I slutet av förra veckan skickade Arbetsförmedlingen in sitt budgetunderlag till regeringen för de kommande åren, fram till år 2022. Underlaget ska beskriva hur verksamheten ska skötas och bedrivas. Men det är inte en helt enkel uppgift eftersom olika förutsättningar råder under budgetperioden.
Och underlaget lämnas i en period som präglas av stor osäkerhet, konstaterar Arbetsförmedlingens ledning. En utgångspunkt är Moderaternas och Kristdemokraternas budget som riksdagen antog i december. Budgeten innebar bland annat minskade anslag 900 miljoner kronor.
Stor osäkerhet
Sedan budgeten antogs har januariavtalet träffats som i ännu högre grad påverkar Arbetsförmedlingens framtid de kommande åren. Myndigheten ska bli mindre och privata företag ska ta över matchningsverksamheten. Men mycket återstår innan den inriktning som beskrivs i januariavtalet omsätts i styrning av myndigheten, konstaterar Arbetsförmedlingen i budgetunderlaget.
– Budgetplanering måste givetvis ske även om osäkerheten är stor, säger Patrik Svensson, Arbetsförmedlingens presschef, till Arbetsvärlden.
Eftersom Arbetsförmedlingen har att hantera ett minskat förvaltningsanslag efter M/KD-budgeten och effekterna av januariavtalet uppstår stor utgiftsosäkerhet, enligt regeringen. Omfattande omställningar ska ske, till exempel uppsägningar av hyresavtal. Av det skälet beslutade regeringen på torsdagen att höja myndighetens anslagskredit från tre till fem procent av förvaltningsanslaget eller från 229 till 381 miljoner kronor. Med den höjda krediten får Arbetsförmedlingen ökad flexibilitet att hantera tillfälliga utgifter utan att tappa tempo i förändringsarbetet, enligt regeringen.
Paradoxalt nog kan stängningen av kontoren initialt innebära ökade kostnader.
I måndags meddelade Arbetsförmedlingen att antalet lokalkontor ska minska med 130. Hur mycket pengar den indragningen sparar framgår inte av budgetunderlaget. Där konstateras enbart att inriktningen i januariavtalet kommer att påverka myndighetens kontorsnät i mycket hög grad.
– Med minskad personal måste kontorsnätet anpassas så att de kontor som ska finnas kvar kan erbjuda effektiv service, säger Patrik Svensson.
Paradoxalt nog kan stängningen av kontoren enligt honom initialt innebära ökade kostnader. Förklaringen är att hyreskontrakt och andra avtal kan ha löptider som tar tid att avveckla.
Tar tid innan kostnader minskar
En annan osäkerhet handlar om vad som kommer att hända med uppsägningarna – 4 500 anställda varslas om uppsägning. Eftersom merparten av Arbetsförmedlingens anställda har lång anställningstid innebär det att många också har lång uppsägningstid, ofta sex eller tolv månader. Därmed tar det tid innan de uppsägningar som sker märks av som minskade kostnader. Samtidigt kommer sannolikt en del anställda börja söka jobb och få jobb hos andra arbetsgivare, men hur många vet ingen.
– Nu inleds den här processen, men det kommer att ta tid, säger Patrik Svensson.
Köper matchning för 2,2 miljarder i dag

Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega. Foto: Johan Jeppsson
Alternativa arbetsgivare för de anställda på Arbetsförmedlingen är bland annat de privata aktörer som erbjuder matchning till arbetslösa. I dag köper myndigheten matchningsverksamhet för 2,2 miljarder kronor av privata aktörer. Det är mindre än vad den egna matchningsverksamheten kostar: 3,4 miljarder kronor. Men det är alltså den här verksamheten som ska läggas över på privata aktörer, enligt förslagen i januariavtalet.
– Tanken är att företagen ska ta över all stöd- och matchningsverksamhet och låta dem sköta det i egen regi. Så är det redan när det gäller all utbildning som Arbetsförmedlingen erbjuder, säger Andreas Åström, chef för näringspolitik och kommunikation inom arbetsgivarorganisationen Almega som organiserar de privata företagen.
Intresset stort från företagen
Exakt hur många företag som kommer att omfattas och vill delta i matchningsverksamheten vet ingen i dag. Men intresset är stort för den här förändringen, konstaterar Andreas Åström. Inom Almega är det Kompetensföretagen som organiserar företagen. Sammantaget har Kompetensföretagen nära 700 medlemsföretag med över 83 000 anställda.
– Alla våra medlemsföretag har kollektivavtal och de representerar 70 procent av företagen i den här branschen, säger Andreas Åström.
Och inom Almega och Kompetensföretagen är målsättningen att där det finns arbetslösa ska det finnas leverantörer som kan erbjuda matchningstjänster, hävdar han.
Kritiken mot att privata företag ska ta över matchningen har varit omfattande. En av många invändningar har handlat om att många av de privata företagen finns runt större städer och inte i glesbygd. Med nedläggningen av Arbetsförmedlingens kontor ökar risken för att glesbygd missgynnas, enligt kritikerna.
Men de privata företagen finns i hela landet, konstaterar Andreas Åström. Och inom Almega och Kompetensföretagen är målsättningen att där det finns arbetslösa ska det finnas leverantörer som kan erbjuda matchningstjänster, hävdar han. Men liksom många andra aktörer väntar företagen på tydligare politiska signaler.
– Jag tror att en del frågetecken måste rätas ut först, innan företagen börjar agera och till exempel börja anställa personal för att möta en större marknad.