De senaste tio åren har antalet personer som har en subventionerad anställning minskat kraftigt, från nära 140 000 personer under toppåret 2014 till cirka 86 000 personer med stöd förra året. Nystarts- och introduktionsjobb har minskat med två tredjedelar från drygt 62 000 år 2018 till drygt 23 000 år 2025. Minskningen har framstått som ett gåtfullt fenomen, inte minst då befolkningen samtidigt har växt.
4 skäl till raset
- En sämre arbetsmarknad
- AF:s minskade anslag och kontorsnedläggningar
- Fryst lönetak – ersättningen ofta under kollektivavtalsnivå
- Förändringar av målgrupperna för stöden
– Det är åtminstone ett lika stort behov av subventionerade anställningar som för 10 – 15 år sedan. Snarare är det så att behovet tycks öka, säger Arbetsförmedlingens analytiker Andreas Mångs.
Men nu finns en strukturerad analys om vad nedgången beror på. I en ännu opublicerad rapport identifierar Arbetsförmedlingen fyra huvudsakliga orsaker till minskningen. Det berättar myndighetens analytiker för Arbetsvärlden.
Minskat anslag till Arbetsförmedlingen
En av förklaringarna är en sämre arbetsmarknad. Att efterfrågan på arbetskraft påverkar har man vetat länge. När arbetsmarknaden blir sämre blir det svårare även för dem med rätt till ekonomiskt stöd.
Den andra orsaken är att myndigheten fick kraftigt minskade förvaltningsanslag 2019. Personal fick sluta och kontor stängdes.
I statistiken ser man att nedgången av det totala antalet subventionerade arbeten tar fart vid samma tid.
– Vi la ned arbetsförmedlingskontor runt om i landet, och vi skulle göra mer digitalt. Det påverkade vårt arbete med de arbetslösa, och minskade även våra lokala kontakter med arbetsgivarna. Kontakterna är avgörande för att få till stånd subventionerade anställningar. Det finns också forskningsstöd för detta samband, säger Arbetsförmedlingens analytiker.
Om Andreas Mångs ska välja en faktor som haft störst påverkan så är det Arbetsförmedlingens organisation.
– Om jag skulle lyfta fram en sak är det den lokala närvaron. Vi vet att den är viktig. Det är viktigt att man har en tät dialog med lokala arbetsgivare för att få en bra matchning mellan de arbetslösa och arbetsgivarna, säger han.
3 subventionerade anställningar
Introduktionsjobb
Anställningssubvention för personer som nyligen kommit till Sverige eller som varit arbetslösa länge och är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Arbetsgivare får 80 procent av lönekostnaden upp till 20 000 kronor i månaden i som mest 12 månader. Stödet kan därefter förlängas med ytterligare ett år. Stödet kan kombineras med studier, till exempel studier i svenska.
Nystartsjobb
Den största kategorin av stöd till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa, och den typ av subventionerad anställning som sjunkit tydligast. Nystartsjobb riktar sig till den som varit arbetslös länge eller varit borta från arbetslivet på grund av sjukdom. Det är mer självständigt och mer likt ett vanligt jobb jämfört med introduktionsjobb. De flesta nystartsjobb finns i privat sektor.
Lönebidrag
Ett bidrag till arbetsgivare som anställer någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga gällande det arbete anställningen. Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör i arbetet på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa. Arbetsgivaren kan få bidrag för lönekostnader upp till en bruttolön på 20 000 kronor per månad för heltid, och stöd kan vid behov betalas ut under längre tid.
Källa: Arbetsförmedlingen
Lägre ersättning till arbetsgivare
AF konstaterar också att det skett en successiv urholkning av ersättningen till arbetsgivarna. Lönetaket som subventionerna beräknas på har inte höjts på sex år.
– Det handlar om att lönetaket inte längre motsvarar lägstalönerna enligt kollektivavtal i många fall, vilket möjligen kan vara problematiskt.
Arbetsgivarna kan också avskräckas av den realt sett lägre ersättningsnivån. Kanske anser de att kostnaderna för administration och handledning blir för höga i förhållande till summan de får från staten, resonerar Andreas Mångs.
Allt fler längre från arbetsmarknaden
¨Att en del av målgruppen har förändrats kan också vara en faktor.
– Det finns en grupp som går runt med olika typer av stöd väldigt länge utan att få varaktig sysselsättning. Denna rundgång kan ha blivit större, och vi ska fördjupa vår analys om denna grupp.
Stöd till funktionsnedsatta minskar
Det är inte bara stöd som är tänkta att vara en inkörsport till den ordinarie arbetsmarknaden som har sjunkit. Även volymen på de mer långvariga stöden för dem som har en funktionsnedsättning, oftast lönebidrag, har krympt på senare år.
Normalt separerar analytikerna på dessa två typer av stöd; till dem med funktionsnedsättning och långtidsarbetslösa och nyanlända. Syftena skiljer sig åt, och de sistnämnda är av mer tillfällig natur. Men då bägge kategorier av subventioneradeanställningar sjunker mer eller mindre kontinuerligt frågar sig myndigheten om det kan finnas en gemensam förklaring.
– Vi ser en kraftig minskning av bägge stödformerna, och även om de är olika verkar det vara något som hänt som påverkar i bakgrunden. Det finns förmodligen något i ekonomin eller hos Arbetsförmedlingen som trycker tillbaka volymerna, eftersom vi inte ser att behoven minskat över tid, säger Andreas Mångs.
