Arbetslösheten har ökat tydligt under det senaste året, visar nya SCB-siffror i dag. En bidragande orsak kan vara att anställningsstöden används i allt mindre grad.
56 000 fler var arbetslösa i augusti 2019 jämfört med samma månad förra året. Det är en ökning av arbetslösheten med nästan en procentenhet, och ”överraskade på nedåtsidan” som finansminister Magdalena Andersson uttryckte det i dag tisdag under en pressträff om satsningar för fler jobb.
Bland annat kom i dag besked om anslag 2020 för runt 2 200 platser inom extratjänster i kommuner och landsting och introduktionsjobb.
Men det motsvarar bara en bråkdel av den minskning som pågått under det senaste året av olika subventionerade anställningar.
Men det motsvarar bara en bråkdel av den minskning som pågått under det senaste året av olika subventionerade anställningar. Under det senaste året har antalet personer med jobbsubventioner (förutom stöden som är kopplade till funktionshinder) minskat med över 15 000 personer, visar Arbetsförmedlingens veckostatistik. Det motsvarar 27 procent av ökningen av arbetslösheten under samma period. Och utan förändringar i år riskerar minskningen att fortsätta fram till årsskiftet.
Alla jobb med stöd har minskat
Den här utvecklingen går på tvärs mot ambitionerna för drygt ett år sedan, när anställningsstöden förenklades för att få fler arbetsgivare att anställa med personer som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden.
Många förklarar minskningen med utfasningen av extratjänster i kommuner och landsting, och moderna beredskapsjobb i statlig verksamhet. Men Arbetsvärldens genomgång visar att minskningen gäller alla stöd, inklusive introduktionsjobben och nystartsjobben.
Drabbar kvinnor hårdare
Arbetsförmedlingens åtgärder, både program och anställningsstöd, har länge dominerats av män, något som också myndigheten har fått kritik för. Tydligast är det i nystartsjobben som enbart gäller privata sektorn. Men just extratjänster i offentlig sektor, som stoppades i vintras, kompenserade något av den sneda könsfördelningen i andra stöd.
Såväl Arbetsförmedlingen och den nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark i dag på pressträffen, finns fortfarande en stor efterfrågan på arbetskraft. 9 av 10 lediga jobb gick förra året till någon som har gymnasieutbildning eller högre. Men samtidigt visar siffror från Arbetsförmedlingen att nästan 60 000 av de 202 000 utrikes födda som var inskrivna på Arbetsförmedlingen saknar 9-årig grundskola.
Många förklaringar bakom
Anders Forslund, professor vid Institutet för utbildnings- och arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, har vid flera tillfällen utvärderat olika anställningsstöd.
– Det kan finnas många förklaringar till minskningen av stöd, säger han till Arbetsvärlden. Som den kraftiga nedskärningen av extratjänster i kommunerna, men också att gruppen som är aktuell för olika anställningssubventioner kan ha förändrats i sig: den bestående högkonjunkturen kan göra att den gruppen blir mindre och mindre när andra går till arbete.
– Sedan vet man att det är väldigt kraftiga personalminskningar på Arbetsförmedlingen, så ärendehögarna ökar fort. Men jag vet inte vilken roll det har spelat här.
Tekniskt ser de olika ut, men jag vet inte om de nya stöden tillför något.
Anders Forslund kallar dagens situation när det gäller anställningsstöd för ”hela havet stormar”.
– Man skulle verkligen behöva titta mer ordentligt på utvecklingen just nu. Etableringsjobben som ska komma och andra åtgärder påminner om varandra. Tekniskt ser de olika ut, men jag vet inte om de nya stöden tillför något.
IFAU skrev i ett remissvar nyligen med innebörden att departementsutredningen av etableringsjobben egentligen duckade för hur det här stödet kanske överlappar andra stöd.
– Flera av dem gäller ju nyanlända. Samma sak gäller det nya, så kallade centerpartistödet: ingångsavdraget.
Just de som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden får ofta färre åtgärder kvar som riktas till just dem.
Anders Forslund och hans forskarkolleger har ofta noterat hur arbetsmarknadsåtgärder och inte minst nystartsjobben domineras av män. Hittills har det delvis förklarats med att det är åtgärder som riktar sig till den mansdominerade privata sektorn och inte till offentliga tjänstesektor som i stället domineras av kvinnor. Men till noteringarna hör också att männen är överrepresenterade i olika arbetsmarknadsstöd även om man tar hänsyn till könssegregationen på arbetsmarknaden.
Därför såg också Anders Forslund stoppet för extratjänster som olyckligt.
– Just de som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden får ofta färre åtgärder kvar som riktas till just dem.
Hoppas på kvinnor i etableringsjobb
Kanske skulle etableringsjobben delvis kunna förändra det. En ambition som har uttalats med etableringsjobben, är förhoppningen att de ska omfatta delvis andra branscher än nystartsjobben, och att de därför skulle fånga upp fler kvinnor.
Inom den närmaste framtiden kommer en IFAU-rapport av bland andra Anders Forslund som tittar just på vilka grupper som gått in i olika subventionerade anställningar.