Arbetsvärlden har tidigare skrivit om de två utbildade specialisttandläkarna Evgenii Lisodid och Iana Penina, som har bott och arbetat som tandsköterskor i Boden i Sverige sedan 2022. Efter de förändrade reglerna för spårbyte blev de tvungna att lämna landet för att ansöka om nytt arbetstillstånd.
Spårbyte
Riksdagen har utöver att ta bort möjligheten att byta från att ansöka om asyl till att ansöka om arbetstillstånd också beslutat om ändrade regler för preskriptionstid och återreseförbud. Beslut om avvisning eller utvisning ska från och med april 2025 gälla i fem år från det att en person har lämnat landet i enlighet med sitt beslut, vilket i de flesta fall även innefattar att lämna EU-ländernas territorium och Schengenområdet.
Från och med 2026 har regeringen och Sverigedemokraterna också beslutat att höja lönekravet för dem som får uppehållstillstånd genom arbete till 90 procent av medianlönen, 33 390 kronor, en lön som många som arbetar inom exempelvis sjukvård och äldrevård inte kommer upp i.
Hela familjen, inklusive sonen som gick i sjätteklass, trivdes bra i Boden där det också är brist på tandsköterskor och där tandläkare behövs.
Eftersom Evgenii Lisodid har ukrainskt pass och Iana Penina är rysk medborgare, kunde de inte åka till sina respektive hemländer och ansöka om arbetstillstånd eftersom det är krig. Istället blev det Kazakstan.
Nu väntar de i Kazakstan på besked om de får resa tillbaka till Sverige.
Fick hjälp av regionen att ansöka
När Arbetsvärlden når Evgenii, befinner han och familjen sig i Kazakstan sedan den 16 januari.
Den 14 och 15 januari gjorde Evgenii det sista provet för att få arbeta som tandläkare i Sverige. Om han blir godkänd kommer han att gå igenom en praktiskt tjänstgöring på hemmakliniken i Boden där han då kommer att arbeta som tandläkare under handledning för att sedan få sin legitimation. Iana kommer, om de får återvända till Sverige, att studera ett år på en kompletterande utbildning för att därefter få sin tandläkarlegitimation i Sverige.
För två veckor sedan ansökte de om svenskt arbetstillstånd samt uppehållstillstånd. Det gjorde de tillsammans med regionens personalavdelning.
– Hon hjälpte oss verkligen, säger Evgenii Lisodid.
Under tiden de väntar på besked om de får nya svenska arbetstillstånd och uppehållstillstånd hyr familjen en lägenhet i Almaty.
Oviss väntan
– Allt är ganska billigt här i Kazakstan i jämförelse med Sverige, men vi bor sparsamt för att vi inte vet hur länge vi ska vi bo här i väntan på arbetstillstånd, säger Evgenii Lisodid.
Under väntan på besked från Sverige har de haft besök av svärföräldrarna som de inte träffat sedan kriget i Ukraina började.
Evgenii beskriver att människorna är vänliga och pratar ryska i landet vilket underlättar för dem eftersom de talar språket.
– Men vi vet ingenting om när beslut om våra uppehållstillstånd ska fattas. Vi hoppas att det ska gå snabbt.
Saknar skolkamrater
Sonen i familjen mår under omständigheterna bra, men har fått lämna sin skola där han normalt går i årskurs sex. Han saknar sina vänner och längtar tillbaka till skolan där det pågår nationella prov och mycket annat som han är rädd att missa.
– Vi mår lite olika från dag till dag. Ibland känns det ganska okej och man väntar bara på när man kan komma hem, men ibland känner man ovisshet och det är väldigt oroväckande, säger Evgenii Lisodid.
Måste hyra ny lägenhet före besked
De blev tvungna lämna upplägenheten de bodde i i Sverige när de reste till Kazakstan.
– Vi hade sagt upp lägenheten där vi bodde. Sedan visade det sig att vi behöver ett boende i Sverige för att ansöka om arbetstillstånd. Men vi fixade det genom att hyra regionens boende för personal och för några dagar sedan skrev jag ett förstahandshyresavtal i en hyresfastighet i Bodenbo från och med första mars. Så vi hoppas att vi kommer hem ungefär kring detta datum, berättar Evgenii Lisodid.
Saknade av arbetskamrater i Boden
Hemma i Boden är de båda tandsköterskorna och blivande tandläkarna saknade, både som kollegor och som efterlängtad arbetskraft.
Parets skriver till sina kollegor och får svar nästan varje dag. De försöker hålla humöret uppe och vara positiva, trots att framtiden är oviss och ingen kan säga om och när de får nya arbetstillstånd och uppehållstillstånd.
– Vi försöker vara positiva, passa på och bli bekanta med ett nytt land och en ny kultur och hoppas att vi kommer tillbaka snart.
