Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Sverige tacklar digitalisering annorlunda än andra EU-länder Andra EU-länder möter utmaningar från digitalisering med reformer, men i Sverige bantas Arbetsförmedlingen. Foto Erik Simander / TT

Sverige tacklar digitalisering annorlunda än andra EU-länder

Arbetsmarknadspolitik Digitalisering och AI skyndar på strukturomvandlingar i Europa. För att möta utmaningarna reformerar vissa EU-länder arbetsmarknadspolitiken. Medan Sverige monterar ned sin, noterar TCO.
Gert Lundstedt
9 okt 2019

Ökad digitalisering och alltmer utvecklad artificiell intelligens (AI) förändrar nu arbetslivet i rask takt. På det följer strukturrationaliseringar inom de flesta yrken. Bland svenska tjänstemän inom bank- och finanssektorn och journalister till exempel är förändringarna redan påtagliga.

Processen går i samma riktning i hela EU. Men medlemsländernas arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att möta utvecklingen skiljer sig åt.

Det framkom vid det seminarium EU-kommissionens Sverigekontor på tisdagen ordnade tillsammans med den tyska och franska ambassaden för att diskutera teknikskiftets möjligheter och konsekvenser för social trygghet och yrkeskunnande. Även Finland medverkade som EU:s ordförandeland.

Sverige ligger långt fram när det gäller ny teknik och har varit bra på att hantera strukturomvandlingar. Men det bygger på att vi har bra institutioner för det.

En sak var de medverkande regerings- och myndighetsrepresentanterna med flera överens om: genom att dela med sig av de goda åtgärdsexemplen har EU bra förutsättningar att klara omställningen.

TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom framhöll möjligheterna med digitalisering och AI, men varnade samtidigt för regeringens nedmontering av las,  Arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkringen.

− Sverige ligger långt fram när det gäller ny teknik och har varit bra på att hantera strukturomvandlingar. Men det bygger på att vi har bra institutioner för det. Risken nu är att man försvagar institutionerna.

Januariavtal trappar ned a-kassa

Med januariöverenskommelsen, menar Engblom, kommer arbetslöshetsförsäkringen trappas ned samtidigt som a-kassetaket inte hänger inte med upp.

− Det ökar motståndet mot förändring.

Samtidigt försvagas det anställningsskydd som omställningsavtalen byggts upp på.

− Det gynnar inte heller omständigheterna, och ger arbetsgivarna färre anledningar att erbjuda 50-åringar kompetensutveckling. Istället kan man säga upp dem.

För det tredje påverkas omställningsförmågan negativt av de drastiska förändringarna av Arbetsförmedlingen, uppger han.

− Och utan att utbildningssystemet går in och täcker upp och kompenserar när den aktiva arbetsmarknadspolitiken krymper.

Nedmontering mer oroande än AI

Det som traditionellt gjort Sverige bra på att hantera strukturomvandlingar håller regeringen och samarbetspartierna nu på att med berått mod montera ned menar Engblom.

− Det oroar mig mer än att den tekniska utvecklingen skulle gå väldigt snabbt.

Den 1 november får vi individuella konton där arbetstagaren årligen får 500 euro avsatt för kompetensutveckling

Samtidigt som Sverige krymper sin aktiva arbetsmarknadspolitik inför Frankrike en ny reform för att bland annat tackla digitaliseringens inverkan på arbetsmarknaden.

− Den 1 november får vi individuella konton där arbetstagaren årligen får 500 euro avsatt för kompetensutveckling, berättar Bénédicte Legrand-Jung vid franska arbetsmarknadsdepartementet för Arbetsvärlden.

Maxbeloppet för sparandet är 5 000 euro på tio år.

”Gynnar välutbildade”

Men panelens tyska representant Mario Patuzzi från DGB-facket var inte imponerad av individuella konton:

− De gynnar bara de redan välutbildade, som har råd att använda dem.

Vilket Bénédicte Legrand-Jung dock var oförstående inför och tillbakavisar:

− Vår avsikt är förstås den motsatta, sade hon.

Även företag, inte minst mindre sådana, kan ansöka om pengar från stat, region och arbetsmarknadens parter för att finansiera projekt för att möta de krav på förändring som digitalisering och AI ställer på arbetslivet.

− De resurserna används specifikt för att ta reda på behov i sektorer som behöver yrkesträning med mera som sammanhänger med digitalisering och AI, säger Bénédicte Legrand-Jung.

Antalet som årligen vidareutbildar sig har senaste tio åren ökat från 5 000 till 25 000 personer.

Janne Metsämäki från finska Sysselsättningsfonden – inrättad i år och förvaltad av arbetsmarknadens parter, med ansvar för arbetslöshetsförsäkring och kompetensutveckling – berättade att också Finland har ett stöd för vidareutbildning som individen bestämmer själv över. Stödet ger den som arbetat i minst åtta år rätt till ledighet för heltidsstudier i upp till 15 månader. Den ekonomiska kompensationen motsvarar en ersättning högre än studiestödet.

− Antalet som årligen vidareutbildar sig har senaste tio åren ökat från 5 000 till 25 000 personer.

− Och från och med nästa år går det även att arbeta deltid och studera deltid.

Hög andel kvinnor

Intressant är att hela 75 procent av de som får vidareutbildningsstöd är kvinnor. På frågan varför andelen kvinnor är så hög spekulerar Janne Metsämäki i att det kan bero på att digitalisering och AI slår hårt mot just kvinnoyrken.

− Men, säger han, Finland borde och kan göra mer för att möta utmaningarna från digitalisering och AI.

 

Gert Lundstedt
9 okt 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.