– Det här åtgärdsprogrammet är främst ett reaktivt program, men man pratar väldigt lite om de förebyggande åtgärderna. Det är förvånande, eftersom man länge har försökt möta sjuktalen med just reaktiva åtgärder utan att riktigt lyckas.
Det säger professorn och forskaren i sjukförsäkringar, Ruth Mannelqvist, med anledning av regeringens besked i onsdags om ett åtgärdsprogram mot sjukfrånvaron. Paketet innehåller sammantaget ett antal insatser för att på olika sätt kontrollera och rehabilitera när människor väl blivit sjuka (se faktaruta intill). Vissa förebyggande åtgärder finns med, som ökade anslag till välfärdssektorn, mer resurser till Arbetsmiljöverket och en ny arbetsmiljöstrategi nästa år.
Finns forskning om närvaron
Professor Ruth Mannelqvist, socialförsäkringsforskare. Foto: Umeå universitet.
Bakgrunden till satsningen är kraftigt ökad sjukfrånvaro på grund av ökad psykosocial ohälsa, inte minst bland kvinnor i välfärdsyrken. Men Ruth Mannelqvist tycker att regeringen borde inrikta sig mer på att svara på frågan: vad är det som gör att många människor faktiskt går till jobbet, ibland trots att de är sjuka?
– Det finns forskning, bland annat av professor Eva Vingård som visar att upp till 30 procent anser sig lida av psykisk ohälsa och trots det kan många av dem ändå gå till jobbet. Men har man små möjligheter att påverka sin situation, då klarar man också ett arbete betydligt sämre.
Förvånad över försök med läkarintyg
Beskedet att regeringen vill testa tidigare läkarintyg i början av sjukskrivningen förvånar henne.
”Hur mycket kan ett tidigare läkarintyg påverka sjuktalet – all forskning visar att läkarintyg har begränsad betydelse för återgång till arbetet.”
– Är det ett uttryck för att man misstänker att folk fuskar? Det ställer jättestora krav på sjukvården. Och hur mycket kan ett tidigare läkarintyg påverka sjuktalet – all forskning visar att läkarintyg har begränsad betydelse för återgång till arbetet. Där tror jag att arbetsgivarna själva har större betydelse än läkarna.
Regeringen vill satsa på utbildning av företagshälsovårdens läkare och Ruth Mannelqvist säger att det är jätteviktigt att se till att den kompetensen finns.
– Det finns också studier som visar bra resultat av försäkringsmedicinska bedömningar, alltså teambedömningar där flera kompetenser inom företagshälsovården samarbetar och tittar på arbetsplatsen.
Ingen hänsyn tas i arbetet
Arbetsgivarens och arbetsplatsens betydelse för att förebygga sjukskrivningar och för återgången i arbete är stor. Trots det tas enligt Ruth Mannelqvist alldeles för liten hänsyn till just det befintliga arbetet när Försäkringskassan gör bedömningar sjukskrivningar.
Hon lägger just nu sista handen vid en forskningsrapport till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Rapporten handlar om en studie av hur Försäkringskassan gör sina bedömningar vid kontrollstationerna dag 90 när arbetsförmågan hos den sjukskrivne ska prövas mot det egna arbetet, respektive dag 180, när den ska prövas mot arbetsmarknaden.
– I princip aldrig tas någon som helst hänsyn till arbetets art när man ska ta ställning till fortsatt sjukskrivning dag 90. Vår studie visar att man till 100 procent av fallen går efter läkarnas diagnoser och de försäkringsmedicinska beslutsstöden. Det leder till samma sjukskrivningstider oavsett om man är professor eller förskollärare. Det är helt barockt.
Ifrågasätter volymmål
Nu sätter regeringen upp ett mål om att det genomsnittliga sjuktalet i Sverige ska vara nio dagar 2020, en liten sänkning från 2014 års nivå, men en stor sänkning i förhållande till prognoserna från Försäkringskassan.
Enligt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll utgår målet ifrån en noggrann analys bakom den nivån, med beskrivningen: ”någonstans tror vi att det är rimligt att ligga här, om man tittar på nivån i ett antal andra länder”.
Men Ruth Mannelqvist ställer sig frågande till hur man kommer fram till ett sådant mål.
– Utifrån ett juridiskt perspektiv är det jättekonstigt att sätta ett mål som utgår ifrån hur många individer som blir sjuka. Vad säger lagen? Det här handlar om tillämpningen av lagen, och om rättssäkerhet. Och om man jämför uttaget i olika länder – då måste man också jämföra vår sjukförsäkring med andra länders sjukförsäkringar.
Åtgärdspaket mot sjukfrånvaron
Regeringen samlar en mängd åtgärder inom programmet, vissa är aviserade sedan tidigare och några ska regeringen återkomma till i vinter.
Jämställdhet och arbetsmiljö
- En tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen.
- 100 miljoner om året på kvinnors arbetsmiljö.
- Ny arbetsmiljöstrategi 2016.
- Flera satsningar på bemanning och kompetensutveckling i äldreomsorgen, sjukvården och i skolan.
Arbetsförmåga
- Ökade anslag till Försäkringskassan för bedömningar dag 90 respektive 180 i sjukskrivningen.
- Utveckling av mer enhetliga bedömningar.
Rehabilitering, anpassning och omställning
- Nya uppdrag till Försäkringskassan att ge stöd till arbetsgivare och tillsammans med Arbetsmiljöverket identifiera arbetsgivare som inte tar ansvar.
- Ny utbildning för företagshälsovårdsläkare.
- Pilotförsök med tidigare läkarintyg för att se om det påverkar inflödet av sjukskrivningar.
- Mer pengar till samordningsförbunden för stöd till långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsstöd.
- Se över möjligheter att studera och arbeta med bibehållen sjukpenning.
- Ökade resurser till primärvården för unga med psykisk ohälsa och kvinnors ohälsa.
- Ökad kunskap om praxis, mönster och behandlingseffekter i sjukskrivningsprocessen och utveckling av beslutsunderlag.
- Reformering av aktivitetsersättningen för unga.
- Ökade resurser till Samhall.
Regeringen fortsätter nu med fördjupade samtal med parterna, en fråga som kan komma att diskuteras är enligt sjukförsäkringsministern ett ökat åtagande från parternas sida att genom avtal höja rehabiliteringsambitionsnivåerna. Regeringen ska också återkomma senare med förslag på ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att ta mer ansvar.