Som Arbetsvärlden har berättat om i flera artiklar drabbas nu företag i hela landet av bostadsbristen. När inte nyanställda kan hitta någonstans att bo går det inte heller att rekrytera kompetens utifrån.
För TCO:s del dök frågan upp när man förberedde sitt nya skattepolitiska program i fjol.
– Vi kom fram till att den dysfunktionella bostadsmarknaden hade gått från att vara något som berör medlemmarnas privatliv till något som påverkar arbetsmarknaden och dess funktionssätt, säger Karin Pilsäter, utredare på TCO.
TCO:s grundsyn är att det inte hjälper att bara bygga. Det krävs dessutom att man använder det befintliga bostadsbeståndet på ett bättre sätt än i dag.
– Det räcker inte med att öka nybyggnationen, man måste öka rörligheten också. Det är alldeles för många som bor stort. Om det inte blir billigare när man flyttar från en villa till en trea, så gör man det inte heller, säger Karin Pilsäter.
Fyra TCO-förslag
I sitt skatteförslag lyfter TCO fram ett antal åtgärder som ska få bättre snurr på bostadsmarknaden. Man föreslår att:
- Reavinstskatten ska sänkas.
- Reavinstskatten bör också kunna skjutas upp helt vid återinvestering i bostad. Taket för uppskovet bör tas bort permanent (och inte endast tillfälligt, som nu) samtidigt som avgiften för uppskovsbeloppet sänks.
- Ränteavdragen ska trappas ned.
- Fastighetsavgiften bör ses över för att bli mer proportionell mot boendets värde. I dag betalar man samma avgift för alla fastigheter med ett taxeringsvärde över en miljon kronor.
– Det här kommer inte att lösa bostadsmarknadens bristande funktionssätt helt och hållet, men kan i alla fall förbättra det. Allt kan inte göras inom ramen för skattepolitiken, säger Karin Pilsäter.
Vi ser ingenjörer, jurister och läkare som vill ha jobb, men omöjligt kan hitta någonstans att bo.
Saco har, till skillnad från TCO, inte lagt fram några förslag om vad man ska göra åt problemet. Däremot är man väl medveten om det. Det här får organisationen information om från de egna medlemsförbunden, Sacos studentråd och arbetsgivarna.
– Bostadspolitik är inget kärnområde för oss. Vi är inte experter på de mest lämpliga åtgärderna, därför kan vi inte säga hur problemet ska lösas, säger Sacos ordförande Göran Arrius.
– Men den dåliga omsättningen på bostadsmarknaden gör att matchningen på arbetsmarknaden försämras. Det drabbar allt ifrån studenter som ska börja plugga någonstans men måste välja en annan studieort för att det inte finns studentbostäder, till internationella toppforskare som inte kan få tag i rimligt boende. Vi ser ingenjörer, jurister och läkare som vill ha jobb, men omöjligt kan hitta någonstans att bo.
Bostadsbristen kommer att påverka tillgången på utbildad personal inom vård och omsorg.
Även LO engagerar sig i frågan om bostadsbristen. Visserligen har man inte gjort någon analys av hur den drabbar LO-grupperna.
– Men den slår hårt mot alla som ska flytta och vill ha tag på ett jobb. Ju högre priserna är desto svårare är det för personer med små inkomster att betala de insatser och räntor som behövs för att köpa sina bostäder, säger LO-ekonomen Sebastian de Toro.
Enligt honom leder detta till att arbetsgivare kommer att få svårt att rekrytera personal inom vissa sektorer.
– Stockholms Handelskammare visade i en analys för några år sedan att bostadsbristen kommer att påverka tillgången på utbildad personal inom vård och omsorg samt handel och administration.
LO:s recept är flerdelat: bygg fler bostäder, och se till att allmännyttan får i uppdrag att bygga fler hyresrätter. Se samtidigt över flyttskatten och fastighetsskatten.
Nästan vart femte företag svarade att de hade haft rekryteringsproblem som helt eller delvis berodde på bostadsbristen.
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har ett självklart intresse av frågan om bristen på bostäder kopplad till företagens problem att rekrytera. I fjol ställde Svenskt Näringsliv frågor om detta i en enkätundersökningen till 1 408 företag i hela landet med fler än tio anställda.
– Nästan vart femte företag, 19 procent av dem, svarade att de hade haft rekryteringsproblem som helt eller delvis berodde på bostadsbristen. Det tycker jag är mycket, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
– Företagen vill ju oftast rekrytera någon som har yrkeserfarenhet och utbildning. Om de som bor på en mindre ort och är etablerade på arbetsmarknaden får erbjudande om jobb i en större stad är det mycket som ska stämma för att de ska tacka ja. Inte minst att boendesituationen är fixad.
Vill ha marknadshyror
Svenskt Näringsliv har i huvudsak två lösningar på problemet: ett ökat byggande och någon form av marknadshyror.
– Marknadshyror skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden. Annars blir det som det är i dag: har man kommit över ett kontrakt med låg hyra i attraktivt läge så släpper man det inte, säger Jonas Frycklund som dock inte ser byggandet av fler hyresrätter som en framkomlig väg.
– Nej, det skulle krävas stora subventioner från staten. Är marknaden riggad så att det är mer förmånligt att bygga bostadsrätter så kommer det att bli så.