Räcker publikens stöd för att rädda kulturen efter krisen? Tom teatersalong på Södra teatern i Stockholm. Foto: Amir Nabizadeh / TT

Räcker publikens stöd för att rädda kulturen efter krisen?

Kulturbranschen Magdalena Andersson säger till Arbetsvärlden att kultursektorn är de som utnyttjar stöden till frilansar mest. Det räcker inte menar fackförbundet Scen och Films ordförande Simon Norrthon.
28 apr 2021

I dag släpps en ny rapport gjord av Kulturanalys Norden på uppdrag av de nordiska kulturministrarna. Rapporten belyser hur de nordiska ländernas kulturliv har påverkats av covid-19. Minskade intäkter för uteblivna publik- och entréintäkter för kulturverksamheter har lett till fler konkurser och en större arbetslöshet bland de som arbetar i kultursektorn.

Det finns skillnader mellan olika kultursektorer i länderna. Författare och konstnärer har påverkats mindre än exempelvis skådespelare och musiker, men totalt i de nordiska länderna har de flesta inom kultursektorn fått sina inkomster minskade mer än halverade. De undantag som finns handlar om streamad film, TV, musik och böcker.

– Åtgärderna och krisstödspaketen i de nordiska länderna tycks ha varit relativt träffsäkra. Men ett problem i flera länder är att de små aktörerna, främst egenföretagare, inte har nåtts av stöden i önskad omfattning, säger Joakim Boström Elias, verksamhetsledare på Kulturanalys Norden.

Joakim Boström Elias, verksamhetsledare på Kulturanalys Norden.

Samtliga nordiska länder har haft olika stöd till de som berörts och de flesta stödåtgärderna i länderna har syftat till att bevara jobb, inkomster och att undvika företagskonkurser. Omfattningen av de utbetalda stödåtgärderna under 2020 är relativt likartade i de nordiska länderna, och det rör sig om 1,5 till 1,8 procent av BNP. Av dessa siffror utgör stödåtgärderna till kultursektorn en mindre del. Motsvarande siffra för de nordiska ländernas kulturpolitiska krisstöd rör mellan 0,03 och 0,14 procent av BNP.

En sammanställning från IMF visar att den totala mängden åtgärder har varit mindre i Norden än för Europaområdet som helhet och USA. En förklaring kan vara att de nordiska ländernas ekonomier inte drabbats lika hårt som flera andra länder.

Framåt efterlyser Kulturanalys Norden bland annat en bättre riskberedskap, mer resurser och ett större kulturpolitiskt samarbete.

Mycket av det som kommer fram i Kulturanalys Nordens rapport, känns igen i en annan ny utredning, ”Nystartsrapporten – I skuggan av en pandemi. Hot och möjligheter för Stockholms kulturliv”, som Eric Sjöström har gjort på uppdrag av kultur- och stadsmiljöborgarrådet i Stockholm. Utredaren själv har tidigare varit chef och konstnärlig ledare för bland annat kulturhuset i Stockholm och Folkoperan. Han menar att det som händer i Stockholm har bäring på hela Sverige, eftersom Stockholm är ett kulturellt nav för landet.

Tror på ökade anslag

Erik Sjöstrand har intervjuat företrädare för olika konstformer samt skickat en enkät till 1400 verksamheter under våren. Sju av tio svarade att de har fått en sämre ekonomi under pandemin. Sex av tio säger att det kommer att bli en utmaning att säkra publikintäkter och verksamhetsbidrag när pandemin är över.

För att hjälpa kultursektorn med en återstart menar Eric Sjöström att de viktigaste förutsättningarna är pengar och politik.

–  Det behövs ett tydligt ökat kulturanslag, en politisk vilja, att man verkligen säkrar kulturens plats framöver. Sedan måste publiken ut och visa solidaritet med kulturlivet. Jag tror lite grann på övervintring just nu, men det är kanske bara någon månad bort att man måste ut i verkligheten och besöka teatrar, gallerier och markera sitt stöd.

