Efter att i 25 år ha arbetat med a-kassefrågor på TCO tycker Mats Essemyr att det är dags att sammanfatta det han vet i frågan. Han gör det tänkvärt, och rapporten kommer vid ett lämpligt tillfälle med tanke på den statliga a-kasseutredning, tillsatt på parternas begäran, som ska jobba fram till december 2024.
Det vanliga är att betrakta arbetslöshetsförsäkringen ur ett systemperspektiv, berättar Mats Essemyr. Det vill säga att man tittar på hur a-kassan fungerar; om regelverket skapar arbetslöshet, eller ger bra förutsättningar för arbetsmarknaden att fungera.
Mats Essemyr väljer i rapporten istället ett maktperspektiv: hur påverkas arbetstagaren, den arbetslöse när förändringar sker i a-kassan, och hur påverkas parterna?
I vårt system med särskilda a-kassor är a-kassan även betydelsefull för facket.
– Vi ser tydligt att i länder som har det så kallade Gent-systemet, där a-kassorna har en koppling till bakomliggande fack, som i Sverige, Danmark och Finland, där är den fackliga organisationsgraden betydligt högre än i alla andra länder.
– För att en partsmodell där fack och arbetsgivare reglerar kollektivavtal ska fortleva måste båda parterna ha stor legitimitet. Man måste veta att facket är den legitima företrädaren för arbetstagarna.
Färre anslutna till a-kassan
Men just nu sjunker antalet a-kasseanslutna.
– Anslutningsgraden och organisationsgraden måste hållas uppe. För om andelen arbetstagare som är med i facket sjunker för lågt så kommer motparten säga: är det verkligen ni som företräder de här grupperna. Det är faran.
Eva Nordmark känner till det här och jag väntar på att hon ska agera för att vända utvecklingen
Därför tycker han arbetsmarknadsminister Eva Nordmark ska fundera över hur hon ska lösa detta. Men vad han konkret vill att hon ska göra säger han inte.
– Eva Nordmark känner till det här och jag väntar på att hon ska agera för att vända utvecklingen. Vi kan inte ha en långsiktig minskning av antalet a-kassemedlemmar inför nästa arbetsmarknadskris. Det är illavarslande.
Han säger vidare att alla riksdagspartier även bör betänka situationen.
– Partsmodellen bygger på en maktbalans mellan fack och arbetsgivare vilka upprätthåller en lönebildning som tuffar på utan stridigheter. Fortsätter partsmodellen däremot att försvagas, om det sker maktförskjutningar mellan fack och arbetsgivare så kommer det att komma till uttryck på något sätt.
Fem scenarier
Rapporten avslutas med fem scenarier om hur maktförhållandena skulle påverkas om politiken eller parterna bestämmer sig för stora förändringar av arbetslöshetsförsäkringen. De fem scenarierna har rubrikerna:
*Arbetslöshetsförsäkringen blir allmän och obligatorisk
*”Arbetslinjen” vinner över ”bidragslinjen”
*Basinkomst eller medborgalön
*Kollektivavtalad a-kassa
*Nuvarande ordning fortsätter
Vilket scenario tror då Mats Essemyr är bäst för att inte rubba maktbalansen mellan parterna och därmed på den svenska arbetsmarknaden? Han tror på att, säger han, fortsätta på den inslagna och ändå minst dåliga vägen.
– Då har vi även fortsättningsvis Gent-systemet och ingen minskad anslutningsgrad till facken.
Ersättningen till arbetstagarna, gissar han, kommer då även framöver vara hög, men att taket i a-kassan gröps ur på grund av årliga löneuppräkningar.
– Det finns en inbyggd tendens att försvaga den arbetslöses maktposition genom att ersättningen de facto sjunker i takt med att lönerna stiger.
Och vilket scenario skulle vara sämst?
– Det som försvagar partsmodellen är om a-kassan blir obligatorisk.
– Och jag ser stora problem med en kollektivavtalad a-kassa som läget är idag. Men ännu finns inte mycket att läsa om hur den skulle vara utformad.