På fredagen beslutade kongressen med kvalificerad majoritet att ändra medlemsparagrafen så att krav ställs på relevant utbildning för medlemskap i Lärarförbundet, vilket var förbundsstyrelsens förslag. Hela 198 kongressombud röstade för den nya medlemsparagrafen, och 61 röstade emot.
Det innebär att Lärarförbundet går från att vara ett yrkesförbund till att bli ett fackligt professionsförbund för utbildade lärare. Kärnan i den nya medlemsparagrafen är att den som är lärare kan bli medlem, inte nödvändigtvis den som är anställd som lärare.
Den nya formuleringen i stadgan blir: ”Du som är lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare eller lärarstuderande får vara medlem i förbundet.”
Stadgeändringen träder i kraft från och med 1 januari 2020, och fram till dess ska förbundsrådet, som är förbundsstyrelsens rådgivande organ, ta fram en tolkning av ändringen. Förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand har tidigare bekräftat för Arbetsvärlden att befintliga medlemmar som saknar relevant utbildning fortsatt kommer kunna stå kvar i förbundet även efter stadgeändringen.
Redan på torsdagen antog kongressen en vision om att göra om Lärarförbundet till professionsförbund, vilket gav en tydlig signal om vartåt det skulle bära i voteringen om stadgeändringen på fredagen.
En annan fråga som togs upp var den om förbundstidningarnas granskningsuppdrag.
18 avdelningar motionerade mot förbundsstyrelsens beslut att ta bort det uttryckliga uppdraget att granska förbundet i tidningarnas nya redaktionella program – och alltså återinföra en formulering om granskningsuppdraget.
Granskningsuppdrag till protokollet
På kongressen väljs ett antal redaktionskommittéer som har till uppdrag att ta fram förslag till beslut i frågor som tilldelas dem. De sammanväger då förbundsstyrelsens förslag med yrkanden som läggs under kongressen till nya förslag som bedöms kunna få stöd av en majoritet av kongressombuden.
I frågan om tidningarnas oberoende konstaterade redaktionskommittén att förbundsstyrelsen hade full rätt att besluta om det kontroversiella redaktionella programmet, där något uppdrag att granska förbundet inte längre stod med.
I stället för att underkänna det redaktionella programmet föreslog redaktionskommittén kompromissen att föra in i kongressens protokoll att journalisterna fortfarande är fria att granska förbundet om chefredaktören bedömer att det finns skäl för det.
Kompromissen bifölls av en nästintill enig kongress
Kompromissen bifölls av en nästintill enig kongress, vilket onödiggjorde rösträkning. Tidningarnas möjlighet att granska förbundet klargjordes alltså i en protokollanteckning som lyder:
”Redaktionskommittén konstaterar att förbundsstyrelsen var i sin fulla stadgeenliga rätt (§11) när de beslutade om nytt redaktionellt program. Beslutet gällande det redaktionella programmet har uppfattats som en inskränkning i det journalistiska uppdraget.
Redaktionskommittén vill föra till kongressens protokoll att journalisterna fortfarande är fria att granska Lärarförbundet om chefredaktören bedömer att det är nyhetsmässigt motiverat.”
Det redaktionella programmet som förbundsstyrelsen tidigare beslutade om kvarstår.
Annat huvuduppdrag
Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, har tidigare sagt till Arbetsvärlden att anledningen till att förbundsstyrelsen valde att ta bort formuleringen om ett granskningsuppdrag i det redaktionella programmet var för att tydliggöra att detta inte ska vara tidningarnas huvudfokus:
– Deras huvuduppdrag är att leverera bra artiklar om läraryrkets förutsättningar, förbundets aktiviteter, granska politiken och skriva fördjupat om sådant som är viktigt för våra medlemmar, säger Johanna Jaara Åstrand.