Aldrig har Sverige legat så lågt i Transparency Internationals korruptionsindex som nu. Det betonar Ulla Andrén, ordförande i Sverige, när Arbetsvärlden kontaktar henne angående Sveriges fall från 88 poäng i indexet 2016 till 84 poäng 2017.
Ulla Andrén, ordförande Transparency International Sverige.
– Förra året tappade vi en poäng och då tänkte jag att det ska man inte överbetona, men fyra poäng är mycket i ett sådant här index och signalerar en allvarlig utveckling.
Indexet bygger på internationella bedömares uppfattningar på åtta olika områden. Sverige faller framför allt vad gäller korruption i offentliga upphandlingar.
– Det kan inbegripa mutor men också att man upplever att vänskapsband och andra relationer har betydelse för de offentliga upphandlingarna, säger Ulla Andrén.
Hon hänvisar också till en annan studie från revisionsbyrån Ernst & Young som under förra våren kom fram till att nästan var femte anställd på svenska storföretag anser att korruption är vanligt förekommande – en siffra som ökat kraftigt från bara fyra procent från föregående års studie.
– Det stödjer att vi ser en förändring i Sverige, säger Ulla Andrén.
Har korruptionen ökat eller fokuserar vi mer på korruption än tidigare?
– Det är det som är svårt att säga. Korruption är per definition en svart marknad. Men vi har haft många avslöjanden i media som kan ha påverkat attityder. Man kan säga att det inte finns någonting som tyder på att det blivit bättre, säger Ulla Andrén.
Jag hör att det förekommer till exempel vänskapskorruption i offentliga upphandlingar
Natali Phalén, generaldirektör på den ideella näringslivsorganisationen Institutet Mot Mutor, är också inne på spåret att media spelat en roll i att öka medvetenheten kring korruptionsproblematik.
Natali Phalén, generaldirektör för Institutet Mot Mutor.
– Det här indexet bygger framför allt på uppfattningar av korruption och i Sverige har vi fått ett större fokus på korruptionsproblematik på sistone. Det har varit många medieavslöjanden som bidragit till en uppfattning att korruptionen ökat, därför går det inte att avgöra om det här återspeglar en faktisk ökning av korruptionen, säger Natali Phalén till Arbetsvärlden.
De många medieavslöjandena av korruption i sig gör det dock tydligt att någonting måste göras.
– Vi behöver jobba aktivt mot korruption och prata om problematiken. I offentliga upphandlingar så är risken för korruption särskilt hög: där finns alla ingredienser för korruption.
Sverige tappar särskilt på området offentliga upphandlingar, märker du av detta på något sätt i ditt arbete?
– Jag hör att det förekommer till exempel vänskapskorruption i offentliga upphandlingar, samtidigt som vissa delar har blivit bättre. Exempelvis har företeelsen att en part kan skicka julgåvor till en annan försvunnit hos flera myndigheter och kommuner.
Natali Phalén pekar också ut globaliseringen som en faktor.
– Man kan också konstatera om man tittar på det här indexet att vi lever i en mer eller mindre korrupt värld och det är viktigt att det bedrivs ett bra internationellt arbete för att minska korruptionen. Vi arbetar också med att ge stöd till svenska exportföretag som oundvikligen stöter på svåra situationer när de är verksamma i länder med hög korruption.
Även om Sverige fallit och hamnar i botten bland de skandinaviska länderna i Transparency Internationals index så ligger vi fortfarande mycket bra till i en global jämförelse: Sverige hamnar på en delad sjätteplats med Singapore bland de länder med minst korruption.
I toppen finns Nya Zeeland, Danmark, Finland, Norge och Schweiz.