På Försvarsmaktens hemsida slås policyn mot sexuella trakasserier och övergrepp inom kåren, tillsammans med annat ”ovälkommet beteende”: ”vi ska alltid agera, och aldrig titta bort”. Men efter Dagens Nyheters avslöjande om hur 19 av 21 konstaterade sexbrott under de senaste fem åren aldrig polisanmäldes nödgas soldatfacket Försvarsförbundet konstatera att det löftet inte hålls konsekvent.
– Det ser väldigt olika ut vart i försvarsmakten du befinner dig. Det beror på vem som är chef. Hur mycket stöd och utbildning den chefen har fått, säger Caroline Nilsson, ordförande för Försvarsförbundet.
I ett av fallen övervägde först det utredande rättsbefälet en åtalsanmälan, men rekommenderade sedan istället ”ett lite (fegare) alternativ”, framgår av granskningen av mejlväxling. Alternativet, som DN kunnat visa valts i den absoluta majoriteten av fallen, var att skicka ärendet vidare till den interna personalansvarsnämnden, FPAN, med några dagars löneavdrag som föreslagen påföljd. Där stannade åtgärden. Inga polisanmälningar gjordes. Inga nya säkerhetsprövningar gjordes av förövaren. Inget skadestånd betalades till offren. En rapport från 2019 visar också tydligt att långt ifrån alla upplevda trakasserier når nämnden.
Caroline Nilsson är tydlig. De fall som konstaterats kunna vara brottsliga borde lämnats över till polisen.
– Jag tänker att det är oacceptabelt så klart. Försvarsmakten har arbetat hårt med att försöka komma åt de här problemen, så man blir besviken när man läser att det inte omhändertagits riktigt ordentligt, säger hon.
Efter metoo har prioriteringen dalat
Försvarsmakten fick sig en tankeställare med resten av samhället under Metoo-debatten 2017. Det fanns, vad soldatfacket Försvarsförbundet uppfattade det som, en genuin insikt om att komma tillrätta med sexuella trakasserier och övergrepp inom kåren. Mycket har gjorts och insikten finns kvar, men effektiviteten har dalat.
– Problemet finns i hela samhället och det vore konstigt om det inte fanns inom försvarsmakten. Men det måste omhändertas på rätt sätt. Det för inte mörkas någonstans. Man måste jobba hårt och inte bli bekväm och luta sig tillbaka, säger Martin Sparr, vice ordförande i förbundet.
Anser ni att Försvarsmakten tar problemet på tillräckligt stort allvar idag?
– När metoo-rörelsen var igång jobbade man jättehårt. Man håller fortfarande koll på det och arbetar med det, men absolut inte på samma sätt som då, säger Caroline Nilsson.
En särskild central och oberoende, om än intern, funktion inrättades på prov 2019 och permanentades 2021 för att säkerställa ”ett enhetligt och kvalitetssäkrat omhändertagande av ovälkommet beteende”. Det så kallade Utredningsstöd Ovälkommet beteende, UOB, bestod ursprungligen av fyra utredare och en chef decimerats och bemannas idag av en person med ansvar för samtliga 24 300 anställda. Men funktionen har under perioder fått kritik för att inte svara i telefon, inte hinna med ärendena och har haft problem med att nå full bemanning. Men enligt uppgift till Arbetsvärlden är funktionen sedan tisdag fulltalig.
– Som det ser ut i Försvarsmakten, med den tillväxt som sker, är vi för lite personal kontra uppgifter som kommer in. Jag kan förstå att det här kan vara en uppgift som försvinner. Men som fackförbund är det oacceptabelt. Frågan får absolut inte nedprioriteras utan Försvarsmakten måste ta ett omtag och se till att det inte ser ut så här framgent, säger Caroline Nilsson.
Försvarsmakten är självkritiska
Till DN uppger Försvarsmakten att flera åtta av de fall som uppmärksammats i granskningen nu polisanmälts. Ytterligare sju har konstaterats potentiellt straffbara, men har passerat preskriptionstiden.
Till tidningen säger Anders Widén, Försvarsmaktens biträdande personaldirektör, att myndigheten ska se över hanteringen av dylika ärenden bland de yttre cheferna.
– Det är inte bra att detta inte polisanmälts och även om det svider i stunden är det bra att du har grävt upp det. Det hjälper oss att bli bättre, säger han till tidningen.