Endast 4 procent av aktivitetsstöd för utbildning gäller eftergymnasiala studier Bara 341 personer har fått aktivitetsstöd beviljat för eftergymnasiala studier sedan regeländringen i november. Foto: Håkon Mosvold Larsen / NTB

Endast 4 procent av aktivitetsstöd för utbildning gäller eftergymnasiala studier

Långtidsarbetslöshet I höstas införde regeringen en förordningsändring som innebär att långtidsarbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantin kan ta del av utbildning på eftergymnasial nivå med bibehållet aktivitetsstöd under ett års tid. Men hittills har bara 341 personer beviljats detta. Hur många som visat intresse förs däremot ingen statistik över.
24 maj 2021 | 06:00
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
4
+1
0

För att fler långtidsarbetslösa ska kunna skaffa sig den kompetens som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden införde regeringen möjligheten att finansiera eftergymnasiala studier med aktivitetsstöd för personer som är med i jobb- och utvecklingsgarantin.

Regeländringen var del av ett initiativ där regeringen gav Arbetsförmedlingen i uppdrag att väsentligen öka volymerna som anvisas till reguljär utbildning för att bekämpa långtidsarbetslösheten.

Sedan förordningsändringen trädde i kraft i november i fjol och fram till april 2021 har dock endast 341 personer beviljats bibehållet aktivitetsstöd för utbildning på eftergymnasial nivå. Det motsvarar 4 procent av de som beviljats aktivitetsstöd för utbildning, och cirka 10 procent av de som beviljats aktivitetsstöd för reguljär utbildning (då man räknar bort SFI).

Tyvärr så för Arbetsförmedlingen, enligt Emil Johansson, enhetschef för enheten Utbilda & samverka, inte statistik över antal ansökningar. Därför går det inte att säga hur stor andel som visat intresse för att studera på eftergymnasial nivå men fått nej.

I praktiken betyder min gymnasieutbildning att jag är utbildad att reparera tv-apparater av den gamla tjocka typen och jobba med lika gamla datorer. Inte så relevant idag.

Kan reparera tjockteve

Tomas Eriksson avslutade sin gymnasieutbildning i elteknik i början av 2000-talet, har varit arbetslös i flera år och är numera inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin. I ett mejl till Arbetsvärlden menar han att hans kunskaper från gymnasiet är utdaterade och inte är tillämpbara på dagens teknik. Därför vill han söka en utbildning på yrkeshögskola där 90 procent av studenterna får jobb efter examen.

– I praktiken betyder min gymnasieutbildning att jag är utbildad att reparera tv-apparater av den gamla tjocka typen och jobba med lika gamla datorer. Inte så relevant idag. Har därefter arbetat med diverse hantverksyrken som jag dessvärre ej kan, får eller skall jobba med på grund av hälsan, skriver Tomas Eriksson till Arbetsvärlden.

Bör söka med CSN

Men Arbetsförmedlingen gör bedömningen att Tomas Eriksson saknar behov av utbildningen, och noterar att utbildning i första hand ska sökas med stöd från CSN.

Emil Johansson. enhetschef för enheten Utbilda & samverka, förklarar Arbetsförmedlingens generella resonemang.

Vad tänker du om man bara gått gymnasieutbildning i början av 2000-talet och är långtidsarbetslös?

– Utan att uttala mig i något enskilt fall kan jag konstatera att yrkeshögskolans utbildningar är en bra väg för arbetssökande då de ofta har väldigt bra resultat när det kommer till att möjligheterna att få jobb. Men handläggarna gör också bedömning om huruvida personen redan är motiverad och ändå skulle söka utbildningen och lösa studiefinansiering genom CSN, säger Emil Johansson.

Kan det alltså ligga en sökande i fatet att vara aktiv och hitta lämplig utbildning själv?

– Nej, vi vill att man ska driva sitt eget ärende i så hög grad som möjligt. Men exempelvis i fall där en långtidsarbetslös bedöms ha behov av utbildning men inte verkar vara så motiverad att gå utbildningen eller där finansieringen utgör ett stort hinder kan handläggaren använda sig av bibehållet aktivitetsstöd för att öka motivationen, säger Emil Johansson.

Arbetsförmedlingen stramar åt

Emil Johansson tar upp att regeringen sänkte anslaget till posten för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd i vårändringsbudgeten med 82 miljoner kronor, och anslaget blir 2022 nästan en miljard lägre än tidigare aviserat. Därefter finns fler aviserade sänkningar.

– Det innebär att vi prioriterar att ge stöd till långtidsarbetslösa. Men för alla sökande görs en individuell bedömning av personens behov och möjligheter på arbetsmarknaden, säger han.

Men i jobb- och utvecklingsgarantin är man per definition långtidsarbetslös, vilket innebär att Tomas Eriksson inte borde påverkas av det sänkta anslaget.

– Då är man del av den grupp som prioriteras, säger Emil Johansson.

Blir det billigare för Arbetsförmedlingen om någon går i jobb- och utvecklingsgarantin med aktivitetsstöd i stället för att gå exempelvis en Yrkeshögskoleutbildning med aktivitetsstöd?

– Nej, inte om allt annat är lika. Men vi grundar beslut på personens möjligheter att få arbete och behov av utbildningen, liksom möjlighet att finansiera utbildningen med CSN, säger Emil Johansson.

Finns det ingen möjlighet att få studera med aktivitetsstöd om man har rätt till CSN?

– Jo, det kan absolut finnas möjlighet till det, men det avgörs från fall till fall. I bedömningen ingår exempelvis huruvida personen har möjlighet att få jobb utan utbildningen och till exempel om motivationsnivån för att att gå utbildningen är låg utan aktivitetsstöd, säger Emil Johansson.

Kräver ni att man säljer bostad eller vidtar andra åtgärder för att ha råd att finansiera studierna med CSN?

– Nej, Arbetsförmedlingen gör inte den typen av privatekonomiska bedömningar.

Behöver inte handlägga avslag

Tar er handläggning mer resurser i anspråk vid bifall jämfört med när man nekas aktivitetsstöd för reguljära studier?

– Om vi bedömer att man inte har behov av reguljär utbildning med aktivitetsstöd så behöver vi inte handlägga ärendet, det räcker med att handläggaren gör en arbetsmarknadspolitisk bedömning av personens behov, vilket alltid görs. Däremot så är ju individen kvar i jobb- och utvecklingsgarantin och ska delta i organiserade aktiviteter vilket medför handläggning, säger Emil Johansson.

Nekar ni aktivitetsstöd för reguljär utbildning för att ni saknar handläggningsresurser?

– Nej, det är en separat budgetfråga som inte påverkar vilka beslut vi tar när det kommer till den arbetsmarknadspolitiska bedömningen av en arbetssökandes behov.

Sedan 1 november 2020 har ca 9 400 beslut om studier med aktivitetsstöd fattats. Den vanligaste utbildningsformen är kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, SFI, (61 procent), därefter följer utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå (35 procent).

Endast 4 procent, eller 341 personer, har beviljats aktivitetsstöd för eftergymnasiala studier.

Fotnot: Tomas Eriksson heter i verkligheten något annat.

24 maj 2021 | 06:00

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev