Företagen behöver folk. Men när kollektivtrafiken dras in eller inte matchar arbetslivet kommer folk inte alltid fram i tid. Bilen blir ett krav och rekryteringen en kamp – för både arbetsgivare och arbetstagare.
Många arbetsgivare har lediga tjänster. Villkoren är ofta helt rimliga. Ändå uteblir ansökningarna. I delar av landet har själva avståndet till jobbet – och sättet att ta sig dit – blivit det största hindret.
Pendlarupprop från Vision
Det är mot den bakgrunden som förbundet Vision, som organiserar många tjänstemän i offentlig sektor, nyligen överlämnat ett pendlarupprop till infrastrukturministern.
Kraven: billigare biljetter, säkrare busslinjer, fler avgångar och ett färdmedelsneutralt reseavdrag som gör det lättare att ta tåget än bilen.
– Våra medlemmar vill resa hållbart. Men många ser ingen annan utväg än att ta bilen, även om det tar emot, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
Då blir bilen det enda rimliga alternativet.
Det handlar om undersköterskan i Avesta som får byta tre gånger för att ta sig till jobbet. Socialsekreteraren i Nyköping som tvingas köpa bil för att klara vardagen. Anställda i välfärden har ofta oregelbundna arbetstider, och när turerna glesas ut eller dras in är det just de yrkesgrupperna som drabbas först.
– Det är inte bekvämlighet som styr. Det är att kollektivtrafiken inte längre fungerar i livspusslet. Den finns inte där när man behöver den. Då blir bilen det enda rimliga alternativet även om man vet att det är dyrt och ohållbart.
Det är en verklighet som inte bara märks bland arbetstagare. Även arbetsgivare ser hur geografin och trafiken påverkar rekryteringen – om än i olika grad.
Händer att kandidater drar sig ur
I Region Jönköpings län säger Fia Magnusson, chef för kompetensförsörjningsenheten, att det händer att kandidater tackar nej till jobb på grund av resvägen – men att det sällan är den avgörande faktorn.
– När tjänsten upplevs som attraktiv väger resvägen sällan tyngst. Men i vissa fall händer det att kandidater drar sig ur, särskilt om det inte finns någon naturlig koppling till orten genom boende eller sociala nätverk, säger hon.
I andra fall krävs körkort – inte för själva jobbet, utan för att ta sig dit.
I vissa fall kan Region Jönköping erbjuda tjänstefordon eller tillfälliga boendelösningar. Men inte överallt, och inte till alla.
– Vi uppmuntrar till samåkning, och har till exempel en samåkningssida på intranätet. Men det är klart att tillgänglig kollektivtrafik spelar in. Det är något Region Jönköpings län alltid diskuterar i det långsiktiga målet för länets trafikutveckling.
Var tredje arbetsgivare påverkas negativt
Annika Bröms, regionchef för Svenskt Näringsliv Stockholm, har en annan vinkel – men ser samma problem. Enligt organisationens senaste undersökning uppger 34 procent av företagen att kollektivtrafikens pålitlighet påverkar dem negativt. 26 procent uppger att tillgängligheten är ett hinder.
– Företag beskriver konsekvenser som produktionsbortfall, personal som regelbundet kommer för sent, svårigheter att nyanställa – eller att anställda söker sig bort för att få ihop vardagen, säger hon.
I vissa branscher tvingas företagen ta saken i egna händer.
– Vi ser exempel där företag hyr in egna bussar eller samordnar skjuts för anställda. I andra fall krävs körkort – inte för själva jobbet, utan för att ta sig dit.
Arlanda – ett nav med 17 000 anställda, men med dålig tillgänglighet.
Särskilt svårt blir det på platser där kollektivtrafiken inte är anpassad efter arbetsmarknadens behov. Bröms nämner industriområden och arbetsplatser som Arlanda – ett nav med 17 000 anställda, men med dålig tillgänglighet från närområdet, särskilt tidiga morgnar och sena kvällar.
– Många unga kan få jobb där, men de kommer inte dit. Företagen skriker efter folk – men folk kommer inte fram.
”Ofta kvinnor i välfärden som drabbas hårdast”
Och problemet växer. När fler yrken kräver fysisk närvaro – inte minst inom vård, industri och logistik – blir frågan om hur man faktiskt tar sig till jobbet allt viktigare.
– Det är ofta kvinnor i välfärden som drabbas hårdast. Det här handlar om rättvisa, både geografiskt och socialt. Vi ser medlemmar som tackar nej till jobb eller lämnar arbetsmarknaden helt för att pendlingen blivit för dyr eller för krånglig, säger Veronica Magnusson.
Samtidigt är det inte ovanligt att arbetsgivare saknar koll på hur kollektivtrafiken faktiskt fungerar i området. Det är inte förrän rekryteringen börjar krångla – eller personalen börjar säga upp sig – som problemen blir synliga.
– Många företag inser inte förrän det är för sent att de ligger illa till. Vi har haft företag i Stockholmsområdet som ångrat att de etablerat sig just där – för att det visat sig att kollektivtrafiken blev ett hinder i rekryteringen, säger Annika Bröms.
Billigare och bättre kollektivtrafik behövs
Så vad krävs för att vända utvecklingen – för att göra jobben åtkomliga igen?
Företagens behov måste tas med redan när kollektivtrafiken planeras.
Veronica Magnusson menar att det börjar i det mest grundläggande: bättre trafik, billigare biljetter och rättvisa villkor oavsett hur man tar sig till jobbet.
– Börja med det mest självklara: billigare och bättre kollektivtrafik. Fler avgångar, säkra busslinjer i hela landet och ett färdmedelsneutralt reseavdrag som gynnar hållbara färdsätt – oavsett vilket man använder, säger hon.
Annika Bröms håller med men vill också lägga till en aspekt som ofta glöms bort i planeringsstadiet.
– Företagens behov måste tas med redan när kollektivtrafiken planeras. Annars bygger vi system som inte fungerar i arbetslivet.