Timmarna i klassrummet anses inte räcka till för att elever ska hinna lära sig alfabetet och därefter foga samman bokstäverna till ord och meningar. Det skriver Skolverket i sitt förslag till reviderad kursplan för grundskolan.
Den nuvarande kursplanen som gällt sedan 2011 ska göras om. Syftet är att betygen ska bli mer rättvisa och undervisningen få högre kvalitet. Skolverket har kritiserats för bland annat att vilja lyfta ut bibeln och andra religiösa urkunder ur religionskunskapen. Samt att stryka lyriken, dramatiken, sagorna och myterna ur styrdokumenten för årskurserna 7 – 9. Ett problem som genom att stryka läsningen helt för svenska grundskoleelever, enligt Skolverket, får sin ”naturliga lösning”.
– Om svenska grundskoleelever även förväntas lära sig de fyra räknesätten under sina tio år i grundskolan måste vi prioritera. Då blir det räkna på bekostnad av att läsa, säger en tjänsteman på läroplansavdelningen i en kommentar.
Idag kan samma information förmedlas via rörliga bilder direkt till ögonen tack vare VR-glasögon.
Att lyfta ut läsningen ur läroplanen motiveras enligt Skolverket av att det idag finns många andra hjälpmedel för att förmedla information och berättelser än just det ålderdomliga skriftspråket.
”Läsning handlar om av avkoda text från en boksida och skapa en bild av det skeende som beskrivs inuti elevens hjärna med hjälp av fantasi. Idag kan samma information förmedlas via rörliga bilder direkt till ögonen tack vare VR-glasögon”, skriver Skolverket i ett förslag till revidering av skolans styrdokument som En jobbig värld tagit del av.
I takt med att läsandet av romaner och poesi har minskat – liksom brevskrivandet – bedömer Skolverket att läs- och skrivkunnighet inte längre är en nödvändighet för ett modernt liv och därför bör kunna strykas ur kursplanen. Enligt myndigheten finns det gott om andra alternativ jämte svenska språket för de elever som vill kommunicera med sin omvärld.
Att svenska skolelever inte har någon användning av böcker, pennor och sudd gör att betydande kostnader för framställning av läromedel kan sparas in.
”Istället för att använda bokstäver och ord, går det lika bra att använda grafiska humörsymboler – så kallade smileys – för den som vill uttrycka en åsikt i en viss fråga eller beskriva sina innersta känslor”, skriver myndigheten i sitt revideringsförslag.
Enligt Skolverkets prognos kommer det i framtiden inte vara nödvändigt för svenska skolelever att vare sig kunna läsa eller behärska att skriva sitt eget namn läsligt med en blyertspenna. Detta tack vare nya digitala innovationer som exempelvis Mobilt Bank-ID eller talsvarstjänsten Siri.
Att svenska skolelever inte har någon användning av böcker, pennor och sudd gör att betydande kostnader för framställning av läromedel kan sparas in. Ökade resurser kan istället läggas på andra budgetposter, exempelvis ett nytt sifferbaserat betygssystem, inköp av VR-glasögon och på att vidareutveckla it-lösningar i skolan som webbtjänsten Skolplattformen.