Idag är det främst kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet. Det får till följd att kvinnors genomsnittsinkomster sjunker kraftigt när barnen kommer och det uppstår ett inkomstgap mellan kvinnor och män som består över många år.
Eftersom kvinnor ofta tar en större smäll i arbetslivet finns möjlighet att kompensera.
Arbetsvärlden har ställt frågor med hjälp av Novus. Parens svar visar att det mest populära är att dela lika här och nu – att ha en gemensam hushållsekonomi. Två av tre svenskar som lever i par uppger att de har det och särskilt vanligt är det bland gifta och dem som har barn.
Bland sambos och boende i större städer är det däremot vanligare att man istället bidrar efter inkomststorlek till hushållens utgifter. En av tre i parförhållanden uppger att man löser hushållsekonomin på det sättet.
Sämre skydd på längre sikt
Om endast ena föräldern prioriterar lång tid hemma med barnen och kanske även går ner i arbetstid för att få ihop familjens livspussel efter föräldraledigheten, påverkas föräldrarnas individuella inkomster väldigt olika av att skaffa barn tillsammans.
Foto: Eva Edsjö
– Kanske nöjer man sig med att ens gemensamma hushållsinkomster är tillräckligt höga och tänker inte på att det är ens egna inkomst och närvaro på arbetsplatsen som styr ens framtida inkomst och karriärutveckling i en framtid där man kanske väljer att gå skilda vägar med barnets andra förälder, säger Åsa Forsell, som är jämställdhetspolitisk utredare på TCO.
I ett äktenskapsförord kan man skydda partnern med lägre inkomster om paret skulle gå skilda vägar. Två procent av de svarande i undersökningen uppger att de har äktenskapsförord som skyddar den som tjänar mindre i relationen. En procent har istället äktenskapsförord som skyddar den som tjänar mer.
För att utjämna skillnader på längre sikt finns möjligheten att överlåta pensionsrätter.
Men endast tre procent i en parrelation, oavsett inkomst, svarar att den som tjänar mer avsätter pension till partnern.
Hjalmar Strid är opinionsexpert på Novus och är förvånad över resultatet.
Foto: Novus
– Det är en överraskande låg siffra. Har man gemensam hushållsekonomi så kan det ju hända att man på något sätt kompenserar för det här på annat sätt. Det kan vara så att inkomstskillnaderna mellan de två personerna i paren är relativt små och att det ger utslag i siffrorna, säger Hjalmar Strid.
Åsa Forsell är däremot inte förvånad över det svala intresset för att överlåta pension.
– Pensioner är komplicerade regelverk och något många inte lägger så mycket tid att fundera över långt i förväg, säger hon.
Fyra procent som har svarat på Novus-undersökningen uppger att de hade planerat pensionen annorlunda om de hade haft lika lön.
Makt över sitt eget liv
För par som vill leva jämställt är det viktigt att i grunden dela lika på ansvaret för barnen och livspusslet, menar Åsa Forsell.
– Och samtidigt göra det möjligt för båda föräldrarna att även ha ett utvecklande yrkesliv ger en bra grund även för framtida pensionen. En relation kan vara hur bra som helst, men att ha en egen inkomst och en egen pension som man kan leva på är trots allt ändå grunden till att ha makt över sitt eget liv oavsett hur relationen utvecklas. Möjlighet att överlåta pensionsrätter till varandra finns, om man gemensamt kommer fram till att det är det som är rättvist att göra, säger hon.
