte måste bli på just genom arbetsgivaravgift.
– Vi tar alltid intryck av kritik, det är därför man har den här typen av remissrundor. Vi kommer naturligtvis att lyssna på det här och därefter kommer regeringen att ta ställning, sade hon till Dagens Industri.