Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Skatteändringarna är ryckiga och planlösa” På onsdag är det dags för budgetpromenad igen. Bild från fjolåret. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

”Skatteändringarna är ryckiga och planlösa”

TCO kritiserar höstbudgeten Regeringen lägger fram en höstbudget som lappar och lagar när det som behövs är en större skattereform med lägre skatt på arbete och höjd skatt på konsumtion. Det menar TCO som dock ser ljuspunkter i budgeten.
19 Sep 2017

Förmånligare skatt på personaloptioner, höjd skatt på sparande i investeringssparkonton, ISK, med 0,25 procentenheter, sänkt skatt för pensionärer och för personer med sjukersättning.

Det är några av de många skattereformer som väntas när höstbudgeten presenteras på onsdagen. Totalt sänks skatterna med mer än 3 miljarder netto, rapporterar Dagens Industri.

Personaloption, brytpunkt och ISK

Personaloptionen ger en anställd rätt att i framtiden köpa aktier i företaget till ett i förväg bestämt pris eller i övrig på förmånliga villkor. Den har inskränkande villkor som knyter en person till anställningen eller uppdraget. Ofta får man den gratis och löptiden brukar vara lång, till exempel 10 år.

Brytpunkten för statlig skatt: Inför budgetpropositionen skickades ett förslag om att begränsa uppräkningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt ut på remiss. Förslaget sade att uppräkningen endast ska göras med förändringen i konsumentprisindex. Det skulle innebära att större grupper löntagare får betala statlig inkomstskatt 2018. I förslaget beräknades leda till att 80 000 fler personer skulle betala statlig inkomstskatt, något som skulle ge 2,66 ytterligare miljarder mer i skatteintäkter. Regeringen har dock övergivit förslaget.

Investeringssparkonto, ISK: För att räkna fram skatten på ett investeringssparkonto räknar du först fram ditt kapitalunderlag, vilket är en fjärdedel av årets kontovärde och alla årets insättningar. Sedan multiplicerar du kapitalunderlaget med statslåneräntan den 30 november året innan plus räntepåslaget som i dag är 0,75 procent, och som höjs till 1 procent i budgeten.

Kapitalunderlaget multiplicerat med statslåneräntan och räntepåslaget blir schablonintäkten som beskattas med 30 procent.

+ Expandera

Flera tidigare aviserade skattehöjningar har också fallit bort. Efter att Alliansen hotat med misstroendevotum i somras bestämde sig regeringen för att slopa förslaget om begränsad uppräkning av brytpunkt för statlig skatt och ändringar av de så kallade 3:12-reglerna – som tillåter förmånligare beskattning av småföretagare.

Vi är väldigt glada att regeringen tagit sitt förnuft till fånga

Framför allt frågan om brytpunkten för statlig skatt har varit viktig för TCO.

Karin Pilsäter, utredare på TCO.

– Det har länge varit TCO:s kanske viktigaste fråga i skattedebatten och vi är väldigt glada att regeringen tagit sitt förnuft till fånga, säger Karin Pilsäter, skattepolitisk utredare på TCO, till Arbetsvärlden.

Enligt TCO:s beräkningar utifrån SCB:s lönestatistik är det i dag ungefär var tredje tjänsteman som betalar statlig inkomstskatt. Den nedre brytpunkten ligger i dagsläget på 438 900 kronor i årsinkomst, vilket blir 36 575 kronor i månaden, och den övre brytpunkten ligger på 638 500 kronor per år, eller 53 208 kronor i månaden.

Andra skattereformer dyker också upp i höstbudgeten. Flygskatt, punktskatt på e-cigaretter, höjd skatt för personer som är skatteskyldiga i Sverige men inte bor här. Och sänkt moms på naturguidning, vilket inkluderar sådant som älgsafari – en skattesänkning som Miljöpartiet drivit.

TCO kritiserar regeringen för spretighet.

Sjukersättning ett exempel på krångel

Ett bra exempel på onödigt trassel, menar TCO, är regeringens skattesänkning för sjukersättningen, det som tidigare kallades förtidspension.

– Det är konstigt att man ska krångla till skattesystemet i stället för att helt enkelt höja ersättningen med motsvarande belopp. Det blir en rundgång för staten, säger Karin Pilsäter.

Vi behöver en samlad reform med sänkt skatt på arbete

Hon tror att en del av förklaringen till den här konstruktionen kan vara att regeringen hellre ”sänker skatter” än ”höjer bidrag”.

– Skatteförändringarna är för ryckiga och planlösa. Vi behöver en samlad reform med sänkt skatt på arbete, och höjd skatt på konsumtion inklusive boende, och miljöskadlig verksamhet, säger Karin Pilsäter.

Uteblivna förändringar i 3:12-reglerna ersätts med ISK

Att höja skatten på sparande i investeringssparkonton har väckt kritik. Regeringen ser höjningen som ett svar på uteblivna förändringar i 3:12-reglerna eftersom många fåmansföretagare sätter in utdelningen på investeringssparkontot.

– Om man har en kvarts miljon kronor på sitt ISK-konto handlar det om en skattehöjning med 250 kronor om året. För vanliga löntagare är det en väldigt marginell skattehöjning och har man ett jobb kommer man att tjäna betydligt mer på skattereduktionen för fackföreningsavgiften, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till Dagens Industri.

Skattehöjningen på ISK är också någonting som TCO vänder sig mot, även om Karin Pilsäter berättar att man eventuellt skulle kunna vara öppen för en sådan skattehöjning som en del av en större skattereform.

– Då, i ett sammantaget grepp, skulle det kunna finnas skäl att också ha en sådan här skattehöjning. Men det här är inte ett sammantaget grepp, säger Karin Pilsäter.

Nya skatteregler för personaloptioner

I budgeten väntas också en förändring av skattereglerna för personaloptioner, alltså när företag – ofta i uppstartsfasen – erbjuder sina anställda möjlighet att i framtiden köpa aktier i företaget till ett i förväg bestämt pris. Det är någonting som sker i ganska begränsad utsträckning i Sverige.

– När du som anställd får möjlighet att teckna aktier i företaget där du jobbar vet du inte i förväg hur mycket det kommer vara värt. Ett problem med personaloptioner i dag är att man måste betala skatt när man får aktierna, trots att det ofta står i avtalen att man inte får sälja sina aktier inom en viss tid, säger Karin Pilsäter.

Ju fler entreprenörer som startar växande företag, desto fler får jobb.

TCO hoppas att mer gynnsamma skatteregler gällande personaloptioner ska ge ett bättre företagsklimat och fungera som ett smörjmedel på arbetsmarknaden.

– Ju fler entreprenörer som startar växande företag, desto fler får jobb. Därför tycker vi det här är en viktig tjänstemannafråga. Om en person ska ta steget från att jobba för ett etablerat företag till att jobba på ett start-up-bolag så tar man redan där en väldigt stor risk, säger Karin Pilsäter.

Kan inte personaloptionerna leda till lägre löner?

– Vi tror att det kan leda till något lägre löner i de bolag det gäller, men snarare att dessa får lättare att rekrytera personal. Vi tror inte att det får någon allmän påverkan på lönenivåer då restriktionerna kring vilka bolag det kan gälla är ganska stora.

19 Sep 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.