Det stora antalet stimulansbidrag till skolan innebär inte bara en administrativ börda, utan riskerar att påverka skolutvecklingen åt fel håll, menar Riksrevisionen.
– Systemet har lett till att en del huvudmän prioriterar insatser som det finns statsbidrag för, i stället för sådana som skulle främja verksamheten mest. Det innebär att lokala utvecklingsbehov kan få stå tillbaka, säger riksrevisor Helena Lindberg.
De som har störst behov av pengarna har svårare att både söka och administrera dem.
Riksrevisionen föreslår att alla statliga stimulansbidrag till skolan ska slås ihop till ett. Det ska sedan fördelas efter elevantal och eventuellt socioekonomiska förutsättningar. Till detta ska finnas ett analysstöd som kan hjälpa huvudmännen att se var störst behov finns för pengarna.
Okänt hur många bidrag som finns
I början av 1990-talet genomfördes en reform som minskade antalet riktade statsbidrag, men med tiden har de växt till fler. Faktum är att det nu inte går att hitta hur många bidrag som finns, menar Riksrevisionen. De skriver:
Fyra gånger fler beslut sedan 2012
Enligt Skolverkets årsredovisning 2016 fattades 16 381 olika beslut om riktade statsbidrag till skolan under 2016, jämfört med 3 849 beslut 2012. Det innebär att på fyra år har antalet beslut mer än fyrdubblats.
Riksrevisionen skriver i sin rapport att det har varit förvånansvärt svårt att få en exakt siffra på hur många statsbidrag som faktiskt existerar.
Listan nedan innehåller 34 olika satsningar, ett antal av dem innehåller i själva verket flera bidrag.
2016 fanns följande satsningar med olika bidrag kopplade till sig:
- Statsbidrag för lågstadie- och fritidshemssatsningen
- Statsbidrag för lärarlönelyftet
- Statsbidrag för karriärtjänster
- Statsbidrag för yrkesvux
- Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning
- Statsbidrag för läxhjälp
- Statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna
- Statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan o specialpedagogik
- Statsbidrag för lovskola
- Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger
- Statsbidrag till utbildningsplatser för arbetslösa ungdomar
- Statsbidrag för ökad undervisningstid för nyanlända elever
- Statsbidrag för yrkesförarutbildning
- Statsbidrag för läslyftet
- Statsbidrag för behörighetsgivande utbildningar av yrkeslärare
- Statsbidrag frö utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd
- Statsbidrag för utvecklingen av det arbetsplatsförlagda arbetet
- Statsbidrag för ett fjärde tekniskt år
- Statsbidrag för hälsofrämjande skolutveckling
- Statsbidrag för utbildning som kombineras med trainee
- Statsbidrag för matematiklyftet
- Statsbidrag för kostnader för samordnare - nyanlända
- Statsbidrag för yrkesintroduktion
- Statsbidrag för att främja lärlingsutbildning
- Statsbidrag för att utveckla sfi
- Statsbidrag för lärarlyftet
- Samverkan för bästa skola
- Statsbidrag för personalförstärkning i skolbibliotek
- Statsbidrag för kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen
- Statsbidrag för entreprenörskap i skolan - huvudmän
- Statsbidrag specialpedagogik för lärande
- Naturvetenskaps- och tekniksatsningen
- Statsbidrag till skolledare och extra karriärtjänster
- Statsbidrag för lärare i nationellt minoritetsspråk
- Källa: Skolverket, sammanställd av Riksrevisionen i rapporten Riktade statsbidrag till skolan etc.
”Enligt Skolverkets budgetunderlag för 2017–2019 hanterade och fördelade myndigheten över 60 olika bidrag under 2016, men i ett annat dokument från Skolverket anges 84 olika bidrag och transfereringar för år 2016, och då saknas ändå åtminstone fem bidrag”
Gynnar de större kommunerna
Riksrevisionen lyfter i sin rapport att en negativ konsekvens också är att eftersom stora huvudmän redan har mer resurser blir det lättare för dem att få bidragen och fördela dem med eftertanke. Det är en kritik som fackförbunden håller med om.
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Peter Joensson
– De som har störst behov av pengarna har svårare att både söka och administrera dem. Där blir det tydligt att mängden bidrag är ett problem, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
Lärarnas Riksförbund ser samma problem hos kommunerna, men tycker samtidigt att det finns en poäng med riktade bidrag.
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund. Foto: Anders Wiklund / TT
– Samtidigt är ju statsbidrag är ju ett sätt att trycka där man vill att saker ska hända, ett sätt för staten att rädda områden som kommuner inte prioriterar, säger ordförande Åsa Fahlén.
Just det ser även Lärarförbundet som det allra viktigaste.
– Även om bidragen slås ihop till ett enda är det viktigt att det ändå finns öronmärkning och tydliga direktiv om vad pengarna ska användas för. I slutändan är inte tekniken det viktiga utan att resurserna når fram dit där de behövs, säger Johanna Jaara Åstrand.