Robotar – hot eller nya möjligheter för journalistjobben? Från mål till tidningen. Så levererar robotar sportresultat till lokala tidningar. Foto: Vegard Wivestad Grøtt / NTB scanpix / TT och Henrik Montgomery / TT

Robotar – hot eller nya möjligheter för journalistjobben?

Journalistyrke i förändring – del 6 Undersökande journalistik av reportrar som ägnar månader åt uppdraget medan textrobotar skriver enkla artiklar med hjälp av artificiell intelligens. Så ska journalistiken i ekonomiskt ansträngda medier räddas. Arbetsvärlden granskar ett journalistyrke i förändring.
Carl von Scheele
22 nov 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Malmöföretaget United robots är en succé. De är ensamma om sin produkt robotjournalistik på den svenska marknaden och ledande globalt. Med deras lösningar kan medierna automatiskt publicera artiklar om sportresultat, fastighetsaffärer, företagens årsbokslut, väderprognoser och trafikrapporter.

Man får inte vara teknikfientlig om man befinner sig i mediebranschen

Den svenska lokalpressen köper in deras material som produceras av textrobotar. Artiklarna går rakt in på tidningarnas hemsidor utan granskning av något mänskligt öga.

– Man får inte vara teknikfientlig om man befinner sig i mediebranschen, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet, och ser tillbaka på den tekniska utvecklingen.

–  Det är ju fantastiskt att det inte finns telefonmottagare längre, utan journalister kan själva skicka in sina texter digitalt. I det perspektivet måste man se på textrobotar.

Försiktiga robotar

Textrobotarnas artiklar har främst blivit en styrka för lokalpressen som eftersträvar mer lokalt material men har små journalistiska resurser. Det kan till exempel inte bevaka varje fotbollsmatch i de lägre serierna, men med hjälp av textrobottar kan var lag i spridningsområdet följas och deras fans få resultat från varje match.

I det här fallet slipper sportreportrarna pliktuppdrag och kan ägna sig åt mer kvalificerad rapportering.

– Vi har varit i gång i sju år nu. Man måste vara väldigt försiktig i hur man tolkar de data som finns. Roboten kan till exempel inte skriva att ett lag är överlägset även om det vunnit en match med fem mål mot noll, säger Sören Karlsson, grundare av United Robots och lokaltidningsjournalist från början.

Anledningen till försiktigheten är att matchen kunde ha varit helt jämn men av någon outgrundlig anledning lyckades det ena laget få in fem mål. Textroboten har bara tillgång till hårddata som har rapporterats in till ett tekniskt system.

– Därför måste man uttrycka sig på ett sätt som alltid är sant, men på bekostnad av att en del nyanser missas. En del läsare kan tycka att texten blir tråkig, men hellre det än att systemet läser in saker som möjligen inte är sanna.

Algoritmer kan medföra yrkesetiska problem

På Journalistförbundet ser Ulrika Hyllert textrobotarna som en naturlig utveckling. De låter redaktionerna lägga resurser på annat och utveckla den kvalificerade journalistiken.

Men en automatisk produktion av texter via en algoritm som gör urval kan leda till yrkesetiska problem.

– Ja, var ligger det journalistiska och etiska ansvaret hos en algoritm? Om man använder sig av artificiell intelligens måste journalistisk och yrkesetisk kompetens finnas med i arbetet. Det är viktigt att journalister är inblandade i programmeringen, säger Ulrika Hyllert.

Så går det inte till i dag på United Robots. För de redaktioner som abonnerar på tjänsten fungerar bolaget som en nyhetsbyrå.

Var och en kan visserligen få sitt material anpassat till en del, till exempel till hur tidningen brukar sätta rubriker, men i grunden är texterna producerade av program som Sören Karlsson och hans medarbetare tagit fram.

– Kunderna behöver inte bry sig om tekniken eller sköta en plattform. I princip låter alla våra kunder oss publicera texten rakt in på deras sajt utan att någon människa har tittat på den.

Är inte avsaknaden av mänsklig kontroll innan publicering en nackdel?

– Volymerna blir så stora att det skulle stoppa upp processen rätt rejält. Dessutom kommer texterna alla tider på dygnet. Vid ett nytt samarbete gör vi en mängd stora inställningar inledningsvis. Sedan trycks texterna ut just på de ställen där de ska vara på kundens sajt.

De flesta läsare förstår inte att det är en robot bakom artikeln

Frågan är hur läsarna uppfattar robottexterna, om de kanske anses mindre trovärdiga än mänskligt skrivna texter. Kanske vill inte läsarna betala för en journalistik som produceras artificiellt?

Mediebolagen skulle i så fall binda ris på egen rygg när de på slimmade redaktionen låter robotar ta över en del av produktionen.

Än så länge saknas i stort sett forskning på området, men inga av farhågorna har ännu bekräftats i de få vetenskapliga resultaten.

– De flesta läsare förstår inte att det är en robot bakom artikeln även om texten ofta är märkt som robottext. De läsare som förstår att roboten är skribenten har inga synpunkter på det så länge texten är intressant, säger Sören Karlsson, men understryker hur lite forskning som finns i ämnet.

En affärsmässig framgång

Enligt Karlsson läses de publicerade robotexterna i ganska stor omfattning, särskilt de som handlar om lokala företags bokslut. Mediehusen får inte heller några negativa reaktioner på att en robot skrivit texten.

Docent Jenny Wiik, JMG vid Göteborgs universitet, ser robotarna som en affärsmässig framgång. De ger läsarna något som de inte hade fått annars.

– Ur det perspektivet ser jag inga problem med företeelsen. Avsevärt mer innehåll skapas utan att journalister avsätts till detta. Det tycker många är positivt med tanke på att det finns så lite mankraft på redaktionerna nu. Då kan journalisterna göra mer kvalificerade arbetsuppgifter, säger hon.

