Finansminister Magdalena Andersson sammanfattade regeringens budgetproposition på morgonens presskonferens som en budget som kombinerar hög tillväxt, sysselsättning och ökad jämlikhet, för att slå vakt om den svenska välfärdsmodellen. Samtidigt betonar hon ordning och reda i statsfinanserna.
– Vi lägger lika mycket på finansiellt sparande som på reformutrymmet: 40 miljarder, för fler i arbete, stärka välfärden och tryggheten runt om i hela landet.
37 nya miljarder till välfärden
Under 2017 har kommuner och landsting fått 10 nya välfärdsmiljarder, och 2018 vill regeringen växla upp rejält: kommuner och landsting får 37 miljarder, 2019 43 miljarder och 2020 ett tillskott på 50 miljarder kronor. Bakom ligger främst ökade behov i förskola och skola, vård och omsorg, men också för att ansvaret för många nyanlända övergår i kommunernas ansvar om de inte har fått arbete efter två år i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag.
Investeringar i utbildning och kompetens får 755 miljoner under 2018. 2019 ökas nytillskottet till nära 1,7 miljarder och 2020 2,5 miljarder. Universitet och högskoleutbildningar ska få fler platser, liksom Yrkeshögskolan och Yrkesvux. Regeringen vill också återinföra grundläggande högskolebehörighet på yrkesförberedande utbildningar i gymnasiet.
– Det finns 100 000 lediga jobb som väntar på att bli tillsatta. Med våra satsningar blir det 93 000 nya utbildningsplatser totalt fram till 2021 – nästan lika många utbildningsplatser som det finns lediga jobb i dag, sade Magdalena Andersson när hon presenterade budgeten i morse.
Regeringens satsningar tar inte sikte på att åtgärda den akuta kompetensbristen här och nu
Men såväl Unionen som TCO saknar satsningar på yrkesverksammas utbildning. Unionen går så långt som att varna för att ökad utbildning får rakt motsatt effekt än den önskade, i stället kan satsningarna innebära ökad brist på kompetens i arbetslivet under de kommande åren.
– Regeringens satsningar tar inte sikte på att åtgärda den akuta kompetensbristen här och nu, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, i en kommentar nu på morgonen. Fler som läser längre utbildningar kan i det kortare perspektivet förvärra kompetensbristen snarare än att minska den.
TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att det behövs också utbildningar som passar den som redan har ett jobb men behöver fylla på med ny kunskap.
– Vi vill se fler utbildningar på distans och deltid. Högskolor och universitet måste bidra mer till utveckling och omställning på arbetsmarknaden, säger Eva Nordmark.
Avlastning för lärare
På frågan om risken för att lärarbristen gör att utbildningssatsningarna inte kommer att lyckas, svarade finansministern på pressträffen att det blir en utmaning, inte minst för att Yrkesvux ska bli verklighet.
– Vår bedömning är att detta är möjligt. Lärarbristen är ett problem, och vi har en satsning för att underlätta rekrytering av yrkeslärare.
Hon tillade att skolorna också måste se till att organisera så att lärarnas kompetens tas tillvara, och att anställa personal som kan avlasta i sådan som det inte krävs lärarutbildning för att genomföra.
Vill ha parter som tar ansvar
Ett mål för regeringens budgetproposition som Magdalena Andersson återkom till flera gånger är att slå vakt om den svenska välfärdsmodellen. Där är även avdragsrätten för fackföreningsavgiften, som Arbetsvärlden har berättat om tidigare, en del.
– Sverige ska konkurrera med kompetens i stället för låga löner. Det är något som har tjänat Sverige väl. Det kräver också att vi har en hög anslutningsgrad, med parter på arbetsmarknaden som tar ansvar. Det är långsiktigt gynnsamt för den svenska arbetsmarknaden.