Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Svenska kyrkan tvättar bort tråkstämpeln kring döden Nytänk på begravningpslatsen. OBS bilden är ett montage. Foto på Katarina kyrkogård av Hasse Holmberg/Scanpix.. Hoppborg: Istock.

Satir Svenska kyrkan tvättar bort tråkstämpeln kring döden

Satir Med uppblåsbara hoppborgar istället för gravstenar vill Svenska kyrkan till allhelgonahelgen få svenskarna att sluta deppa och hitta tillbaka till glädjen i döden.

Under allhelgonahelgen lyser gravljusen upp kyrkogårdar runt om i Sverige när befolkningen hedrar och minns sina döda. På Norra begravningsplatsen i Stockholm kommer kyrkogårdsbesökarna emellertid erbjudas ett annat sätt att sörja. Där har ett antal efterlevande erbjudits möjligheten att ersätta gravstenen vid sina familjegravar med en hoppborg.

– Det handlar om att göra kyrkogårdarna mer tillgängliga och inkluderande. Gravplatserna ska vara en mötesplats för alla inte bara de sörjande, säger Martin Ludvigsson – projektledare på Kyrkokansliets kommunikationsavdelning i Uppsala.

För att locka fler besökare till landets gravplatser kommer negativa attityder kring döden utmanas med glädje och pepp.

På försök kommer hoppborgar införas på gravplatser i tolv kommuner runt om i Sverige. Satsningen är en del av Svenska kyrkans nyutvecklade pr-strategi. För att locka fler besökare till landets gravplatser kommer negativa attityder kring döden utmanas med glädje och pepp.

–  En majoritet av alla människor som någonsin levt på jorden har idag avslutat sina biologiska funktioner som hållit dem vid liv. De flesta har också varit döda betydlig längre än de varit levande vilket gör döden till ett mer naturligt tillstånd för människan, konstaterar Martin Ludvigsson.

Den negativa bild av döden som något hotfullt och sorgligt bygger enligt Kyrkokansliet i Uppsala till största delen på vidskepelse och okunskap.

– Liemannen eller den bleke svartklädde figur som förekommer i exempelvis Ingmar Bergmans filmer sprider en missvisande och negativ bild av döden. I själva verket är död något av ett default-läge för den mänskliga tillvaron på jorden.

I själva verket är död något av ett default-läge för den mänskliga tillvaron på jorden.

Istället för att fokusera på minuskontot kring att sluta andas och tänka vill Kyrkokansliet lyfta fram alla fördelar som finns med att människor dör. Digerdöden är ett exempel, menar Martin Ludvigsson. 1300-talets massdöd beskrivs ofta som en tragedi. Men själva verket var alla hundratals miljoner döda, enligt många ekonomer, en förutsättning för vårt nuvarande välstånd, menar projektledaren som vill avdramatisera själva dödsögonblicket.

– I det långa loppet är tiden man uppbär biologiska funktioner som andning och tankeverksamhet så oerhört kort jämfört med hur länge man kommer vara död. Det är lite som att släcka en lampa varefter ett totalt mörker råder i evighet, säger Martin Ludvigsson.

Trots att många människor stundtals upplever tillvaron på jorden som meningslös väljer de allra flesta att fortsätta leva, visar flera av varandra oberoende mätningar.

– För oss inom andlighetssektorn är det intressant. Det är möjligt att det skulle kunna finnas en funktion för kyrkan att fylla där med vår unika mix av liv och död.

Den som bor i någon av de utvalda kommunerna och har ett intresse av att ersätta sina anhörigas gravsten med en hoppborg är välkommen att kontakta Kyrkokansliet i Uppsala.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.