Tidöregeringen har genomfört många reformer på migrationsområdet. Arbetsvärlden har till exempel rapporterat om de förändrade reglerna för spårbyte samt regeringens förslag om att kunna dra in permanenta uppehållstillstånd retroaktivt. Fackklubben på Migrationsverket beskriver närmast en lavin av besked och ökade krav på snabbhet och tillgänglighet.
”Aldrig sett något liknande”
Magnus Blomqvist är vice ordförande på fackförbundet ST på Migrationsverket.
– Det har blivit mer fokus på återväntandefrågor, kontrollverksamt och att stävja missbruk. Därutöver har förvarsverksamheten fått ett ökat fokus och nu är det också en mer kraftfull utökning på gång, säger Magnus Blomqvist.
Avdelningsordförande Sanna Norblad beskriver en strid ström av förändringar.
– Det är omöjligt att summera alla förändringar, men den senaste tiden är historiskt anmärkningsvärd. Bara att hålla isär alla lagförändringar kräver mycket av alla anställda. Det är en extrem situation vi befinner oss i. Vi företräder våra medlemmar och vi har aldrig sett något liknande, säger Sanna Norblad.
Migrationsverket ska nu i större utsträckning motverka att personer avviker, öka både självmant återvändande och återvändande som sker med tvång. Man ska utveckla förvarsverksamheten. För att förebygga och motverka missbruk behöver myndigheten exempelvis öka kontrollen av prövningen, ett stärkt id-arbete samt ett arbete för att motverka felaktiga utbetalningar.
Men när länder inte tar emot utvisade personer går regeringens krav inte att verkställa.
– Regeringen trycker på stenhårt i regleringsbrevet att människor ska återvända. Att vissa länder inte tar emot sina medborgare är en politisk fråga och det kan inte vi på Migrationsverket lösa, det måste de göra politiskt. Det blir pressande för anställda när politikerna inte står för att deras beslut inte går att verkställa, säger Magnus Blomqvist.
Snabbare puckar och mer telefontid
Magnus Blomqvist beskriver också ett ökat tempo där till exempel ett återrapporteringsuppdrag om hur polisen och Migrationsverket ska transportera personer från gränsen till Migrationsverkets lokaler fick ske mycket snabbt.
– Det vi har sett är många snabba återrapporteringsuppdrag till regeringen. Exempelvis fick vi ett i december som skulle återrapporteras redan i februari. Det händer mycket och det ska ske väldigt snabbt. Det påverkar både de som ska titta på det i organisationen och de som sedan ska arbeta med det i organisationen framåt, säger Magnus Blomqvist.
Magnus Blomqvist märker också av att regeringen kräver ett ökat fokus på service och tillgänglighet av Migrationsverket. Det kan exempelvis handla om att myndighetens anställda ska vara mer tillgängliga på återvändandecentrum.
De ständiga lagförändringarna skapar en press på myndighetens anställda. Utöver detta vill arbetsgivaren att handläggare ska vara mer tillgängliga i telefonen vilket påverkar deras möjlighet att styra över sitt eget arbete, menar Magnus Blomqvist.
Ökad beläggningen på förvar
Framåt finns också utökningen av förvaren. Där finns utmaningar med kompetensförsörjningen, framför allt kopplat till arbetstid och löner.
– Arbetsgivaren har inte gått oss till mötes när det gäller exempelvis scheman. Det skulle också i förlängningen kunna leda till högre sjuktal. Man ökar också beläggningen på befintliga förvarsenheter med risk för fler incidenter, till exempel våld mot våra medarbetare, säger Magnus Blomqvist.
Inget eget boende
En annan större förändring som påverkar de anställdas arbetet är att möjligheten att bo i eget boende som nyanländ försvinner. Istället sker en centralisering.
– Det är en del av EU:s migrationspolitik. Människor ses då inte som inresta och får inte lämna området. Hur det kommer att fungera med exempelvis läkarvård och inköp av hygienartiklar återstår att se, säger Sanna Norblad.
Svårt hinna informera
Facket efterlyser en ökad transparens från myndigheten om vart den är på väg.
– Vi noterar att vi har många medlemskontakter också med chefer som upplever att de har svårt att vara stöd för sina anställda i den här höga förändringstakten. De har inte tid för att hinna gå ut med alla nya förändringar och informera om dem på ett tydligt sätt.
Även kring kompetensutveckling och personalbehov råder oklarheter.
– Det handlar om framtida kompetensbehov och hantering av personal utifrån det. Vilka områden behöver stärkas och var minskar behov av personal. Till detta hör omställningsarbete och komptensutveckling, säger han.
Magnus Blomqvist lyfter också regeringens ansvar.
– Regeringen bör genomföra riskbedömningar innan de delar ut uppdrag till myndigheter. De måste säkerställa att det finns tillräckligt med tid för implementering av remisser och nya lagar. De måste förstå vad det innebär för anställda på myndigheter när de ger dem oerhört komplexa uppdrag och väldigt lite tid att återrapportera, säger Magnus Blomqvist.
Vill inte klä skott för politiska beslut
Just nu skrivs det mycket i media om utvisningar på grund av de förändrade reglerna för spårbyte och om 18-åringar som får besked om att de ska utvisas, medan föräldrar och syskon får permanent uppehållstillstånd.
– Media lyfter upp enskilda fall, men det är viktigt att komma ihåg att det är politikerna som tar beslut om lagar och regler, myndigheterna och medarbetarna ska inte behöva klä skott för dem. Det är också viktigt att våra medlemmar får stöd om de behöver när de är satta att verkställa lagar och regler som politikerna beslutat om, säger Magnus Blomqvist.
Han menar att facket följer frågan om att återkalla permanenta uppehållstillstånd mycket noga. Det blir en jättepåverkan på myndigheten om förändringen går igenom. Enligt en utredning skulle en sådan lag påverka mellan 98 000 till 185 000 individer. I gruppen ingår bland annat alla beviljade permanenta uppehållstillastånd som är asylrelaterade.
”Klart att det är ett högt tempo”
Jesper Tengroth är presschef på Migrationsverket. Han säger att Migrationsverket förstår att de anställda är pressade av alla nya regler.
– Det är klart att det är ett högt tempo. Det har det varit sedan 2022 och 2023. Det handlar om alla reformer som är kopplade till Tidöavtalet och också om EU:s migrationspakt som ska införas i sommar.
Den största utmaningen ligger i att överblicka alla förändringar, menar han.
Ni har inte gått facket till mötes angående scheman på de utökade förvaren – kan det leda till högre sjuktal?
– Myndigheten menar att det behöver göras förändringar i schemaläggningen på förvar. Med det sagt måste man beakta att förändringarna sker på så sätt att man kan bibehålla en god arbetsmiljö. Där fortsätter samtalen med fack och skyddsorganisation för att det ska bli så bra det bara kan bli, säger Jesper Tengroth.
Är ni otydliga om myndighetens inriktning i den ökade förändringstakten?
– Jag tycker att vi jobbar på bra med att informera och kommunicera, men bara att du ställer din fråga indikerar ju att det finns individer som upplever att de inte får den information de behöver. Då är svaret att det inte finns något som inte kan bli bättre.
Arbetsvärlden har sökt migrationsminister Johan Forssell för en kommentar, men han har inte återkommit.