Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Risk för bedrägerier i etableringsjobben Foto: Riksbanken.

Risk för bedrägerier i etableringsjobben

Etableringsjobb Regeringens plan är att etableringsjobben ska starta i halvårsskiftet 2020. Flera myndigheter varnar dock för risker i det nya upplägget, som man anser kan öppna för bedrägerier.
25 sep 2019

Etableringsjobben kan öppna för organiserade bedrägerier. Varningar kommer bland annat från Brottsförebyggande rådet, Brå, och Skatteverket när regeringen nu ska konstruera ett system för utbetalningarna.

Regeringens plan är att införa etableringsjobb den 1 juli 2020, och målgruppen är nyanlända och långtidsarbetslösa.

Skulle ha införts i år

Redan hösten 2017 slöt fack och arbetsgivare en principöverenskommelse om kollektivavtalade etableringsjobb, och i mars 2018 gjorde regeringen och parterna en gemensam avsiktsförklaring. Men när januariavtalet breddade etableringsjobben till att även gälla bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal protesterade flera av parterna, och frågan ligger nu på den nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmarks bord att lösa ut.

+ Expandera
Enligt avsiktsförklaringen mellan parterna och staten 2018 ska arbetsgivaren betala lön på 8 400 kronor (2019) och staten stå för mellanskillnaden upp till lägstalönen enligt gällande kollektivavtal eller motsvarande. I stället för att betala ut subventionen via arbetsgivaren, betalar staten direkt till individen som har etableringsjobbet, en helt ny konstruktion på svensk arbetsmarknad.

Det här kräver ny lagstiftning. Enligt förslaget i en departementsskrivelse som har varit ute på remiss under sommaren ska två olika myndigheter administrera etableringsjobben. Dels Arbetsförmedlingen, dels Försäkringskassan, som betalar ut ersättningen och som via Skatteverket ska kontrollera att arbetsgivaren betalar ut lönen.

”Frestande” att begå brott

Remisstiden gick ut den 23 september, och nu lyfter flera av remissinstanserna fram riskerna för bedrägerier etableringsjobben. I departementsskrivelsen beskrivs Skatteverkets inkomstuppgifter på individnivå som en möjlighet att effektivt kontrollera att arbetsgivaren har betalat ut sin del av lönen. Men Brottsförebyggande rådet varnar för att bedrägerier inte alltid upptäcks så.

– Det är frestande för den organiserade brottsligheten när staten agerar ”bankomat”, säger Lars Korsell, docent vid Brå och expert på organiserad och ekonomisk brottslighet. Han har varit statlig utredare i flera utredningar, bland annat av personalliggare för att stävja svart arbetskraft i vissa branscher.

– Riskmomentet är att staten i etableringsjobben betalar ut ganska mycket pengar för arbete som påstås utföras. Och man kan konstruera anställningar, genom rena papperskonstruktioner.

Alltså konstruktioner av på papperet ”oförvitliga penningtransaktioner”, som man uttrycker det i sitt remissvar, men utan att något arbete utförs. Den typen av risker har Brå belagt tidigare i flera undersökningar av bedrägerier i välfärdssystemen.

Svårt att stå emot

Lars Korsell tillägger att det även finns risk att företag som i huvudsak är seriösa ”fixar” sjukpenningsgrundande inkomst för en kompis genom ett konstruerat jobb.

– Och etableringsjobb är ett rätt generöst bidrag på det sättet, även när det gäller kvalificeringen till arbetslöshetsersättningen. Människor hamnar i situationer där de har svårt att stå emot.

Vi ställer ju frågan i vårt remissvar om man verkligen kommer att göra alla de kontroller som föreslås i departementsskrivelsen.

Beslut och kontroller av etableringsjobben är tänkta att fördelas på två myndigheter. I teorin skulle det kunna öka möjligheterna att upptäcka bedrägerier, men både Brå och Skatteverket ser risker med det. Skatteverket menar att ”det finns en uppenbar risk att enskilda aktörer kan komma att hitta sätt att kringgå systemet …”.

– Så fort det är flera aktörer blir det, generellt, ett problem med koordination och samverkan, säger Lars Korsell på Brå. Försäkringskassan är en ganska pressad myndighet, med resursproblem. Och Arbetsförmedlingen är inne i en kraftig förändring. Vi ställer ju frågan i vårt remissvar om man verkligen kommer att göra alla de kontroller som föreslås i departementsskrivelsen.

Besök på plats

Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden, som lämnades till regeringen 2018, kom fram till att myndigheter i dag inte har tillräckliga möjligheter att kontrollera om inrapporterade uppgifter är korrekta.

En kontrollmetod som används i dag är fältkontroller.

– Jag är en stor anhängare av fältkontroller, sådana som Skatteverket gör när personalliggarna ska kontrolleras mot vilken personal som arbetar på olika arbetsställen, säger Lars Korsell. Bokföringssystem kan man manipulera, man kan göra utbetalningar som sedan återbetalas. Men riskerna kan minskas genom att man säkerställer i en kontroll att man verkligen utför ett arbete.

Man ska inte underskatta parternas roll för självregleringen, de finns ute på fältet och nära verksamheten.

Brå har inte i sitt remissvar analyserat vad det skulle betyda att etableringsjobben breddas för att gälla även företag utan kollektivavtal. Men på Arbetsvärldens fråga om han ser någon påverkan på riskerna för bedrägerier, säger Lars Korsell att ett kollektivavtal inte på ett enskilt företag behöver innebära mer ordning och reda.

– Om man vill hamna under radarn vill man kanske skapa falska fasader, säger han.

– Å andra sidan: så fort arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer finns med i spelet finns fler kontrollfunktioner. Man ska inte underskatta parternas roll för självregleringen, de finns ute på fältet och nära verksamheten. Vi är dåliga på att lyfta fram deras betydelse i dagens Sverige.

Nyheter

Men Brå avråder trots detta inte regeringen från att skapa etableringsjobben – att fler får jobb förebygger också brottslighet.

– Man måste förstå att det finns ett allvarligt problem med att människor inte får jobb, med en stor integrationsproblematik, säger Lars Korsell.

Etableringsjobben i BP 2020

Regeringen föreslår att medel tillförs för etableringsjobb, med lägre lön och i enlighet med parternas förslag. Genom etableringsjobben kommer staten stimulera att anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa kommer till stånd så att fler får chansen till ett jobb.

Ett etableringsjobb ska ge individen möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden, samtidigt som arbetsgivarnas kompetensförsörjning underlättas.

Etableringsjobben ska utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag på ett sätt som gör att fördelarna i etableringsjobben inte går förlorade.

Källa: Budgetpropositionen 2019/20:01 utgiftsområde 14.

+ Expandera
25 sep 2019
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Gunilla Krieg 26 sep 2019:

    Företag som begår ekonomiska brott och bedrägerier har lurat till sig miljonbelopp genom att starta verksamhet som etableringslotsar eller med personlig assistans. Löntagare måste arbeta och betala skatt för att få försäkring/bidrag vid arbetslöshet eller sjukdom. Om de fuskar blir de återbetalningsskyldiga och kan åtalas enligt bidragsbrottslagen. Myndigheternas register samkörs för kontroll. Inför samma regler för företag som för löntagare. Inga bidrag utan inbetalda skatter, moms och arbetsgivaravgifter under en viss tid, så går det inte att starta företag i syfte att få bidrag. Ändra bidragsbrottslagen så att den gäller även företag, så blir risken för upptäckt mycket större.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.