– Det är klart att det med en avskaffad värnskatt kommer att innebära att höginkomsttagare får ta en större del (av skattesänkningen, reds anm) och det kommer att öka klyftorna.
Det uppgav finansminister Magdalena Andersson (S) på onsdagen när hon på en pressträff presenterade regeringen budgetförslag för nästa år.
Stora skattesänkningar
På onsdagen stod det klart att hon vill sänka skatterna med 16 miljarder kronor framöver.
Den fördelningspolitiska effekten är tydlig enligt regeringens analys av de reformförslag som får störst betydelse för hushållens ekonomi: höjt uppskovstak vid bostadsförsäljningar, borttagandet av värnskatten, skattereduktioner i glesbygdsområden, stärkt grundskydd för pensionärer och sänkt pensionärsskatt.
Analysen visar att vinnarna är höginkomsttagare. I första hand då värnskatten, en särskild inkomstskatt på löner över 58 500 kr, slopas. Cirka 345 000 personer berörs och får enligt finansdepartementets beräkningar i genomsnitt 17 000 kronor mer per år från den 1 januari.
På frågan varför regeringen inte driver igenom andra skattepolitiska förslag som kompenserar detta, uppgav finansministern att det var ”någonstans mellan svårt och omöjligt” eftersom värnskattens slopande har en ”sådan extrem fördelningseffekt”.
Slopandet av värnskatten går huvudsakligen till män eftersom män är de som har de högsta inkomsterna
Enligt departementet berörs över 250 000 män och runt 92 00 kvinnor. Männens skatt sänks i genomsnitt med 19 000 kr per år och kvinnornas med 14 200 kr.
– Slopandet av värnskatten går huvudsakligen till män eftersom män är de som har de högsta inkomsterna, konstaterade finansministern på onsdagen.
Detta är värnskatten
Värnskatten slopas den 1 januari 2020 som en del i uppgörelsen mellan S, MP, C och L. Detta var ett krav särskilt från Liberaleras partiledare Jan Björklund för att stödja S/MP.
Värnskatt är en extra inkomstskatt som infördes av den socialdemokratiska regeringen 1995. Detta som en tillfällig del av saneringen av budgeten efter den ekonomiska krisen åren dessförinnan. Den berör omkring 345 000 svenskar som har inkomster över 58 500 kronor i månaden för personer under 65 år och 61 000 för personer över 65 år. Källa: Budgetpropositionen 2020
Budgetpropositionen är den första för ett helt riksdagsår som läggs efter tillkomsten av Januariavtalet, i vilket regeringen, Centern och Liberalerna är eniga om att avskaffa värnskatten.
Särskilt drev L kravet i regeringsförhandlingarna. Magdalena Andersson tar dock på sig ansvaret för budgeten, och påpekade att S i stället fått igenom andra för partiet viktiga reformer.
Samtidigt uteblir skattepolitiska förslag som rör barnfamiljer det kommande året. Barnbidraget höjdes i fjol och den utlovade familjeveckan lyser med sin frånvaro.
Reaktioner kommer nu från olika håll. Bo Rothstein är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet:
– Många ledande internationella organisationer som analyserar de ekonomiska förhållandena i världens länder, såsom Världsbanken, OECD, IMF och World Economic Forum, varnar numera för att de ökande ekonomiska klyftor som vi sett de senaste tre decennierna nu nått nivåer som de menar inte är socialt eller ekonomiskt hållbara.
– Sverige är ett av de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest de senaste tio åren. Att i detta läge införa åtgärder som ytterligare kan öka den ekonomiska ojämlikheten förefaller i ljuset av detta vara mycket oklokt, säger han.
Även inom den socialdemokratiska rörelsen finns det kritiska röster.
”Häller miljarder över rika”
Regeringen ”häller miljarder över rika”, enligt LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson, som sitter i partiets verkställande utskott.
– Regeringen sänker skatten för rika män och låter vanligt folk betala. Det går stick i stäv med vad Sverige behöver. Det finns bra inslag i budgeten, som ökade statsbidrag till kommunerna och satsningar på arbetsmarknadspolitiken, men sammantaget är detta en politik som ökar ojämlikheten, säger han.
Och även Philip Botström, ordförande i det Socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU, är kritiskt och menar att det svider för en socialdemokrat att ”rika gubbar med kristallkrona i taket” är vinnare i budgeten.
Enna Gerin arbetar som utredare vid den fackliga tankesmedjan Katalys :
– Nu har vi en rödgrön regering som ökar ojämlikheten samtidigt som man skjuter en skattereform in i en oklar framtid. Det är mycket dåligt, säger hon och efterfrågar den i Januariavtalet utlovade skattereformen som ska minska klyftorna.
Försvarar slopandet av värnskatten
Men TCO:s utredare Karin Pilsäter försvarar slopad värnskatt med att Sverige behöver bli mer attraktivt för kvalificerad arbetskraft men också TCO hade velat se en skattereform.
Det hade därför varit mycket bättre att göra denna marginalskattesänkning i ett samlat paket
– Den ögonblickliga fördelningseffekten av borttagen värnskatt är naturligtvis olycklig.
– Det hade därför varit mycket bättre att göra denna, i sig viktiga, marginalskattesänkning i ett samlat paket där även andra angelägna förändringar av skattesystemet kunde ske samtidigt. TCO vill ha en fullt finansierad skattereform, med sänkt skatt på jobb och växande företag, och ökad skatt på konsumtion, miljöskadlig verksamhet och kapital, säger Karin Pilsäter.
Likaså Sveriges ingenjörer välkomnar att värnskatten försvinner.
– Att få behålla åtminstone hälften av en inkomstökning är en signal att samhället uppmuntrar till utbildning, arbete och utveckling, säger förbundsordföranden Ulrika Lindstrand.