Igår fick jag mejl från några som satt och grät under min presskonferens. De kände att de äntligen blivit sedda.

Eric Sjöström, konsult.
Foto: Lisa Thanner.

Treåriga stöd och lägre hyra

Eric Sjöström föreslår också att treåriga stöd istället för dagens ettåriga bör bli standard för kulturverksamheter som redan är etablerade. Fastighetsägare uppmanas också att hyra ut till kulturutövare till ett lägre pris.

Enligt enkäten är frilansande kulturutövare som har enskild firma den grupp som har drabbats hårdast ekonomiskt. De har varken kunnat få krisstöd eller a-kassa och många har drabbats hårt av den stress det innebär.

– I alla intervjuer och i enkätundersökningen så återkommer det hela tiden hur utsatta frilansarna är. Igår fick jag mejl från några som satt och grät under min presskonferens. De kände att de äntligen blivit sedda genom min rapport. Väldigt få har fasta anställningar och de har ett sämre socialt skyddsnät. Det har tidigare funnits ett ekosystem där man har kunnat gå mellan arbetsgivare. Det har fungerat bra, men så plötsligt drogs mattan undan. Socialförsäkringssystemet måste ses över på nationell nivå, säger utredaren Eric Sjöström.

Nyheter

”Svek från samhällets sida”

Att många kulturutövare byter yrke eller lämnar staden kan bli en annan effekt av pandemin, menar Eric Sjöström som tror att fler kulturstipendier kan vara ett sätt att locka dessa personer att istället stanna kvar.

Det är kanske bara någon månad bort att man måste ut i verkligheten och besöka teatrar, gallerier och markera sitt stöd.

– Det kommer att vara många som har övergett branschen. När jag frågar runt är det många som inte står ut längre med ovissheten och inte kan betala sin hyra. Det kommer att vara folk som inte kan komma tillbaka eller vill komma tillbaka. De vill inte uppleva den här psykiska stressen och pressen igen. Många säger att det är ett enormt svek från samhällets sida eftersom de upplever att de har stått utanför skydd under pandemin. Jag är orolig för kompetensförsörjningen framöver. Hur ska unga vilja gå in i branschen när det ser ut så här?

Frilansare drabbas hårdast

Simon Norrthon är ordförande för fackförbundet Scen och Film. Förbundet organiserar drygt 130 olika yrken. De som arbetar med livekultur som exempelvis teater, opera, dans och cirkus har drabbats hårdast, i synnerhet de som är frilansare.

– De sistnämnda har haft det extra svårt då de haft svårt att få del av krisstöd eller a-kassa. De som arbetar mot film och TV har haft stora utmaningar att arbeta säkert, det har blivit dyrare och krångligare att spela in. Men vi gör väldigt mycket TV-drama så arbetsmarknaden där går bra. Bland frilansare inom scenkonsten har alla förlorat en stor del av sin inkomst, säger han.

Simon Norrthon, ordförande fackförbundet Scen och Film.

Nu kämpar branschen med en plan för hur en återgång ska gå till. Ledtiderna för att starta upp igen är mellan sex till 18 månader. Det innebär att när besluten väl kommer behöver stora delar av kultursektorn en lång startsträcka. Parterna inom kultur- och evenemangssektorn har länge upprörts över hur kultur och idrott har fått mer eller mindre näringsförbud i och med förbud mot publik, samtidigt som handeln, gym och andra publika verksamheter har fått fortsätta hålla öppet. Problemet förstärks genom att regeringens krisstöd med korttidspermitteringar, inte gäller de som har enskild firma, vilket frilansande kulturskapare ofta har. Beslutet i höstas om stöd till enskilda näringsidkare var efterlängtat, men stödet visade sig ha intäktsgränser som gör att många kulturskapare stängs ute. Den långvariga omvandlingen från anställningar till enskilt företagande och projektuppdrag är en orsak till att trygghetsnätet inte alltid gäller för kulturarbetare. Många lever också på stipendier, en inkomst som inte inkluderas i inkomstgrundande förmåner i socialförsäkringarna.

