Med en inflation som rör sig nära eller på 2 procent närmar sig också tillfället då Riksbanken sakta ska börja höja reporäntan.
Men inte än – dagens besked från riksbankschef Stefan Ingves var som väntat att låta den ligga kvar på 0,50 procent i alla fall ett halvår till, för att sedan börja höja reporäntan långsamt.
– Det gäller att hålla i det här så att inflationstakten ligger kvar på den nivån, förklarade Stefan Ingves i dag bankens försiktighet, och tillade att inflationstakten har legat under målet på 2 procent under sex års tid.
Återköper statspapper i förtid
En del av inflationen består just nu i ökade energipriser, något som kan falla under nästa år. En metod för att inte riskera ett nytt fall i inflationen är att Riksbanken, som formellt nu ska sluta öka köpen av statsobligationer, börjar göra veckovisa återköp i förtid under hela 2018 av de statsobligationer som löper ut framför allt i början av 2019.
Om tillväxten
Riksbanken tror på en god svensk tillväxt.
- Nedgången i bostadsinvesteringarna blir som störst 2019.
- Tillväxten hålls uppe av övriga investeringar i näringslivet, och av att efterfrågan i svensk export utvecklas väl.
- Tillväxten i BNP väntas bli drygt 2,5 procent 2017, knappt 3 procent 2018 och cirka 2 procent 2019 (p g a minskade investeringar i bostadssektorn).
Källa: Penningpolitisk rapport, Riksbanken december 2017.
Just nu ser konjunkturen mycket god ut i Sverige. Först 2019 kommer det minskade bostadsbyggandet att märkas på allvar, beräknar Riksbanken, som samtidigt tror att den negativa påverkan på tillväxten delvis kommer att kompenseras av en god konjunktur i både eurozonen och USA.
Men det finns ett antal riskfaktorer under den närmaste framtiden, varav bostadsmarknaden och kopplingen till hushållens ekonomi är en faktor som kan ställa till det.

Mikael Sandström, TCO:s chefsekonom.
TCO:s chefsekonom Mikael Sandström säger till Arbetsvärlden att Riksbankens besked att fortsätta lämna räntan orörd både är rimligt, riktigt och knappast förvånande.
– Inflationen har precis krupit upp till inflationsmålet, och det är farligare med lägre än med högre inflation. Men penningpolitiken kan inte lösa alla problem.
Lågräntepolitiken som Riksbanken driver skapar samtidigt stora risker i ekonomin, säger han, och det är allvarligt att vi inte utnyttjar den goda konjunkturen nu till att göra stora strukturreformer nu, innan det är för sent.
Mycket tyder på att problemen på bostadsmarknaden också innebär problem på arbetsmarknaden när det gör det svårt att flytta till jobben
För den låga räntan har tillsammans med brister i bostadssektorn och skatteregler drivit upp svenskarnas skuldsättning i form av bostadslån, något som också Riksbanken lyfter upp i den penningpolitiska rapporten som släpptes i dag.
– Vi behöver se över hyresregleringar, korta ner tiden för planprocesser och få ökad konkurrens i byggsektorn. Mycket tyder på att problemen på bostadsmarknaden också innebär problem på arbetsmarknaden när det gör det svårt att flytta till jobben.
Synen på arbetsmarknaden
- Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen är på historiskt höga nivåer.
- Samtidigt tydliga problem att matcha ledig arbetskraft med lediga jobb.
- Stigande brist på efterfrågad kompetens gör att arbetslösheten bara sjunker marginellt 2018–2020.
- Resursutnyttjandet kommer att vara högt 2018–2019.
- Lönerna ökar relativt långsamt, men takten ökar något, från 2,7 procent om året upp till 3–3,5 procent.
Källa: Penningpolitisk rapport, Riksbanken december 2017.
Arbetsmarknadens matchningsproblem är välkända, med ytterligare svårigheter för arbetsgivare att hitta kompetens samtidigt som den lediga arbetskraften till stora delar behöver mer utbildning, validering och omställning. Riksbanken tror att matchningsproblemen kommer att leda till mer löneglidning de närmaste åren.
Man ska laga taket medan solen skiner. Om vi inte har genomfört strukturreformerna under högkonjunkturen, kan det bli smärtsamma omställningsprocesser
Mikael Sandström menar att regeringen driver en expansiv finanspolitik just nu men att det kanske inte får de långsiktiga effekter som behövs.
– Man ska laga taket medan solen skiner, säger han. Om vi inte har genomfört strukturreformerna i Sverige under högkonjunkturen, och sedan har dels ett stort integrationsjobb kvar att göra samtidigt som vi får en lågkonjunktur, som dessutom förenas med stora strukturförändringarna på grund av digitaliseringen, ja – då kan det bli smärtsamma omställningsprocesser.
–Det positiva är överenskommelsen om etableringsanställningar, och det är viktigt att se till att de verkligen fungerar. Men det behövs också insatser för exempelvis högskolans omställningsuppdrag, som ju TCO arbetar för.
Vad är viktigast att göra nu, anser du?
– Att genomföra strukturreformer på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och i skattesystemet.
Men om du får välja en som är viktigast?
– De hänger ihop. För att omställning ska fungera måste utbildning genomföras, och vi behöver skattereformer som gynnar rörligheten på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden så att man vågar ta de här jobben.
Det finns en bred probleminsikt i stora delar av det politiska livet, men det är bekymmersamt att man inte har tagit i de svåra frågorna
Det är strukturreformer som ofta kräver breda politiska överenskommelser, något som TCO också framhåller gång på gång. På frågan om det inte är breda politiska överenskommelser som politikerna delvis har sysslat med under den senaste tiden, med exemplet pensionsöverenskommelsen, svarar Mikael Sandström nja:
– Jag tror att det finns en bred probleminsikt i stora delar av det politiska livet, men det är bekymmersamt att man inte har tagit i de svåra frågorna. Och i pensionsöverenskommelsen visar det sig finnas många frågetecken som ännu inte har rätats ut.
– Problemet är att det talas om att man ska komma överens brett, men för det första måste man tala tydligt om de problem som faktiskt finns, och sedan kommer det att krävas att alla också betalar med något. Det är viktigt att det fungerar, och att alla tar ansvar för att det fungerar.