Stärkt oro för direktiv om minimilöner

EU-kommissionen kommer att lägga fram ett förslag om minimilöner i form av ett lagligt instrument, förklarade Ursula von der Leyen en kvart in i sitt över en timme långa tal.

– Alla arbetstagare måste ha tillgång till minimilöner, antingen i form av kollektivavtal eller genom lagstiftning. Förslaget kommer helt ut respektera nationella kompetenser och traditioner, säger hon.

Varken detta uttalande eller hennes debattartikel i Dagens Nyheter i måndags stillar den svenska oron. Där försäkrade hon att kommissionen aldrig kommer att begära att Sverige inför en lagstadgad minimilön. ”Vi ska se till att detta blir vattentätt”, skrev hon.

Vår oro kvarstår orubbad eller är kanske till och med större än tidigare efter talet.

Men fortfarande mörkar EU-kommissionen huruvida den kommer att gå fram med ett för medlemsländerna tvingande direktiv eller en icke bindande rådsrekommendation.

– Jag noterar att von den Leyen säger ”legal proposal” och ”access for everyone”.  Det är ett stort problem, säger Oscar Wåglund Söderström, internationella chef på TCO.

Fortfarande kvarstår alltså hotet om ett direktiv. Men Wåglund Söderström reagerar också kraftfullt inför ordvalet om att alla ska ha tillgång till minimilöner.

I Sverige står tio procent av arbetstagarna utanför kollektivavtalens regleringar. Även om en absolut majoritet av dessa tjänar betydligt över nivån för de lägsta avtalade lönerna har de inga garantier för sin lönenivå. Juridiskt sett gäller inte avtalens golv för dem.

Därför skulle ett undantag för Sverige från lagstadgade minimilöner kunna utmanas i EU-domstolen av någon som arbetar på ett företag utan avtal.

– Vi ser inga möjligheter att ha några vettiga garantier mot detta i ett direktiv. Vår oro kvarstår orubbad eller är kanske till och med större än tidigare efter talet, säger Oscar Wåglund Söderström.

I ett pressmeddelande på förmiddagen skriver TCO att EU inte har befogenheter att fatta beslut om löner. EU-fördraget sätter stopp för detta.

”Enligt fördraget saknar EU uttryckligen befogenheten att reglera löner, så bindande EU-lagstiftning skulle vara olaglig”, hävdar TCO.

I pressmeddelandet uppmanar TCO-ordföranden Therese Svanström regeringen att fortsätta motståndet mot ett bindande direktiv.

– von der Leyen har fortfarande inte sagt att det blir ett direktiv. Därmed finns det fortfarande möjlighet att påverka detta. Jag förutsätter att vår arbetsmarknadsminister fortsätter påverka kommissionen så att det inte blir ett direktiv, säger Oscar Wåglund Söderström.

De svenska facken, TCO, Saco och LO, agerar idag gemensamt genom sitt Brysselkontor och har skickat ett brev till alla Europaparlamentets ledamöter i utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Där redovisar man bland annat att en reglering av minimilönerna på EU-nivå strider mot EU-fördraget.

I artikel 153 punkt 5 förbjuder unionen att lägga sig i medlemsländerna löneförhållanden. Det är ett starkt argument i det svenska motståndet mot en reglering.

Om kommissionen hade bestämt sig för en rådsrekommendation borde von den Leyen ha sagt det om hon önskat lugna medlemsstaterna i Norden.

Men EU-kommissionens jurister menar att man kan skriva ett direktiv utifrån samma artikel, fast punkt 2 som ger EU möjlighet att lägga direktiv som gäller arbetsvillkor.

På det fackliga Brysselkontoret misstänker dess chef Carl-Albert Hjelmborn att det blir ett direktiv.

– Om kommissionen hade bestämt sig för en rådsrekommendation borde von den Leyen ha sagt det om hon önskat lugna medlemsstaterna i Norden, säger han till Arbetsvärlden.

I en första kommentar från EU-parlamentet säger den svenska S-ledamoten Johan Danielsson att det är oseriöst av von den Leyen att inte säga om det blir ett direktiv eller bara en rekommendation.

– Det verkar som om man gömmer sig för att kritiker inte ska kunna stoppa bindande regler, säger han i sms till Arbetsvärlden.

Tyskland står bakom förslaget

Kravet på en reglering av minimilönerna har inget fackligt ursprung även om en stor majoritet av Europas fackförbund numera stöder initiativet. Tanken på en lansering av den nygamla idén, som ett par av de tidigare kommissionerna också haft på sin dagordning, kommer från den tyska regeringen.

Angela Merkel kan sägas ha beordrat en reglering på Europanivå. I den uppgörelse som utgör grunden för den tyska koalitionsregeringen mellan CDU/CSU och Socialdemokraterna är en av de tidiga punkterna en europeisk reglering av minimilönerna.

Den som bekämpar social dumping i EU:s svagare ekonomier stärker också den tyska välfärdsstaten och dess marknadsekonomi, är argumentet i den tyska motsvarigheten till ”januariavtalet” från 2018.

Bakom valet av von den Leyen låg dessutom ett skickligt taktiskt spel av Angela Merkel när EU:s ledare sommaren 2019 inte kunde enas om topposterna i unionen. Egentligen var uppdraget som ordförande vikt för den holländska socialdemokraten Frans Timmermans, men han stoppades efter påtryckningar av främst de högerpopulistiska regeringarna i Ungern och Polen.

Angela Merkel, erkänt taktiskt skicklig, lyckades då placera en av sina närmaste medarbetare på posten och kunde samtidigt bocka av koalitionsregeringens punkt om reglering av minimilönerna.

Därefter har von den Leyens arbete med minimilönerna fått ett kompakt fackligt stöd i Europa. När Europafacket, ETUC, skickade in sitt svar på den andra konsultationen om förslaget röstade 85 procent av medlemsförbunden ja till ställningstagandet.

Stångas mot starka krafter

Europafacket förordar ett tvingande direktiv och uppmanar kommissionen att lägga fram ett sådant. Dessutom avfärdar ETUC en icke bindande rådsrekommendation, som svenska fack och arbetsgivare ska tänka sig.

Det är alltså mycket starka krafter som de svenska parterna på arbetsmarknaden stångas emot. I förrgår uppmanade Arbetsmarknadens EU-råd till nationell samling om EU-kommissionen går fram med sitt förslag. Fack, arbetsgivare, regering och opposition skulle göra gemensam sak mot ett bindande direktiv, skrev Martin Linder, ordförande i PTK, Susanna Gideonsson, LO:s nye ordförande och Mattias Dahl, vice vd i Svenskt Näringsliv, som är rådets ledande företrädare.