Det har gått endast åtta månader sedan Greta Thunberg satte sig utanför Riksdagshuset med en skylt. 16-åringen har sedan dess blivit nominerad till Nobels fredspris, hon har prytt omslaget till det brittiska livsstilsmagasinet I-D och finns på Times lista över världens mest inflytelserika personer. För Ulf, 51, och Daniel, 48, är verkligheten en annan. En jobbig värld träffar duon på Sergels torg utanför Kulturhuset där de förbereder sina sandwich-skyltar med budskap som ska få allmänheten att inse sanningen.
– Det är bara att konstatera att det krävs en ung, vit medelklasstjej med en kändismorsa för att göra undergången mainstream, säger Daniel som enligt egen utsago var först i Stockholms med att klä sig i särk av säckväv.
Det är viktigt att respektera undergångskulturens rötter och ursprung.
– Ibland undrar jag om hennes fans ens läst Uppenbarelseboken, säger Ulf som i årtionden upplyst förbipasserandes på Drottninggatan om att slutet är nära. De båda männen säger att de inte missunnar Greta framgång, men att de tycker att det är viktigt att respektera undergångskulturens rötter och ursprung:
– Den jag ständigt återvänder till är Nostradamus. Efter nästan femhundra år tycker jag ingen har överträffat hans första profetior, säger Daniel och får medhåll av Ulf.
– Nostra is da shit!
Ulf och Daniel hoppas att Greta kan öka intresset för den svenska undergångsscenen. Skolstrejk i Berlin. (Michael Kappeler/dpa via AP)
Som tonåringar i början av åttiotalet började Ulf och Daniel intressera sig för den amerikanska gatukultur som få i Sverige hört talas om på den tiden. När Ulf som tolvåring följde med sin pappa på en affärsresa till NewYork fick han syn på en skäggig man som gick barfota fram och tillbaka på Femte Avenyn iklädd en skylt. Texten löd: ”The end is near”.
– Det fanns en energi och en råhet i budskapet och en övertygelse i mannens blick jag aldrig upplevt tidigare.
På pojkrummet i Sollentuna började Ulf experimentera med egna handskrivna sandwich-skyltar. Han upptäckte snart att det fanns en uppsjö av olika undergångsstilar och uttryck.
– En period var jag väldigt inne på flagellanterna som startade trenden att piska sig själv för att uppnå syndaförlåtelse, säger Ulf. Tillsammans med några vänner arrangerade han så kallade gisslartåg som turnerade mellan ungdomsgårdar i norrort.
– Men det var ju ingen som fattade vad vi höll på med. I Sverige var det ju mest skateboard och graffiti som gällde på den tiden.
Vi fanns här med våra sandwich-skyltar innan Greta ens kunde gå.
Medan de flesta vännerna förlorade intresset för självspäkning och skaffade jobb och bildade familj fortsatte Ulf och Daniel att leva och andas apokalyps 24 timmar om dygnet. Daniel var tidigt ute med självdiagnostiserad el-allergi. Han började läsa litteratur om peak-oil, antibiotikaresistenta bakterier och kom via Mayakalendern in på den mänskliga civilisationens kollaps och stundande massdöd. De båda undergångsprofeterna träffades på Sergels torg av en slump sommaren 1988 iklädda varsin sandwich-skylt med undergångsbudskap. Sedan dess är de goda vänner. Att undergången tre årtionden senare skulle vara den dominerande ungdomskulturen i västvärlden hade ingen av dem kunnat föreställa sig.
– Vi fanns här med våra sandwich-skyltar innan Greta ens kunde gå, säger Daniel som trots allt hoppas att den unga världsstjärnans genomslag ska öka intresset för resten av den svenska undergångsscenen. Vännen Ulf håller med, men har inga planer på att anpassa sig till dagens digitala verklighet med hashtags och selfies i sociala medier.
– För mig handlar undergången inte om att få lajks på Facebook, utan om att ringa i en mässingsklocka på gator och torg för att väcka förbipasserande ur sin dvala.