Skatteverket bistår redan i dag Tillväxtverket med handläggning och stöd i deras kontroller av bolagens ansökningar om stöd för korttidsarbete.
Myndigheten kommer under i mitten av maj påbörja arbetet med att även granska företagen som hittills hunnit motta utbetalningar av stödet. Totalt uppgår de godkända utbetalningarna hittills till cirka 15 miljarder kronor.
– Det kommer röra sig om kontroller från skrivbordet och fysiska kontroller ute på plats. Flera av branscherna som är aktuella är branscher där man har skyldig att föra personalliggare. Sedan finns det information i Skatteverkets register som vi kan använda vid den här kontrollerna, i kombination med arbetsgivardeklarationerna som upprättas varje månad, säger Katrin Westling Palm, Skatteverkets generaldirektör, och fortsätter:
– Vilka befogenheter vi kommer få vet vi inte än, och det innebär att vi inte vet exakt hur våra kontroller kommer se ut. Men regeringen och samarbetspartierna har aviserat att Skatteverket ska få ett uppdrag att bedriva kontroll av korttidssystemet. Det kan bli ett mer allmänt uppdrag som omfattar att kontrollera det man kan sammanfatta som Coronastöden, säger hon.
Katrin Westling Palm Foto: Tomas Oneborg/TT
Finansdepartementet bereder propositionen som ska presenteras den 14 maj. 70 miljoner kronor har öronmärkts till Skatteverket och deras granskningar av det utbetalade stödet.
Hur mycket räcker det till? Går det att säga något om antalet företag som kan kontrolleras?
– Det går inte att säga. Men vi behöver titta på de inkomna tipsen, göra urval och bedöma riskerna. Vi tittar också på om det är medvetet fusk eller om informationen varit svår att förstå. Nu håller vi på att bygga upp den här kontrollmiljön som vi sedan kommer arbeta utifrån, säger hon och fortsätter:
– Sedan är det viktigt att komma ihåg att de allra flesta inte har för avsikt att sko sig på det här, utan behöver de här stöden.
Finansminister Magdalena Andersson har exempelvis nämnt i en intervju med Dagens Industri att företag registrerade i så kallade skatteparadis kan komma att exkluderas ur stödet. Hur kan ni gå tillväga för att se till att det efterlevs?
– Jag har ingen kommentar där. Det måste vara en politisk avvägning. Sedan talar vi aldrig om hur vi gör våra urval. Men det jag kan säga är det finns stora möjligheter till internationellt informationsutbyte.
Vad har ni fått in för tips hittills om eventuellt fusk?
– De indikationer vi har fått i form av tips och som har förekommit i pressen, handlar om korttidspermitterade medarbetare som behöver jobba full tid.
Ska vi bedriva kontroller måste det naturligtvis finnas möjligheter till sanktioner
Vilka sanktioner kan bli resultatet av en sådan granskning?
– Vi får återkomma till det när propositionen är färdig. Men det är klart att ska vi bedriva kontroller måste det naturligtvis finnas möjligheter till sanktioner. Det kan handla om återbetalningskrav och i allvarligare fall brottsanmälningar.
Hur påverkar Coronasmittan era möjligheter att genomföra fysiska kontroller?
– Hur de här kontrollerna ska gå till i dag och i den här liten större omfattningen finns också med i våra beräkningar. Hur ska vi göra de här kontrollerna? Ifall vi behöver göra fysiska kontroller. Vi får se lite grand. Det klart att vi måste ta hänsyn till det.
När kan det komma beslut från Skatteverket, så som återbetalningskrav?
– När riksdagen fattat beslut sätter vi igång, säger Katrin Westling Palm och konstaterar att det redan nu finns förebyggande åtgärder i systemet:
– Det finns kontrollstationer inbyggt i systemet som man kan använda sig av, vilket Tillväxtverket, med visst stöd av vår personal jobbar med redan i dag.
Katrin Westling Palm bollar vidare frågor till Tillväxtverket om vad man som anställd ska göra vid misstanke om fusk. Myndigheten svarar skriftligen att det finns en anmälningssida på deras hemsida:
Hur ska man gå tillväga om man är anställd och permitterats, men ändå blir uppmanad att arbeta 100 procent?
”Arbetsgivaren får i normalt inte kräva att arbetstagaren arbetar mer än den avtalade tiden. Bidraget avser stöd för kostnader som arbetsgivaren har för den minskade arbetstiden. Om arbetsgivaren utnyttjar systemet och låter arbetstagare arbeta mer tid än vad som avtalats kan det strida mot regelverket och arbetsgivaren blir då återbetalningsskyldig. Om det inträffat något oförutsett som gör att det krävs extra insatser kan dock permitteringen avbrytas för de aktuella personerna tillfälligt, vilket kan rapporteras vid avstämningen”, skriver Tillväxtverket i en kommentar.
Arbetsvärlden har även sökt finansministern med uppföljande frågor om utformningen av begränsningar i stödet och fick efter artikelns publicering svar.
Hur ska man komma åt företag som använder sig av ”skatteparadis” eller på annat sätt avancerad skatteplanering, men som samtidigt tar del av stödet?
”De svenska stöden når företag som har sin verksamhet och sina anställda i Sverige. Det handlar om till exempel hotell, restauranger och handel. Företag kan bara få stöd för korttidspermitteringar om de har allvarliga ekonomiska svårigheter och kan alltså inte göra aktieutdelningar hur som helst. På så sätt är stödet redan nu utformat så att det ska komma rätt företag till del och lindra konsekvenserna för svenska jobb. Om det trots allt visar sig att stöd hamnar i skatteparadis är vi självklart beredda att agera, på samma sätt som vi satt in och kommer sätta in fler kontrollåtgärder. Stöden är till för att rädda svenska jobb och seriösa livskraftiga företag, inte för skattesmitare och bedragare”, skriver Mirjam Kontio, finansministerns pressekreterare i en kommentar.
Vilka straff/sanktioner kan Skatteverket få använda sig av för att stävja problematiken och komma åt eventuella fuskare?
”En arbetsgivare som har fått stöd utan att vara berättigad till det är återbetalningsskyldig. Har felaktiga uppgifter lämnats uppsåtligen kan ansvar för bedrägeri och försök till bedrägeri aktualiseras. Tillväxtverket har varit tydliga med att de kommer att polisanmäla allt fusk som upptäcks.”