Arbetsvärlden har tillsammans med datajournalister från nyhetstjänsten Newsworthy gjort ett program som gått igenom kandidatlistorna från de fyra senaste valet och vaskat fram 2022 års trender.
Om det är svårt för partierna att rekrytera medlemmar så syns det åtminstone inte i kandidatlistorna till årets val.
Med över 54 000 namn inrapporterade till Valmyndigheten hittills, ser det ut att blir minst lika många som slåss om platserna i de politiska församlingarna i år som 2018 (då landade totalsiffran på drygt 56 000 kandidater). Det går hand i hand med forskning som visar att även de senaste decenniernas minskning av antalet partiaktiva har planat ut, och att färre politiska organisationer än förr har svårt att hitta folk.
Facklig ombudsman, presschef, hr-chef och politiskt sakkunnig är typiska Stockholmsjobb.
– Man har kunnat se att att medlemstal i partier minskat stadigt, men att den utvecklingen [på senare år] har planat ut. Men det finns stora regionala skillnader. I vissa kommuner kämpar partierna för att fylla sina listor, säger Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
De mest frekventa yrkestitlarna:
Storstäderna | Övriga Sverige |
Student | Pensionär |
Företagare | Företagare |
Pensionär | Student |
Civilekonom | Undersköterska |
Projektledare | Lärare |
Lärare | Sjuksköterska |
Statsvetare | Civilingenjör |
Civilingenjör | Lantbrukare |
Ekonom | Socionom |
Lärare vill bli politiker
En klyfta mellan storstäderna och övriga landet syns också bland yrkestitlarna: I de tre största kommunerna sticker civilekonom och projektledare ut som ovanligt frekventa, medan landets vanligaste jobb undersköterska och lärare toppar listan i övriga landet.
Regional utbildninsgklyfta
Anställda i landsbygd är överrepresenterade i yrken som kräver gymnasieutbildning medan anställda i storstadskommuner är överrepresenterade inom arbeten som kräver högre utbildning. Fler lågutbildade har anställts främst i landsbygd åren kring sekelskiftet. Utbildningsklyftan tycks öka något över tid även om utvecklingen inte är dramatisk. Långtidsutredningen 2019 beskriver att produktiviteten ökat mer i Stockholms- och Göteborgsområdet än övriga Sverige och digitaliseringen slagit igenom tydligare i Stockholmsregionen. Men det tycks inte ha återspeglats i ökade löneskillnader.
Bland titlar som är unikt vanliga i en specifik region, syns också en tydlig skillnad mellan storstadslänen, där facklig ombudsman, presschef, hr-chef och politiskt sakkunnig är typiska Stockholmsjobb, medan ovanligt vanliga titlar i småländska Kronobergs län är yrkeschaufför, montör och småföretagare. I Uppsala län är det bland annat forskare och professor som sticker ut, och i Dalarna kock och musiker.
Genomsnittsåldern på kandidaterna har ökat under lång tid.
Även om antalet kandidater inte blir färre, så blir de äldre. Genomsnittsåldern på kandidaterna har ökat under lång tid, och har i år passerat 55 år. Den utvecklingen går igen i alla partier. Nästan en femtedel av kandidaterna är nu äldre än 70 år, mer än dubbelt så stor andel som 2010!
Yngre flyttar från orten
Det är framför allt kommun- och regionvalens kandidater som är äldre; till riksdagen är snittåldern betydligt yngre, strax under 50 år. Och snabbast växer medelåldern på kommunlistorna. Som regel står 70-plussarna långt ner på listorna i kommunen.
– Andelen äldre ökar i kommunerna. Det är ett vanligt mönster att äldre ställer upp som kandidater för att fylla ut listorna, men långt ner, och sedan ändå hamnar i kommunfullmäktige när yngre kanske flyttar från orten, säger Richard Öhrvall.
Bland de unga som trots allt ställer upp till val tycks också något ha hänt det senaste decenniet. Bland de vanligaste yrkestitlarna har flera låglöneyrken, som personlig assistent och vårdbiträde minskat i frekvens, medan bland annat statsvetare och civilingenjör klättrat på listan. 2010 och 2014 var dessutom arbetslös en av de vanligaste titlarna bland kandidater under 30. Den är nu snart sagt försvunnen.
Hur ser det ut där du bor?