Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
ST: Statsförvaltningen kan inte längre tas för given För medborgarnas tillit är det fundamentalt att statsförvaltningen fungerar väl, men skandalerna är förödande, säger ST:s ordförande Britta Lejon.

ST: Statsförvaltningen kan inte längre tas för given

Förtroendekris för myndigheter Myndighetsskandaler och attacker underminerar hela tilliten i samhället, säger Britta Lejon, ordförande i ST, i en längre intervju i Arbetsvärlden. Det är hög tid att agera.
Text: Ewa Persson Foto: Johanna Henriksson
1 Nov 2017

De senaste årens myndighetsskandaler har avslöjat allvarliga brister i statsförvaltningen. Några av skandalerna har utvecklats till hela säsonger – som Macchiariniaffären vid Karolinska institutet och som Transportstyrelsens outsourcing av IT-system – när nya lager av brister i ledning och styrning hela tiden avslöjas.

Hur många sådana skandaler tål vi egentligen? Inte så många, menar Britta Lejon, ordförande i ST.

– Myndighetsskandalerna är förödande, de underminerar hela tilliten i samhället, säger hon och förklarar:

– För medborgarnas tillit är det fundamentalt att statsförvaltningen fungerar väl, att rättsgrunden finns där.

Upptäcks ofta internt

Få skandaler av den här kalibern har dykt upp plötsligt. Tvärtom – internt har i stället ofta någon anställd, kanske ett lokalt fack eller andra under en tid försökt påtala felen. Så var fallet på Karolinska institutet, där några läkare upptäckte stora brister i Macchiarinis forskning i artificiella luftstrupar. Och i fråga om outsourcingen av känsliga IT-system till it-tekniker i Rumänien hade till och med Säpo hunnit hissa varningsflagg.

Och ändå – ansvariga vidhöll sina beslut och på det sättet blir skandalerna än större när de väl briserar.

Vi är också en kraft för att förbättra verksamheterna, och påtalar fel

ST är det största fackförbundet på den statliga sidan, och en av parterna som samverkar med arbetsgivarna på de olika myndigheterna. Bland medlemmarna finns många av de tjänstemän som dagligen i sina arbeten ska förvalta statens värdegrund om öppenhet, integritet och rättvisa.

– Och statsförvaltningen i Sverige har fungerat väl. Den har varit effektiv och öppen, menar Britta Lejon.

– Vi jobbar lokalt med den statliga värdegrunden när vi samverkar med arbetsgivaren. Vi är också en kraft för att förbättra verksamheterna, och påtalar fel och försöker få ledningar att ändra sina beslut.

Och ibland rättas fel till. Men inte alltid, konstaterar hon.

Förtroendet för staten har sjunkit

Men på senare år har ST sett hur det har skett stora förändringar.

Den internationella samarbetsorganisationen OECD har tagit fram ett ramverk för hur man kan analysera förtroendet för statens institutioner. OECD mäter också varje år hur tilliten förändras i de olika medlemsländerna. I Sverige liksom i många andra industrialiserade länder har förtroendet för staten sjunkit under de senaste tio åren.

I stället för att öppet diskutera brister så läggs locket på av ledningarna.

Samtidigt visar ST:s egna arbetsmiljöundersökningar att det har blivit vanligare att anställda inte vågar säga sin mening, av rädsla för att man tror att man ska drabbas av negativa konsekvenser.

Enligt Britta Lejon har det också märkts i ST:s lokala fackliga arbete.

– Vi har länge haft bekymmer med att det inte är högt i tak. Vi hör det återkommande från fackliga förtroendevalda: i stället för att öppet diskutera brister så läggs locket på av ledningarna.

– Det är något som staten måste jobba mycket mer på.

Vill ha obligatorisk utbildning

Ett sätt att jobba på det är att öka kunskapen om, och tydligheten i, statstjänstemannens roll. Medborgarnas tillit till staten och demokratin hänger samman med de enskilda statstjänstemännens arbete.

