Det handlade om miljardstöd som skulle betalas ut och det snabbt. Våren 2020 när pandemin slog till hörde kulturen och idrotten till de sektorer som drabbades värst.
Att se till att stöden snabbt kom fram till dem som var i störst behov var en balansakt, menar Riksrevisionen som menar att på det stora hela har både stöden till kulturen och idrotten landat väl.
Men det finns också kritik.
I början av stödperioden våren 2020 lät Kulturrådet bli att göra många kontroller och granskningar och satsade i stället på efterkontroller.
– Det var extremt, har Kulturrådets chefsjurist Greta von Stövind, tidigare berättat för Arbetsvärlden, om coronavåren 2020.
Risk för fusk och felaktiga utbetalningar
”Det höga tempot och det stora antalet sökande har skapat risker för fusk och felaktiga utbetalningar i hanteringen av de riktade krisstöden”, skriver Riksrevisionen.
Det ledde till att bolag som lurades, som exempelvis Örebroföretaget Eventor som hittade på en kurdisk kulturfestival i Borlänge, kunde få pengar. Arbetsvärlden har tillsammans med Nerikes Allehanda, Borlänge Tidning och Realtid granskat hur det gick till när företaget fick sammanlagt tre miljoner kronor i coronastöd från flera olika myndigheter.
”Detta är inte en önskvärd situation eftersom det finns en risk för att aktörer med bedrägligt syfte inte betalar tillbaka stödet om kontrollen görs i efterhand”, skriver Riksrevisionen i sin rapport.
Den konstaterar också att: ”Det finns därmed en risk för att visst stöd kan ha betalats ut till sökande som egentligen inte varit stödberättigade.”
Så var det i Eventors fall. Företaget har nu gått i konkurs, med miljonskulder till staten och en målvakt som företräder bolaget i konkursen.
Men det har också funnits andra brister.
Fick ingen motivering till avslag
De som sökt bidrag från Kulturrådet har inte fått någon motivering till beslut om avslag, vilket också medfört både att Kulturrådet fått många ärenden att hantera där arrangörer varit missnöjda med beslutet och frågor kring varför de inte fått pengar, vilket enligt Riksrevisionen ledde till att det ”uppstod en viss hopplöshet efter att många nekats stöd”.
Branschorganisationerna menar enligt rapporten att det lett till att många som var berättigade att söka därför valde att inte söka i senare omgångar.
Det är svårt att skriva bra refuseringsbrev
– Vore jag sökande hade jag förstås velat få en information om varför jag inte hade fått pengar, för att kunna söka bättre nästa gång, eftersom det här var stöd som kom igen, säger Simon Norrthon, ordförande i Scen och Film.
– Det har inte heller alltid varit objektiva grunder för beslut utan handlat om vad man värderar som kulturellt viktig verksamhet, vilket kan väcka frågor kring varför de inte motiverar sina avslag utan bara äger makten att fördela pengar.
Samtidigt menar han att det kan vara svårt att formulera den typen av motiveringar.
– Det är svårt att skriva bra refuseringsbrev. Det handlar inte bara om behov, om det är angeläget och relevant, utan också om det har konstnärlig verkshöjd och när du får tillbaka det kan det ändå bli så att det råder delade meningar om det. Jag antar att det är därför de låter bli.
Krångliga blanketter
Men alla konstnärer vill inte heller ha den typen av motiveringar.
– Filminstitutet försöker skriva avslagsbrev, men det är ständigt en fråga för debatt, de där breven är sällan uppskattade av regissörer. De vill hellre bara ha ett ”nej, det här var dåligt”, än ”det här var intressant, men vi har redan ett projekt på det temat”. Man vill bli tagen på allvar när man söker de här medlen och bli respekterad som utövare.
Att sökande har fått avslag för att de inte skickat in alla handlingar tycker han är märkligt.
– Kulturrådet har fått kritik för att de inte hjälper de sökande. Vi har hört från många som tycker att blanketterna är alldeles för krångliga. Det är klart att det ska vara kompletta handlingar, men om man inte har förstått att ens ansökan saknar något förrän efteråt hade man gärna velat få den pushen eftersom det här kan handla om arbetslöshet eller inte.
Föll mellan stolarna
Dålig samverkan i början av fördelningen av stöden ledde också till att vissa sökanden föll mellan stolarna. ”Det innebar att enskilda sökande som fick reda på att de inte hade rätt att ansöka hos Kulturrådet inte hann ansöka hos Konstnärsnämnden”, skriver Riksrevisionen.
Hur många det handlar om vet inte Kulturrådet, men under senare stödomgångar har därför bland annat webbinarier ordnats för att informera om stöden.
Riksrevisionen konstaterar också att kontrollerna efter hand blivit bättre. Kulturrådet har ännu inte hunnit gå igenom alla efterkontroller, men än så länge menar Kulturrådet att de granskningar de gjort i efterhand visar på att Eventor är ett undantagsfall.
– Vi har inte sett någonting liknande, säger Greta von Stövind till Arbetsvärlden.
Sammanlagt fördelade Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Filminstitutet, Författarförbundet, Riksidrottsförbundet, och i ett senare skede, Sametinget, sju miljarder kronor i stöd under den granskade perioden 2020 och 2021.
Sammantaget menar Riksrevisionen ändå att stöden har utformats på ett i huvudsak ändamålsenligt och effektivt sätt och visar att regeringen och organisationerna som varit ansvariga att fördela stöden visat att de kan agera snabbt och uthålligt under en utdragen kris, men att hanteringen inneburit att ett stort ansvar lagts på de sökande.