Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Därför har SD så få välutbildade väljare Personer med utbildningar inom konst, kultur, medier och naturvetenskap är generellt mer positiva till flyktingmottagande. Foto: Anders Wiklund / TT

Därför har SD så få välutbildade väljare

Migration Forskare vid Göteborgs universitet har försökt ta reda på varför lågutbildade är mer kritiska till flyktinginvandring. Det beror inte på mindre kunskaper, enligt pilotstudien.
19 aug 2020

I SCB:s senaste partisympatimätning från maj 2020 var Sverigedemokraterna det näst minsta partiet hos väljargruppen med minst 3 år eftergymnasial utbildning. I hela väljarkåren var partiet i stället tredje störst. Utbildningsgraden är en vattendelare för det parti som gjort mer restriktiv migrationspolitik till en kärnfråga.

– En av de saker man vet sedan tidigare är att högre utbildning korrelerar positivt med en positiv inställning till flyktingmottagande. Inställning till flyktingmottagande brukar också hänga ihop med inställningen till invandring mer generellt. Frågan är då vad det är som gör att utbildningen uppvisar det här sambandet, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till Arbetsvärlden.

I ett kapitel i forskarantalogin ”Regntunga Skyar” från SOM-institutet har Ulf Bjereld och Marie Demker analyserat förändringarna i inställningen till flyktingmottagande i Sverige över tid, och hur det kommer sig att utbildning ger en mer positiv inställning till flyktingmottagande.

Vi ser också att det spelar roll vilken utbildning man har

Forskarna har undersökt tre möjliga orsaker.

– En möjlig förklaring är att utbildningens innehåll ger rent kunskapsmässiga fördelar som påverkar synen på flyktingmottagande. En annan möjlig förklaring är socialisering, att man träffar andra i en tillåtande och pluralistisk miljö. En tredje möjlig förklaring är selektion, det vill säga att de som söker till högre utbildning också från början tenderar att ha mer positiv inställning till flyktingmottagande, säger Ulf Bjereld.

I studien finner de stöd för två av förklaringarna.

Om studien

Hur gick ni till väga för att undersöka de tre olika förklaringsmodellerna?

– Vi hade hypoteser utifrån var och en som vi prövade mot dataunderlaget. Exempelvis har universiteten alltid stått för pluralism och om det är socialisation borde skillnaden vara lika stor oavsett generation. Selektion borde å andra sidan förändras över tid, eftersom det tidigare var betydligt färre som hade möjlighet att studera på universitet och högskola, men möjligheterna öppnades upp mer på 1960-talet, säger Ulf Bjereld.

Hur särskiljer ni kunskapsmodellen från socialisation som förklaring?

– Om ökad kunskap är förklaringen borde vi se samma effekter av utbildning oavsett generationstillhörighet, men för socialisation borde skillnaderna till viss grad följa generationstillhörighet, exempelvis kan vi se 1968-generationen som ett exempel där tidsandan påverkade socialisationen, säger Ulf Bjereld.

Kan ni ange effektstorleken för de två förklaringsmodellerna som ni fann stöd för?

– Nej det kan vi inte. Detta är enbart en pilotstudie och det krävs mer förfinade kvantitativa modeller med för att ge sådana svar. Vårt syfte var att undersöka vilken eller vilka av hypoteserna som var relevanta att gå vidare med.

+ Expandera

– Vårt viktigaste resultat gav ökat stöd för socialisation och selektion som förklaringsmodeller, men inte kunskapsförklaringen. Vi ser också att det spelar roll vilken utbildning man har. Personer med utbildningar inom konst, kultur, medier och naturvetenskap är exempelvis mer positiva till flyktingmottagande.

I andra änden av vågskålen finns gruppen med utbildning som är inriktad mot ekonomi, handel, hälsovård, teknik, industri, transport, och jord- och skogsbruk.

Partierna positionerar sig

Frågan om migration har också klättrat högre upp på den politiska dagordningen i Sverige.

– Tidigare var det sällan som migration avgjorde valet. Invandring och brott och straff brukade komma långt ner i prioriteringsordningen hos väljarna och började bli viktig först 2010. Men i och med att migration blivit viktigare för väljarna har den också blivit det för partierna som känner sig manade att positionera sig, säger Ulf Bjereld.

 

– Vilka som är mer positiva till flyktingmottagande har också partipolitiserats mer än tidigare. SD-väljare vill förstås ta emot färre, och de följs av M och KD, medan MP, V och C är minst restriktiva till att ta emot fler flyktingar. Socialdemokraterna och Liberalerna utgör här en mittemellangrupp, säger Ulf Bjereld.

19 aug 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan