Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Regeringen utreder skarpare sanktioner mot trakasserier Utredningen ”En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen” ska redovisas senast den 30 september 2019. Foto: Stina Stjernkvist / TT

Regeringen utreder skarpare sanktioner mot trakasserier

Metoo Arbetsgivare som bryter mot diskrimineringslagen drabbas inte av tillräckliga sanktioner. Det menar regeringen som tillsätter en utredning med uppdrag att ge förslag på hur tillsynen över diskrimineringslagen ska förbättras. Lena Svenaeus, fd Jämo, har i debatten uttryckt att det råder amnesti mot diskrimineringsbrott i Sverige och säger till Arbetsvärlden att det beror på DO:s arbetssätt.
31 Aug 2018

Diskrimineringslagen har som syfte att säkra att ingen diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Lagen innehåller också krav på att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska vidta aktiva åtgärder mot diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över lagen och kan ansöka om vitesföreläggande hos Nämnden för diskriminering om den inte följs. Även facken har möjlighet att ansöka om vitesförelägganden hos nämnden.

Lena Svenaeus, tidigare Jämo.
Foto: Stefan Jerrevång

DO gör det dock sällan, vilket har kritiserats av bland andra Lena Svenaeus, tidigare Jämo, som i en debattartikel i SvD i februari i år gick så långt som att påstå att en amnesti råder för brott mot diskrimineringslagen.

– Det är inte svaga sanktioner som är problemet, det är DO:s arbetssätt. Diskrimineringsombudsmannen har inte ansökt om ett enda vitesföreläggande sedan diskrimineringslagen trädde i kraft 2009. De ansökningar om vitesföreläggande som kommit in till Nämnden för diskriminering har facken skickat, säger Lena Svenaeus till Arbetsvärlden.

Hon tar upp ett framgångsrikt exempel: när Försvarsförbundet ansökte om vitesföreläggande mot Försvarsmakten, då arbetsgivaren inte skötte lönekartläggningen.

– Nämnden satte vitesföreläggandet till två miljoner kronor. Här rättade sig också Försvarsmakten så det blev inte aktuellt att begära att vitet skulle dömas ut.

Efter #metoo-uppropen under hösten stod det klart att vi behöver skärpa lagstiftningen

Lena Svenaeus menar att ett problem är att DO har en grundsyn som går ut på att arbeta med rådgivning och information.

– I praktiken innebär det att de genomför sina granskningar och ger arbetsgivaren information om vad de gjort fel. De litar sedan på att arbetsgivaren åtgärdar problemen. De följer inte upp med kontroller och vitesförelägganden blir därför inte aktuella. Ärendet stannar alltså vid ett tillsynsbeslut, som ibland innehåller formuleringar om att det ”kan komma att följas upp”.

Enligt Lena Svenaeus har DO med andra ord redan i dag tillgång till verktyg som man inte nyttjar.

– Ändå har DO vid flera tillfällen efterlyst sanktionsverktyg som liknar Datainspektionens, med de stora bötesbelopp som förknippas med GDPR. men man använder inte ens i dag de verktyg man har. Då är inte det första man borde göra att ropa efter kraftfullare verktyg.

Sanktionsavgift kan passa

Hon är öppen för att DO skulle kunna gynnas av en möjlighet att själva döma ut sanktionsavgifter.

– Handläggningen i Jämställdhetsnämnden och även i Nämnden mot diskriminering har kritiserats för att vara långsam och ineffektiv. Om man inte gör något för att reformera nämndalternativet tror jag att någon form av sanktionsavgifter för bristande aktiva åtgärder skulle vara effektivare än vitesföreläggande. Det skulle innebära att DO antingen själv eller genom ansökan till annan myndighet kan påföra en sanktionsavgift som en direkt påföljd vid en försummelse t.ex. bristfällig lönekartläggning.

På torsdagen meddelade regeringen att man tillsätter en utredning som ska ta fram förslag på just hur tillsynen över diskrimineringslagen ska bli mer effektiv. Utredningen ”En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen” ska redovisas senast den 30 september 2019.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) presenterade utredningen.

– Om en arbetsgivare nonchalerar lagens krav att förebygga diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen måste det få konsekvenser. Efter #metoo-uppropen under hösten stod det klart att vi behöver skärpa lagstiftningen. Nu tar vi nästa steg, säger Alice Bah Kuhnke.

Lena Svenaeus ser positivt på utredningen och säger att direktiven ger möjlighet för utredaren att titta på mer än bara sanktionerna.

– Jag tror att man behöver vara tuffare i tillsynen. Och det finns utrymme i de här direktiven för att utredaren ska titta på just arbetssättet.

Utredningen

Utredaren ska bland annat:

  • överväga om nuvarande bestämmelser i diskrimineringslagen om tillsyn vad gäller aktiva åtgärder är ändamålsenliga för en effektiv efterlevnad av bestämmelserna,
  • vid behov föreslå ändringar som kan leda till en ökad efterlevnad,
  • analysera hur tillsynen över bestämmelserna i diskriminerings­lagen när det gäller det skollagsreglerade området, i sin helhet kan flyttas till Statens skolinspektion, och
  • lämna nödvändiga och fullständiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2019.

Källa: Regeringen

+ Expandera
31 Aug 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.