Inte bara robotar som tar över enkla rutinuppdrag utan även andra trender finns som stöder mer kvalitetsjournalistik i medierna. När nyheter blir gratis på nätet är det fördjupande långläsning och undersökande journalistik som abonnenterna vill betala för.

Undersökande journalistiken stark i Sverige

Den undersökande journalistiken är stark, enligt Ulla Sätereie, ordförande för föreningen Grävande journalister. Inte bara redaktioner på stora medier som SvT:s Uppdrag granskning eller Stockholmstidningarna kommer med viktiga avslöjanden.

– Jag är jätteimponerad av de små lokala medierna och regionala radio- och tevestationer som producerar oerhört bra journalistik. Det finns gott om duktiga reportrar som gör ett oerhört bra jobb, säger Ulla Sätereie.

Hon ger spontant flera exempel: P4 Jönköping och Länstidningen Norran har avslöjat kommunal korruption, P4 Väst missförhållanden på HVB-hem, Strömstads tidning olagliga kommunala beslag av romers bilar och Hem & Hyras avslöjanden av värdar.

– Den journalistiska kvaliteten är hög i Sverige.

Satsning på blåljusnyheter

Vi kan se fler trender i mediebranschen. Förutom textrobotar och kvalitetsjournalistik satsar många medier på blåljusnyheter, alltså rapportering om olyckor och brott, som är en billig produktion och snabb.

Man måste producera journalistik som är billig

– Satsningen beror inte på ökad brottslighet, utan ökade produktionskrav på varje journalist. Då måste man producera den journalistik som är billig och som ger hög läsning enligt webbstatistiken, säger professor Gunnar Nygren vid Södertörns högskola.

Han beskriver en effektivisering av det journalistiska arbetet. Lokalpressen ägs av några få bolag. Inte bara stödfunktioner som ekonomi, HR och IT centraliseras. Själva produktionen av nyheter och reportage ändras också i grunden.

– I dag är det inte längre så lätt att avgöra vad som är en redaktion. Nu produceras tidningar på ett helt annat sätt än tidigare.

Effektiviseringarna kommer att fortsätta

Professor Nygren tar tidningen Sörmlands nyheter som exempel. Den har en redaktion i Nyköping, men har arbetsledningen i Eskilstuna och produktion av tidningssidor i Norrköping.

– Journalisten är mer en del av det stora nätverket. Texterna kan komma både i den egna tidningen, i alla Sörmlandstidningarna eller i alla tidningar i Mediebolaget.

När yrket blir mer arbetsintensivt fastnar journalister vid sina skrivbord och tar in kommentarer via telefon, visar forskningen. De kommer mer sällan ut och möter personerna som de skriver om. De talar inte heller med lika många källor som tidigare när de gör research under tidsbrist.

Vid coronapandemins utbrott blev det tydligt hur den expertkunskapen också hade bortrationaliserats

Inget tyder på att journalisterna skulle få mer tid för sina uppdrag i framtiden. Snarare kommer utvecklingen med effektiviseringar fortsätta, enligt Nygren. En grupp som drabbats hårt av detta är fotograferna på lokalpressen, som förlorat sina jobb när kameror satts i händerna på skrivande journalister.

– En kvalitetsfråga är fotografierna. Det är bara storstadstidningar som har särskilda fotografer idag. Självklart får det konsekvenser för bildkvaliteten, säger Gunnar Nygren.

När redaktionerna har slimmats under de senaste tio åren har många reportrar med specialkunskaper försvunnit, vilket är ett stort problem, enligt Ulrika Hyllert på Journalistförbundet. Kanske är en del av dem på väg tillbaka.

När Ryssland angrep Ukraina stod redaktionerna utan säkerhetspolitiska reportrar, eftersom det fått lämna redaktionerna under de ekonomiskt tuffa åren med nedskärningar. Detsamma gällde medicinreportrar.

– Vid coronapandemins utbrott blev det tydligt hur den expertkunskapen också hade bortrationaliserats, säger Ulrika Hyllert.

Publiken beredd att betala för avslöjande journalistik

Men enligt Jenny Wiik, docent vid JMG i Göteborg, visar publiken numera en starkare vilja att betala för bra, avslöjande journalistik och påtagligt faktagranskad information.

Tillsammans med en kollega sammanfattade hon förra året utvecklingen i en skrift för Institutet för mediestudier:

  • Redaktionerna kommer behålla sin bemanning och i vissa fall förstärka den. Bakom detta ligger läsarkraven på journalistisk kvalitet och stort läsvärde på betalsidorna. Bakom detta ligger i sin tur samhällsförändringar där definitioner av fakta och kunskap luckras upp och där politisk polarisering präglar debatten.
  • Redaktionen har numera ett ökat behov av specialreportrar, som är väl inlästa på sitt ämne. När dessa tjänster återkommer till redaktionerna blir klickjournalistiken mindre intressant. Allt fler redaktioner satsar på att renodla sina journalistiska produkter och satsa på höjd kvalitet, enligt Jenny Wiik.

– När man kan få alla nyheter gratis på nätet är det den kompetenta, grävande journalistiken som är den unika pitchen för medieföretagen, säger Jenny Wiik till Arbetsvärlden.

Artikelserie: Journalistyrke i förändring

Del 1 – Vart fjärde journalistjobb har försvunnit
Del 2 – Lokala medier beroende av statligt stöd
Del 3 – ”Public service ökänt för otrygga anställningar”
Del 4 – Frilansjournalister drabbas hårdast av mediekrisen
Del 5 – Fyra av fem utbildade journalister har flytt yrket

Relaterad läsning

Carl von Scheele
22 nov 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar