Saco: AF måste tänka om Det behövs fler insatser på Arbetsförmedlingen för akademiker, menar Saco:s ordförande Göran Arrius. Foto: Pontus Lundahl / TT

Saco: AF måste tänka om

Långtidsarbetslöshet Bara 341 personer i jobb- och utvecklingsgarantin har hittills fått aktivitetsstöd beviljat för eftergymnasiala studier. Enligt Göran Arrius, ordförande Saco, behöver Arbetsförmedlingen bli bättre på att hjälpa arbetslösa akademiker.
27 maj 2021

Tidigare i veckan skrev Arbetsvärlden om att mycket få personer beviljas bibehållet aktivitetsstöd för eftergymnasiala studier, en möjlighet som regeringen införde från november 2020.

Fram till april 2021 har bara 341 personer beviljats aktivitetsstöd för eftergymnasiala studier, eller 4 procent av alla som får aktivitetsstöd för utbildning. Detta trots att fler än hälften av alla som är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin har gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning.

Arbetsförmedlingen för dock inte statistik över antal ansökningar. Därför går det inte att säga hur många som får avslag.

Särskilt äldre akademiker som är arbetslösa kan behöva kompetensutveckling

Göran Arrius, ordförande Saco, menar att Arbetsförmedlingen behöver bli bättre på att erbjuda insatser till arbetslösa akademiker.

– Det sker en historisk förändring nu i det att vi ser en växande grupp äldre akademiker som blir arbetslösa och långtidsarbetslösa. Jag tror att Arbetsförmedlingen kan behöva uppdatera sina arbetsmarknadspolitiska bedömningar efter den nya verkligheten och erbjuda fler insatser åt akademiker. Särskilt äldre akademiker som är arbetslösa kan behöva kompetensutveckling för att snabbare återgå i arbete, säger Göran Arrius.

Fler arbetslösa akademiker

Saco har bevakat utvecklingen av arbetslösheten bland akademiker under pandemin, och slog larm när antalet arbetslösa akademiker för första gången översteg 100 000 i fjol. Samtidigt visar statistiken från de första månaderna i år på en fortsatt ökning, enligt Sacos rapport.

Och sett till ålder är akademikernas arbetslöshet högst i åldrarna över 50 år. I den här gruppen har arbetslösheten skjutit upp från 2,5 procent 2001 till 5,8 förra året.

I åldersgruppen 60–64 år var i genomsnitt 7 av 10 arbetslösa minst sex månader förra året, och så många som varannan minst tolv månader, enligt Saco.

– Jag tycker att Arbetsförmedlingen i högre grad ska använda sig av de verktyg som de har fått. Målsättningen måste vara att gå vidare från jobb- och utvecklingsgarantin till egen försörjning, och där tror jag att utbildning kan vara en väg för många som behöver kompetensutveckling, säger Göran Arrius.

Liten kunskap om effektivitet

Enligt Anders Forslund, arbetsmarknadsforskare på IFAU, finns ganska liten kunskap om vad för insatser som hjälper akademiker tillbaka i arbete.

– Historiskt så har nivån på arbetslösheten bland akademiker varit väldigt låg, så det här är en ny situation, säger Anders Forslund.

Inte heller har det varit helt lätt att utvärdera effektiviteten i jobb- och utvecklingsgarantin.

– Jobb- och utvecklingsgarantin är konstruerad så att det inte går att säga något om effekten. Vi har ingen kontrollgrupp att jämföra med. Det vi som utvärderar de här insatserna alltid trycker på är att politikerna ska genomföra sina reformer stegvis eller i vissa regioner, så att vi kan utvärdera vad som ger bäst effekt. Men politikerna genomför ju saker för att de tror att de fungerar bättre, säger Anders Forslund.

Vad gör man i jobb- och utvecklingsgarantin?

– Det korta svaret är ”väldigt lite”. Den är indelad i två faser, i fas 1 är det tänkt att man ska ägna sig åt kartläggning av den sökandes behov och förutsättningar och intensifierat jobbsökande, och i fas 2 rör det sig om olika insatser och arbetsmarknadspolitiska utbildningar. Vi vet att arbetsmarknadspolitiska utbildningar framför allt fungerar för personer som saknar gymnasieutbildning och nyanlända, säger Anders Forslund.

Vad tänker du om att Arbetsförmedlingen använder reguljär utbildning med aktivitetsstöd mest som morot för de som inte har så stor motivation att gå utbildningen?

– Man skulle kunna resonera tvärtom, att det är de som är mest intresserade av att gå utbildningen som man vill ska göra det, säger Anders Forslund.

Borde man använda det mer?

– Det är oerhört många faktorer som man får ta hänsyn till så jag kan inte svara på det. Men det som kanske mest liknar detta är Kunskapslyftet under 1990-talet som gick ut på att göra det möjligt för arbetslösa som saknade gymnasieutbildning att studera på Komvux. Det var med ersättning som motsvarade a-kassa. Det hade positiv effekt. Det är hyfsat lätt att konstatera att bristen av gymnasieutbildning försvårar etablering på arbetsmarknaden, säger Anders Forslund.

Även om det saknas utvärderingar av jobb- och utvecklingsgarantins effektivitet så har IFAU däremot tittat på hur Yrkeshögskoleutbildningar står sig i jämförelse med högskoleutbildningar inom samma ämnesområden när det kommer till att få jobb efter avslutad utbildning.

Utvärderingen visade att Yrkeshögskoleutbildade inledningsvis får jobb snabbare än högskoleutbildade, en effekt som jämnas ut med åren. Så många som nio av tio studenter på Yrkeshögskolan var sysselsatta ett år efter avslutad examen.

Arbetsvärlden skrev tidigare om Tomas Eriksson, som är inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin och har gymnasieutbildning från början av 2000-talet i elteknik. Trots att hans kunskaper är utdaterade nekas han att gå Yrkeshögskoleutbildning med aktivitetsstöd, med hänvisning till att han saknar behov. Han har varit arbetslös sedan 2018.

Fotnot: Tomas Eriksson heter i verkligheten något annat.

27 maj 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan