Pensionärers inkomster har i genomsnitt inte alls minskat de senaste åren – tvärtom stiger de för varje undersökt årskull i Alectas nya studie, som omfattar inkomstuppgifter för tre miljoner svenskar och på sajten uppges mäta pensionärernas ”verkliga” inkomster.
Också inkomster från transfereringssystem, exempelvis bostadstillägg, samt arbetsinkomster inkluderas. Dock inte privatpension eller kapitalinkomster.
– Vi valde att inte ta med privatpension eller kapitalinkomster i den här studien eftersom de är så ojämnt fördelade, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, till Arbetsvärlden.
Av de med lägst pensionsnivåer får också var femte faktiskt högre inkomster som pensionärer
Resultatet visar att dagens 66-åring med medianinkomst har 72 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med en 66-åring för tolv år sedan, omräknat till dagens penningvärden. Även medelinkomsttagaren bland 69-åringar, som i genomsnitt jobbar betydligt mindre, har 46 000 kronor mer om året jämfört med en 69-åring för nio år sedan.
Med det här sättet att räkna har medelinkomsttagare i 70-årsåldern i snitt 75 procent av inkomsten de hade vid 62 års ålder.
– Vi tyckte det var viktigt att lyfta fram den här bilden som motvikt mot betoningen på fattigpensionärer. Självklart finns det personer som får låg pension, men det är inte den stora merparten som det kan verka på debatten, säger Staffan Ström.
Men jobbar pensionärer för att de känner att de måste? Enligt Alecta är svaret oftast nej. År 2019 gjorde Alecta en studie där de med hjälp av Ipsos undersökte 2 500 personers attityder till pension.
När de frågade dem som fortsatt att arbeta efter 65 varför de valt att göra det visade resultatet att få känner sig tvingade att jobba för att klara försörjningen.
Bland de tillfrågade instämde de flesta i att de jobbade för att arbetsuppgifterna är stimulerande (över 60 procent) att de inte känner sig som pensionärer (över 50 procent), att arbetet är bra för hälsan (över 40 procent) och att de inte vill gå sysslolösa (över 40 procent). Drygt 40 procent tyckte också att den sociala samvaron på jobbet var viktig.
Färre än 20 procent instämde i att de arbetade för att få högre pension och färre än 10 procent att de måste arbeta för att klara vardagsuppgifterna.
Fler ”fattigungdomar” än äldre
Staffan Ström lyfter att fattigdom, definierat som hushåll vars ekonomiska standard är lägre än 60 procent av medianvärdet, är högre bland många andra grupper i samhället: exempelvis ensamstående kvinnor med barn, där 34 procent kan klassificeras leva i relativ fattigdom (att jämföra med 12 procent i gruppen seniorer 65–79 år).
Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på facket Forena, menar dock att det är problematiskt att räkna på pensionsinkomsterna som Alecta gör. Enligt Forena är nivåerna i de allmänna pensionerna lägre än någonsin, och den årskull som är född 1953 får 45 procent av grundlönen i allmän pension.
– Det blir mest missvisande att räkna som Alecta gör eftersom det inte är pensionssystemet som skapar de här inkomstförbättringarna. Man buntar också ihop alla pensionärer i samma korg trots att det inte är alla som har möjlighet att jobba, säger Håkan Svärdman.
Från Forenas håll föreslås en höjning av den allmänna avgiften till pensionerna på 1,29 procentenheter, från dagens 17,21 procent till 18,5 procent.
– Det skulle ge en ökad pension på mellan 900–1 500 kronor i månaden, säger Håkan Svärdman.