Statliga tjänstemän kräver kortare arbetstid

Det statliga avtalsområdet har skakats av stora svep med omlokaliseringar och myndighetsflyttar, och sjuktalen är på uppgång. Det är sådant som ökar fokus på att få till ett hållbart arbetsliv med bra arbetsmiljö och trygghet.

En generell arbetstidsförkortning har också seglat upp som en viktig fråga när tjänstemannafacken nu sitter vid förhandlingsbordet med Arbetsgivarverket.

100 000 tjänstemän på landets myndigheter och statliga bolag, inom polisen och försvaret, företräds i avtalsrörelsen av Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, med nio tjänstemannaförbund i samverkan. Också 25 000 medlemmar i LO-förbundet Seko ska få nytt avtal på den statliga sidan.

Avtalen löper ut den sista september, alltså lördag.

– Vanligtvis prolongeras tiden med sju dagar om man inte hinner komma överens innan avtalet löper ut, säger Christian Kjellström, utredare på Medlingsinstitutet, till Arbetsvärlden.

I OFR:s yrkanden till arbetsgivarorganisationen Arbetsgivarverket specificeras inte hur mycket man vill att arbetstiden ska kortas ner, men facken vill också se ökade möjligheter att anpassa arbetstiden för ett hållbart arbetsliv, liksom att restid ska ses som arbetstid.

– Våra medlemmar ger uttryck för att stressen ökar, färre ska göra fler, och arbetstidsförkortning är ett sätt att klara arbetsmiljön, säger Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingsledare för OFR till Arbetsvärlden.

En arbetstidsförkortning skulle kunna ske genom att det avtalade heltidsmåttet sänks, eller växling med lön mot arbetstidssänkning. Samtidigt vill arbetsgivarna ha mer kontroll över arbetstiden.

– Vi står väldigt långt ifrån varandra i den frågan, säger Åsa Erba-Stenhammar.

Om man ser att folk behöver ta semester för att återhämta sig så behöver det anställas fler

Från OFR:s håll vill man dessutom införa två lediga dagar med lön för samhällsnytta eller enskild angelägenhet. Åsa Erba-Stenhammar ger två exempel på situationer där sådana lediga dagar behövs.

– Personer som öppnar sina hem för ensamkommande barn över 12 år får inte ta föräldraledigt. Många privata arbetsgivare låter sina anställda ta ledigt för att göra det här, och det vore lämpligt om staten också gör det, säger Åsa Erba-Stenhammar.

Ledigt för enskild angelägenhet skulle exempelvis kunna vara att ta ledigt för att hjälpa en åldrande förälder att göra läkarbesök och ta instruktioner om medicinering från läkare.

Trots stora och uppmärksammade omlokaliseringar som satt press på statligt anställda har Arbetsgivarverket ett krav på slopad rätt till flyttersättning. Ett högst olämpligt yrkande, enligt Åsa Erba-Stenhammar.

– Det höll de inte fast vid länge, kan jag säga, säger Åsa Erba-Stenhammar och förtydligar att avtalet inte är färdigt ännu, men frågan om slopar rätt till flyttersättning har inte drivits hårt.

Arbetsgivarsidan vill ta mer kontroll över arbetstiden

Arbetsgivarverket ser ett behov av att öka arbetsgivarens frihet att förlägga arbetstiden. Arbetstiden är en knäckfråga som Arbetsgivarverket vill lösa i ett partsgemensamt arbete.

– Samhället lever dygnet runt och det ställs krav på att staten ska vara tillgänglig och kunna finnas till hands. Men det måste ju förstås balanseras med ett vettigt arbetsliv för de anställda, säger Arbetsgivarverkets förhandlings­chef Anna Falck till Publikt.

Mot bakgrund av flera myndighetsflyttar har också trygghetsfrågor aktualiserats.

Arbetsgivarverket vill också minska rätten att spara semester från 35 till 30 dagar – och det är någonting som motiveras med hänvisning till de stigande sjuktalen:

”Genom en minskad rätt att spara semester kommer medarbetaren löpande att behöva ta ut fler dagars ledighet för återhämtning, vilket bör verka positivt ur ett hälsoperspektiv.” skriver Arbetsgivarverket i sina yrkanden.

Åsa Erba-Stenhammar menar att man i behöver ta det resonemanget ett steg längre.

– Om man ser att folk behöver ta semester för att återhämta sig så behöver det anställas fler, säger hon.

Mot bakgrund av flera myndighetsflyttar har också trygghetsfrågor och frågor om omställning aktualiserats för facken.

OFR vill att Trygghetsstiftelsen snabbt ska kunna stötta arbetsgivare i den lokala hanteringen av omställning före och efter förändringar på arbetsplatsen – och kunna användas för karriärväxling för medlemmar som av någon anledning inte kan jobba kvar.