Det är en tudelad arbetsmarknad som beskrivs i Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden 2015 och 2016. Utvecklingen i världsekonomin är splittrad.
Almega ser en anmärkningsvärd inbromsning
Precis som Arbetsförmedlingen konstaterar Almega i sin tjänsteindikator för fjärde kvartalet att företagstjänsterna just nu inte är någon viktig faktor i sysselsättningsökningen.
”Det är en anmärkningsvärd inbromsning som dels kan förklaras av den fortsatt svaga efterfrågan på svensk export, dels av den försämrade matchningen på arbetsmarknaden som kunskapsintensiva tjänsteföretag upplever” skriver Almega.
–Svensk exportindustri kommer att ha ytterligare ett besvärligt år framför sig, konstaterade Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors när han presenterade arbetsmarknadsutsikterna tidigare i veckan. Det är fortfarande den privata konsumtionen som är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten i Sverige, i synnerhet i år.
Industrin tappar ytterligare 15 000 jobb nästa år, och den del av privata tjänstesektorn som är kopplad till exporten står och stampar.
Samtidigt är det fortfarande stor brist på kvalificerad arbetskraft inom it och teknik på tjänstesidan, vilket gör det svårt att öka sysselsättningen med hjälp av inhemsk arbetskraft.
Privat konsumtion och offentliga tjänster bakom ökningen
Trots det uppskattar Arbetsförmedlingens att det skapas ungefär 105 000 ytterligare jobb i Sverige de kommande två åren. Den privata konsumtionen gör att flera nya jobb kommer inom handeln, hotell- och restaurang samt personliga tjänster, många av dem kräver enbart gymnasieutbildning.
”En av de nya utmaningarna på arbetsmarknaden är en besvärande brist på utbildad personal inom offentliga tjänster.”
Men det är sysselsättningen inom offentliga tjänster hos både privata och offentliga arbetsgivare som nu är den största motorn på svensk arbetsmarknad. Under 2015 beräknas antalet sysselsatta öka med ytterligare 32 000.
–En av de nya utmaningarna på arbetsmarknaden är en besvärande brist på utbildad personal inom offentliga tjänster, säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör för Arbetsförmedlingen.
Gymnasieutbildad vård- och omsorgspersonal fattas
Efterfrågan är fortsatt stor på läkare, sjuksköterskor och tandläkare. Dessutom ökar efterfrågan på i princip alla lärargrupper utom gymnasielärare. En bidragande orsak är att skolan behöver ersätta obehöriga lärare med behöriga.
En brist som hela tiden ökar gäller vårdpersonal med utbildning på gymnasienivå. Orsakerna är en långvarig och underliggande brist på nyutbildade, generationsväxling, en växande äldre befolkning och urbaniseringen.
Brister också på sikt
På onsdagen kom Statistiska centralbyrån med en långtidsprognos för arbetsmarknaden som sträcker sig fram till 2035, Trender och Prognoser 2014.
På den framtida bristlistan återfinns flera av dagens bristyrken: lärare på alla nivåer inom grund- och gymnasieskolan, specialistsjuksköterskor samt datautbildade. Däremot tror SCB på en balans i framtiden mellan tillgång och efterfrågan på både läkare och civilingenjörer.
Generellt väntas ett överskott på eftergymnasialt utbildade. Även om efterfrågan hela tiden ökar på den arbetskraften kan tillgången bli ännu större på 20 år sikt. Störst ser överskottet ut att bli på grupper som medieutbildade, samhällsvetare och beteendevetare.
Även efterfrågan på gymnasialt utbildade kommer att öka. Med dagens utbildningsvolymer inom vissa yrkesutbildningar ökar risken för mycket stora brister på framför allt vård och omsorgsutbildade.