En gång i tiden kom mellan 55 och 70 procent av dagspressens inkomster från annonser.
Redan för tio år sedan hade hälften av reklamintäkterna försvunnit.
Nu måste medierna i högsta grad lita till inkomster från konsumenter och statliga mediestöd.
Under många år har konsumenter vants sig vid gratis nyheter på webben, men en omsvängning sker.
Tidningarna lyckas i högre utsträckning ta betalt för sina digitala publiceringar. För storstadspress skapar fördjupande journalistik läsarintäkter. I lokala medier drar de lokala nyheterna in pengar.
Läsarna beredda att betala för innehållet
Den rikstäckande dagstidningarna som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen, har klarat den digitala omställningen bra. Läsarna är numera beredda att betala för innehållet, konstaterar professor Gunnar Nygren, vid Södertörns högskola, som forskat mycket kring lokaljournalistiken.
I lokalpressen har den digitala omställningen varit svårare. Många läsare vill behålla papperstidningen. Det gäller speciellt de äldre prenumeranterna.
– De lokala och regionala tidningarna har klarat sig sämre. Vad som ytterligare komplicerar för dem är postens övergång till utdelning varannan dag. Många gamla, trogna läsare har blivit irriterade. Det har ytterligare strulat till det för lokaltidningarna som har många äldre läsare, säger professor Nygren.
Generellt sett går hela branschen över från en annonsfinansierad affärsmodell till en läsarfinansierad.
– Detta kräver att läsarna tycker att tidningen är tillräckligt bra och relevant om man ska betala för den.
De äldre läsarna dör ut
En stor fråga för lokalpressen är om de lyckas fylla på med yngre läsare när de äldre dör ut.
– Det har varit en svår uppgift för lokala- och regionala tidningar. Jag tror inte att de digitala intäkterna motsvarar den annonsmässiga nedgången.
Sveriges lokaltidningar ägs numera av Bonnier New Local, MTM, Gota Media och Stampen-Polaris-Anderkoncernen.
– Ägarkoncentrationen är nog en förutsättning för många tidningar om de ska ha fortsatt utgivning. Å andra sidan innebär den också en risk. Tidningarna kan tappa sin lokala karaktär. Detta är en balansgång för tidningsföretagen och redaktionerna.
En orsak till den ekonomiska förbättringen i mediebranschen är ett generöst mediestöd på senare år i form av krisstöden under coronapandemin. Det framtida presstödets konstruktion diskuteras just nu och är på många sätt avgörande för hur de lokala medierna ska klara framtiden.
Lokaltidningar beroende av presstöd
Ingen av lokaltidningarna klarar sig utan presstöd. På många orter finns inte heller två tidningar som konkurrerar om läsarna. Den mindre tidningen, andratidningen, har lagts ner.
Där de finns kvar de tagits över av ägaren till den större tidningen på orten, förstatidningen.
– De är två varumärken inom samma mediehus. Det finns ingen självständig andratidning i dag, förutom Svenska Dagbladet i Stockholm, säger professor Gunnar Nygren.
Fortfarande finns en redaktionell konkurrens mellan första- och andratidningen. De har två skilda nyhetsredaktioner, även om de kan ha gemensam sport och gemensamma lokalredaktioner.
Professor Nygren beskriver lösningarna som olika grader av samarbete.
– Läsarna på orten får en viss grad av mångfald. Den är mindre än när det var två självständiga företag, men utan samarbetet kanske inte några andratidningar skulle kunna finnas kvar. Många av dem har lagts ner.
Men spelar andratidningen någon roll när de är så tätt knutna till förstatidningen?
– Ja, eftersom innehållet skiljer sig på nyheter och ledarplats. Man vet också att om andratidningen läggs ner går inte läsarna över till förstatidningen av politiska skäl.
I den här situationen får den lokala bevakningen av radio och tv i public service en viktigare roll. Siffror från Mediestudieinstitutets årsbok 2021 visar på utvecklingen av en ökad satsning på nyheter i coronapandemins spår:
Nyheter och samhällsjournalistik utgör nästan en fjärdedel av SVT:s utbud och bolaget lägger 1,5 miljarder kronor på detta. Det ser precis likadant ut hos Sveriges Radio.
Netflix och Youtube når fler
Men nya kanaler, som Netflix och Youtube, har högre räckvidd än SVT och TV4 bland konsumenter upp till 45 år.
För tidningssidan finns emellertid en ljusning. Efter att ha tappat 20 procent av annonsintäkterna under coronaåret 2020 vände siffrorna försiktigt uppåt förra året. Då ökade annonsintäkterna med 4 procent.
Fortfarande är annonsinkomsterna från den tryckta papperstidningen, nära två miljarder kronor, mer än dubbelt så stora som från digitala publiceringar, 850 miljoner kronor.
Uppgifterna kommer från Tidningsutgivarna, TU. De uppger också att läsarintäkterna ökar. Färska siffror visar en uppgång med 6 procent under det andra kvartalet i år.
Artikelserie – Journalistyrke i förändring
Del ett – Vart fjärde journalistjobb har försvunnit