Det här vill ST

  • Obligatorisk statstjänstemannautbildning. Alla nyanställda ska ha utbildning om de särskilda förutsättningar som gäller för den som arbetar på medborgarnas uppdrag. Påbyggnads- och chefsutbildning ska finnas.
  • Goda villkor och förutsättningar. Statligt arbete ställer högra krav, också på ansvarstagande.
  • Fler fasta tjänster. Visstidsanställningar skapar osäkerhet för att uttrycka sin mening.
  • Stärkt meddelarskydd. Alla som arbetar i skattefinansierad verksamhet ska kunna larma om brister utan repressalier. Skyddet ska därför även gälla alla som arbetar i statliga bolag.
  • Myndighetsutövning får bara göras av fast anställd personal.
+ Expandera

– För det första vill vi ha en gemensam obligatorisk statstjänstemannautbildning. Man måste kunna det viktigaste i att vara statstjänsteman. Men det handlar också om att inse att man även måste klara prioriteringar mellan effektiviseringar och statsförvaltningens grunder. Nya statstjänstemän måste få vägledning av äldre, och möjlighet att med kolleger diskutera prioriteringarna.

Men ledningarna för myndigheterna måste också ha kunskap – och vara engagerade, menar Britta Lejon.

– Ska vi göra det rättssäkert, behöver vi kunskaper, det går inte att göra på något annat sätt. Och det är viktigt att ledningarna har synen att medborgarna faktiskt har rättigheter.

– Det handlar i grunden om vilken syn på staten som råder, hos de som styr staten och de som jobbar i staten.

Visselblåsarfunktioner krockar med meddelarfrihet

När myndighetsskandalerna väl briserar beror det inte sällan på att enskilda anställda har vänt sig till medierna och använt sin grundlagsstadgade meddelarfrihet.

Offentliganställda har (med vissa undantagsfall) frihet att meddela sig med medier för offentliggörande av felaktigheter i verksamheten. Meddelarfriheten finns till som ett skydd för att upptäcka sådant som korruption.

Meddelarskyddet omfattar också ett förbud för arbetsgivaren att söka reda på vem som är källan, den arbetsgivare som gör så kan straffas enligt lag. Journalister har också skyldighet att ge uppgiftslämnaren källskydd, det vill säga inte avslöja vem som har lämnat uppgifterna.

Myndigheter själva har satt i gång egna och hemsnickrade visselblåsarfunktioner. Men det grundlagsreglerade skyddet är ju mycket starkare

Men kunskaperna är inte fullständiga om detta. Och nu pågår en parallell utveckling på myndigheterna som riskerar att störa det grundlagsstadgade meddelarskyddet.

– När det gäller visselblåsare har myndigheter själva satt i gång egna och hemsnickrade visselblåsarfunktioner, berättar Britta Lejon som tillägger att det inte självklart är så bra.

– Det grundlagsreglerade skyddet är ju mycket starkare.

Kartläggning av visselblåsarfunktioner

På uppdrag av regeringen kartlade Statskontoret 2016 förekomsten av myndigheters egna visselblåsarfunktioner i rapporten Visselblåsarfunktioner i staten (2016:30). Kartläggningen visade att 15 procent av myndigheterna hade egna visselblåsarfunktioner och lika många hade planer på sådana.

Statskontoret skulle också titta på möjligheten att skapa en gemensam visselblåsarmodell för alla myndigheter, men avstår från detta. Systemet ”erbjuder emellertid inte samma grad av skydd som när en arbetstagare lämnar samma uppgifter till massmedier eller dess representanter för offentliggörande.”

Statskontoret förklarar varför: ”Arbetsgivarens efterforskningsförbud och anonymitetsskydd aktualiseras endast när arbetstagaren lämnar uppgifter till massmedier …”

Det finns enligt Statskontoret risk för att den som visselblåser till myndigheternas egen funktion dels kan eftersökas av arbetsgivaren, dels kan uppgifterna som anmäls dit lyda under offentlighetsprincipen.

