Sexuella trakasserier på jobbet minskar Bland unga kvinnor i åldrarna 16–29 år utsattes var fjärde för sexuella trakasserier på jobbet under den senaste tolvmånadersperioden, enligt Arbetsmiljöverkets rapport. Foto: Erik Simander / TT

Sexuella trakasserier på jobbet minskar

Trendbrott Under 2013–2017 ökade andelen kvinnor som utsattes för sexuella trakasserier på jobbet i Sverige, men trenden tycks vara bruten, enligt Arbetsmiljöverkets nya rapport.
25 nov 2020

I Arbetsmiljöverkets rapport för 2019 framgår att förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatserna nu minskar.

Rapporten, som mäter en rad arbetsmiljöfaktorer på arbetsplatser i Sverige och publiceras en gång vart annat år, har tidigare visat en svagt stigande trend vad gäller hur många kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier på jobbet mellan åren 2013–2017.

Hösten 2017 spreds #metoo-uppropen mot sexuella trakasserier från USA och fick stort genomslag även i Sverige. Problemet med sexuella trakasserier hamnade i samhällsdebattens centrum, och nu visar Arbetsmiljöverkets rapport för 2019 att den stigande trenden tycks vara bruten: andelen kvinnor som blivit utsatta för sexuella trakasserier de senaste tolv månaderna sjönk från 11 procent till 9 procent.

Nedgången är statistiskt säkerställd.

– Vi ser väldigt positivt på att det går åt rätt håll och att det framför allt har minskat för den mest utsatta gruppen, kvinnor i åldrarna 16–29 år, där nedgången har varit så mycket som 5–7 procentenheter, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef på analysenheten, till Arbetsvärlden.

Samtidigt är det fortfarande omkring en av fyra unga kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier på jobbet.

Många har för mycket att göra

Siffror som däremot inte sjunkit är andelen yrkesverksamma som upplever att de har för mycket att göra på jobbet. Hela 64 procent av yrkesverksamma i Sverige upplever att arbetsbelastningen är alldeles för hög, en nivå som varit relativt stabil de senaste åren.

Siffror för 2019

Några resultat från arbetsmiljöundersökningen 2019:

  • 64 procent upplever att de har en för hög arbetsbelastning, med alldeles för mycket att göra.
  • 23 procent upplever att de har arbeten med hög anspänning, en kombination av höga krav och liten kontroll över sitt eget arbete.
  • 19 procent svarar att de har varit utsatta för luftföroreningar minst en fjärdedel av arbetstiden.
  • 72 procent anser att de har ett intressant och stimulerande jobb.
  • 13 procent svarar att de varit utsatta för våld eller hot om våld i arbetet minst en gång under det senaste året.
  • 11 procent av kvinnorna och två procent av männen svarar att de har varit utsatta för sexuella trakasserier på arbetet under det senaste året. Var fjärde ung kvinna har drabbats.

Källa: Arbetsmiljöverket

+ Expandera

Känslan av att ha för mycket att göra på jobbet stiger med åldern och var högst bland kvinnor i åldrarna 30–49 år och 50–64 år. Bland de här grupperna upplever sju av tio för hög arbetsbelastning.

Kvinnor dubbelt så utsatta för våld

Andelen kvinnor och män som varit utsatta för våld har också varit förhållandevis oförändrad under hela perioden 2011–2019.

Ungefär en av tio män och två av tio kvinnor utsattes under den senaste 12-månadersperioden för våld eller hot om våld.

Tidsbegränsat anställda känner sig mindre trygga

Arbetsmiljöverket skriver i sin rapport att risk för uppsägning eller för påtvingad kortare arbetstid har en negativ inverkan på arbetsmiljön.

Här finns betydande skillnader mellan de som har fast anställning och de som är tidsbegränsat anställda. Bland de med fast anställning upplever drygt 10 procent ett hot om uppsägning, medan siffran för de med tidsbegränsade anställda ligger på hela 25 procent.

Upplevelsen av otrygghet vad gäller anställningens fortsättning är också högre bland de med lägre inkomster. Omkring 20 procent av de med låg inkomst upplever risk för hot om uppsägning eller påtvingad kortare arbetstid, medan siffran för mellan- och höginkomsttagare ligger på omkring 10 procent.

Samtidigt har andelen anställda som upplever den här otryggheten ökat något sedan 2017, även om utvecklingen under hela perioden 2011–2019 varit minskande.

Om rapporten

Datainsamlingen sker dels via telefonintervjuer och dels via postenkät alternativt webbformulär. Telefonintervjun görs i direkt anslutning till intervjun för Arbetskraftsundersökningen (AKU).

Personer i åldern 16-74 år som i AKU-intervjun svarat att de är sysselsatta får frågorna om arbetsmiljö (för definition av sysselsatta se kvalitetsbeskrivningen). De som svarat på frågorna i telefon-intervjun tillfrågas om de vill besvara enkäten och i så fall om man vill svara via webb eller pappersenkät.Insamlingen via telefon pågick främst under kvartal fyra 2019 och kvartal ett 2020.

Enkätinsamlingen påbörjades en dryg vecka efter de första telefonintervjuerna var klara och fortsatte till och med första dagarna i juni 2020. Frågorna gällde i allmänhet förhållanden under de senaste tre månaderna, för några frågor den senaste 12-månadersperioden.I Arbetsmiljöundersökningen 2019 ingår ett urval av cirka 9 000 personer. Antalet svarande var omkring 7 000 i telefonintervjun och 3 700 för enkäten.

Källa: Arbetsmiljöverket

+ Expandera
25 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan