– Man kan med fog tala om att det skett en kraftfull marginalisering av denna grupp. När socialtjänstlagen kom fanns en ambition om att följa den allmänna standardutvecklingen, men det har inte skett. Ambitionen har fallit platt till marken, säger Åke Bergmark som är professor i socialt arbete.
Brist på ändringsförslag oavsett politisk färg
Han och andra forskare på Stockholms universitet har kunnat visa att det över en längre tidsperiod har blivit både svårare att erhålla ekonomiskt bistånd och att omfattningen av den hjälp som ges ligger på en betydligt lägre nivå än tidigare. En förklaring är att de politiska ambitionerna att höja socialbidragen har saknats över lång tid. Trenden har varit densamma oavsett politisk färg på regeringen.
– Det är ingen fråga som bevakas politiskt så mycket. Vi vet att befolkningen generellt har lågt förtroende för socialbidrag som stödform. Man anser att det är för generöst eller misstänker att folk är lata. Det har också funnits en oro att bidragstagarna inte söker jobb om normen höjs för mycket.
En annan förklaring är att lönerna och den allmänna standarden har ökat mer än normen, vilket gör att skillnaden mellan gruppen bidragstagare och övriga har ökat. Det är till och med så att bidragstagarnas köpkraft är sämre i dag än på 80-talet. Enligt Åke Bergmarks beräkningar motsvarade värdet på 2011 års socialbidragsnorm mindre än 90 procent av normen från 1985, när man utgår från köpkraft och prisutveckling.
Borde få flera tusen mer i månaden
Eftersom det inte skett några större uppräkningar av normen sedan 2011 fortsätter trenden med att socialbidragstagarna blir allt mer akterseglade av resten av samhället.
I dag är normen 3 880 kronor + hyra. Hur mycket skulle normen ligga på om Sverige behållit samma nivå som på mitten av 80-talet?
– 2011 skulle bidraget vara mellan 5 600 kronor och 6 900 kronor beroende på hur man räknar, om bidraget följt prisförändringarna i samhället. Sedan dess har gapet nog vidgats, möjligtvis har kurvan över klyftan planat ut lite, säger Åke Bergmark.
Handlar om 11 miljarder totalt
Han planerar att inom kort göra nya beräkningar, bland annat med anledning av att han ingår i regeringens nytillsatta kommission för jämlik hälsa. Klyftorna mellan bidragstagare och övrig befolkning är relevant för kommissionen eftersom forskning sedan tidigare har visat att det finns ett tydligt samband mellan hur ekonomiskt marginaliserade människor är och deras ohälsa.
I den senaste budgeten flaggas för att regeringen kan komma att satsa 100 miljoner kronor för familjer med barn. Detta kan dock inte räcka för ett trendbrott, enligt Åke Bergmark.
– Det är väldigt lite pengar i sammanhanget, då det totalt handlar om cirka 11 miljarder.
Vad säger forskningen om effekterna på arbetsmarknaden när bidragen sjunker relativt den övriga befolkningen?
– Det finns egentligen ingen forskning, för det är svårt att studera det.
S vill se bättre skydd av a-kassa och sjukförsäkring
Socialdepartementet avböjer att kommentera den långsiktiga urholkningen av socialbidraget på grund av att den politiska ledningen är på resa. Socialdemokraten Yasmine Larsson, suppleant i Socialutskottet, har arbetat med dessa frågor och svarar via e-post.
Hur ser ni på att ekonomin för dessa bidragstagare sedan 80-talet har försämrats ”löpande och markant” som forskarna uttrycker det?
– Många tvingas till ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet och bristande trygghetssystem. Resultatet är ofta en tragedi för de individer som drabbas. Grundläggande är att samhället åter kan erbjuda en a-kassa och sjukförsäkring som ger rimligt skydd mot arbetslöshet och sjukdom. Den borgerliga regeringen har systematiskt försämrat villkoren för dessa människor.
Vilka ambitioner har Socialdemokraterna på detta område?
– Att räta upp a-kassa och sjukförsäkring och att återupprätta en aktiv arbetsmarknadspolitik.
I höstbudgeten finns planer på att öronmärka 100 miljoner till barnnormen. Pågår det även förberedelser för att höja riksnormen generellt?
– Vi tittar på olika saker, men det finns inget konkret förslag om ändringar i riksnormen.
Yasmine Larsson framhåller andra reformer som kan komma grupper av socialbidragstagare till godo: ökat stöd till socialtjänstens arbete med barn, glasögonbidrag och ökat stöd till kvinnojourer och sommarlovssatsningar i kommunernas regi.
Kommunerna sparar genom aktiveringsåtgärder
Enligt professor Åke Bergmarks och hans kollegers forskning hoppas kommunerna ofta kunna spara på just socialbidragstagare när det är krävt ekonomiskt, till exempel genom olika aktiveringsåtgärder som ska öka andelen personer i arbete.
– Trots många aktiveringsprogram har vi inte sett någon vändning. Sedan 90-talskrisen har längden på perioderna ett hushåll har socialbidrag i stället skjutit i höjden på ett exempellöst sätt.
Ett av 20 hushåll berörs
Andelen hushåll som någon gång under året har fått försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd (i vardagligt tal kallat socialbidrag) ligger relativt konstant kring sex procent förutom vid ekonomiska kriser.
Genomsnittsperioden som ett hushåll får socialbidrag har sedan början av 1990-talet ökat med över 50 procent, från fyra månader till cirka sex och en halv månad 2013.
Kostnader för till exempel mat och hygienartiklar regleras sedan 1998 i riksnormen som beslutas av regeringen och som kommunernas socialsekreterare utgår ifrån. I dag är riksnormen för socialbidrag 3 880 kronor för en ensamstående person + hyreskostnad. Bidraget ska ge en skälig levnadsnivå.