”Kultursektorn utnyttjar frilansstöden mest”

Arbetsvärlden söker finansminister Magdalena Andersson för att höra mer om det finns några tankar på att förändra stödet till frilansande kulturarbetare. I enkäten som utredaren Eric Sjöström har gjort är det kulturarbetare med enskild firma som upplever att de har drabbats hårdast ekonomiskt under pandemin.

Magdalena Anderssons svarar att mycket har gjorts också för denna grupp när det gäller möjlighet att lägga sitt företag vilande, lättnader i a-kassan och ett omsättningsstöd som motsvarar omställningsstöd. Enligt siffror från finansdepartementet är det också just grupper i kultursektorn som har utnyttjat stöden mest.

Finansminister Magdalena Andersson.
Foto: Regeringskansliet.

– Det är många i kulturbranschen som har det tufft. Vi kan se i våra siffror att kultur- och eventbranschen är den bransch som har utnyttjat krisstöden mest, tätt följd av hotell- och restaurangbranschen. Men det är fortfarande ett pressat läge, säger Magdalena Andersson.

Hon tillägger att det just nu inte finns några tankar på att göra förändringar som gör det möjligt också för de med enskild firma att korttidspermittera sig.

– Just korttidspermitteringar är ett stöd för anställda. Däremot har vi flera stöd som riktar sig specifikt till enskilda firmor, exempelvis omsättningsstödet, periodiseringsfonden och lättnader i a-kassan, säger Magdalena Andersson.

Bristerna i trygghetssystemen uppenbaras

När det gäller förändringar som behövs för att ge frilansande kulturutövare ett bättre skydd, tycker Simon Norrthon, ordförande för Scen och Film, att det är viktigt att anställningsformerna förstärks. För att återstarta kultursektorn är han av samma åsikt som utredaren Eric Sjöström och menar att pengar och politik är helt avgörande för framtiden. Pandemin har dessutom gett massor av erfarenheter som alla kan ha nytta av ny,

– Jag tror att de erfarenheter som gjorts kan vara till hjälp att bygga tillbaka något bättre än det vi hade före pandemin. Bristen i trygghetssystem och socialförsäkringar är inget nytt, men nu har det blivit tydligt hur ojämlik och obalanserad arbetsmarknaden blivit för de som deltidsarbetar eller måste ha enskild firma, säger Simon Norrthon.

Han anser också att vi behöver fler och längre anställningar där medlemmarna skyddas av kollektivavtalen.

– Vi vet också att trygga anställningar leder till bättre arbetsmiljö och motverkar trakasserier och kränkande särbehandling. De med enskild firma måste veta vilket skydd de har när krisen kommer. A-kassan måste reformeras för att möta behoven på svensk arbetsmarknad. På samma sätt måste Försäkringskassan kunna ge en vettig SGI till de som deltidsarbetar eller har enskild firma.

Simon Norrthon hoppas att det på sikt ska finnas möjlighet att kollektivavtala för enskilda företagare för att säkerställa att de har skydd på sina arbetsplatser liknande de som är anställda. Han säger också att pandemin har slagit hårt mot jämlikheten.

– Jag ser en risk att både jämställdheten och mångfaldsarbetet tar stryk av pandemins effekter.

Evenemangsstöd avgör framtiden

Simon Norrthon tillägger att digitaliseringen har tagit fart under pandemin och att det kommer att bidra till utveckling och tillgänglighet framåt.

– Men det vi längtar efter i dag är det fysiska mötet. Vi har haft ett visst kompetenstapp under pandemin, så det behöver göras investeringar i kompetensutveckling, arbetsmiljö och anställningsformer för att locka attraktiv arbetskraft, säger Simon Norrthon.

Han menar också att både stöd och restriktioner kommer att behöva finnas med ett tag till när många verksamheter går från stängt till öppet. Det evenemangsstöd som är under utveckling måste utvecklas så att det är både förutsägbart och träffsäkert för scenkonsten. Det är viktigt för att producenter ska våga planera för ett öppnande trots viss ovisshet.

28 apr 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.