Finansförbundet var tillsammans med TCO och fackförbundet FTF kritiskt mot regeringens ursprungliga planer på utformningen av en ny skatt för banksektorn.
De planerna utgick från en statlig utredning som föreslog införande av skatt på bankanställda. Företag som producerar finansiella tjänster skulle tvingas betala ytterligare 15 procent av lönesumman för sina anställda.
Bankskatten skulle hota 16 000 jobb, hävdade bland annat Finansförbundet som lade fram ett eget förslag tillsammans med TCO och fackförbundet FTF. Det egna förslaget gick ut på att skatten i stället skulle baseras på bankernas risktagande.
Finansförbundet håller inte med
Efter omfattande kritik mot bankskatten har regeringen kommit med ett nytt förslag. Det nya förslaget blev en variant på TCO-förbundens förslag där man föreslår att bankernas avgifter till resolutionsreserven ska höjas, den fond som ska fungera som ett skydd vid en ny bankkris.
I sitt remissvar säger Finansförbundet nu tvärt nej till regeringens nya förslag.
– Först och främst är vi negativa till alla riktade skattehöjningar mot finansbranschen, vi håller inte med om att den skulle vara underbeskattad. Bankerna är väldigt stora skattebetalare redan, säger Björn Lundell, samhällspolitisk chef på Finansförbundet.
Enligt Björn Lundell var det tidigare förslaget från Finansförbundet ett ”val mellan pest och kolera”. Men med det nya förslaget har man fått både och, anser han. Anledningen är att regeringen aviserat att man inte släppt tankarna på en bankskatt.
– Vi har för allt i världen velat undvika bankskatten, den skulle påverka medlemmarnas arbeten mycket. Genom att göra varje medarbetare dyrare skulle man ge företagen incitament att göra sig av med folk.
”Vi går inte vidare med utredningsförslaget om en renodlad bankskatt. Men när ett förslag på en bankskatt som är förenlig med EU-rätten är färdigberett går vi vidare med det”, skrev Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP) och Ulla Andersson (V) på DN Debatt i februari.
”Man har dragit tillbaka ett dåligt förslag men återkommit med ett dubbelt så dåligt förslag.”
– Vi tycker inte att det är bra med resolutionsavgiften. Man har dragit tillbaka ett dåligt förslag men återkommit med ett dubbelt så dåligt förslag. Ett skattesystem ska vara förutsägbart, just nu är det väldigt oförutsägbart, säger Björn Lundell.
Enligt Finansförbundets beräkningar skulle finansbranschen totalt riskera drabbas av en ökad skattebörda i intervallet 7,3 till 14,3 miljarder kronor om regeringen gör verklighet av alla sina tänkta skattehöjningar.
Finansförbundet är inte ensamt om att göra tummen ner för förslaget. Det gör även en tung remissinstans som Riksbanken, som bland annat anser att det är tveksamt om höjningen av bankavgifterna till resolutionsreserven verkligen gör att möjligheterna att hantera en bankkris verkligen stärks. Resolutionsreserven utgörs inte av en faktisk fond och några likvida medel som är öronmärkta för att hantera en bankkris finns inte, skriver Riksbanken.
Enligt Dagens Industri har även Konjunkturinstitutet och Riksgälden invändningar mot förslaget.