+ Expandera

Det var också någonting som Statskontoret konstaterade när man förra året tittade på myndigheternas egna visselblåsarfunktioner. Arbetstagare som meddelar sig med myndighetens egen visselblåsarfunktion skyddas då inte längre på samma sätt som i grundlagens meddelarskydd. Statskontoret föreslog inget gemensamt visselblåsarskydd för myndigheterna.

Ett annat och stort problem är att staten på olika sätt attackeras utifrån. Just nu pågår debatten om demokratiska konsekvenser av att enskilda poliser blir beskjutna i sina hem, och polisstationer som attackeras av kriminella gäng.

Våra skyddsombud berättar att det nu har gått så långt att det kan påverka statsanställdas beslut. Och då är vi på ett sluttande plan

Också inom ST:s områden är problemet stort.

– Myndigheter attackeras på ett helt annat sätt i dag genom hot och våld mot anställda. Det handlar om anställda vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, men också vid Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten när man utövar kontroller av olika slag.

– Våra skyddsombud berättar att det nu har gått så långt att det kan påverka statsanställdas beslut. Och då är vi på ett sluttande plan.

Samtidigt pågår ”häpnadsväckande saker”, som Britta Lejon uttrycker det, ute i världen.

– Regeringar som själva attackerar staten: president Trump i USA, i Turkiet, i Polen och i Ungern. Vi är inte där än i Sverige, men från ett läge där vi har tagit statsförvaltningen för given befinner vi oss i ett annat läge nu.

Vi har många nyanlända som har erfarenheter från korrupta system. Det gör det ännu viktigare att staten i Sverige sköter sig

Hon säger att statsförvaltningen har flera nya utmaningar att hantera, som den organiserade brottsligheten som nu riktar in sig mer på välfärdsbrott. Några kända exempel är bedrägerier av assistentersättningar och olika brottsliga verksamheter med koppling till Arbetsförmedlingens coacher och etableringslotsar för nyanlända.

Men nya risker dyker samtidigt upp. Samma vecka som den här intervjun publiceras, har Riksrevisionen precis kommit med en ny granskning av Skatteverkets bristande arbete med folkbokföringen, som ökar riskerna för andra välfärdsbrott (se faktaruta).

Kritik mot Skatteverket

Riksrevisionens granskning Folkbokföringen – ett kvalitetsarbete i uppförsbacke, visar att det finns allvarliga brister i Skatteverkets kvalitetsarbete med folkbokföringen. Brist på analytiska resurser och ändamålsenliga IT-verktyg gör det svårt för myndigheten att hitta de mest prioriterade felen i folkbokföringen, som enligt Riksrevisionen kan möjliggöra välfärdsbrott och andra typer av brottslighet.

”Inom myndigheten finns emellertid omfattande kompetens på området, det ger goda förutsättningar för ett förbättrat kvalitetsarbete – förutsatt att sådana insatser prioriteras av Skatteverkets ledning”, säger riksrevisorn Ingvar Mattson i en kommentar.

+ Expandera

– Vi har många nyanlända som har erfarenheter från korrupta system, och de är kanske rädda att säga sanningen till myndigheter här. Det gör det ännu viktigare att staten i Sverige sköter sig, att de får ett öppet och korrekt bemötande.

Återigen är det viktigt att statstjänstemännen tar välgrundade beslut. Därför har ST också krav på att myndighetsutövningen ska göras av tillsvidareanställda – inte av konsulter eller inhyrd personal.

– Under de senaste tio åren har vi fått alltfler tillfälligt anställda inom staten. Det var till exempel vanligt med visstidsanställda när Skolinspektionen utfärdade ett stort antal lärarlegitimationer. Då försvarade Skolinspektionen det med att det var fast anställda handläggare som undertecknade.

– Men det är en otroligt snäv syn. Det är ju vägen fram till papperet som är själva myndighetsutövningen.

News
Text: Ewa Persson Foto: Johanna Henriksson
1 Nov 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.