Sverige är det land där ersättningsnivåerna i a-kassan sjunkit allra mest de senaste 20 åren, visar TCO i sin rapport med siffror från OECD.
Och även om man räknar med det tillfälligt höjda taket i a-kassan, som upphör 2023, så kommer TCO fram till att svenska hushåll får mindre del av lönen i arbetslöshetsersättning än genomsnittet i EU: Sverige hamnar på plats 16 av 27.
Vid de ordinarie nivåerna, utan det tillfälligt höjda taket, hamnar Sverige istället på plats 21 av 27 i EU.
Therese Svanström, ordförande TCO, ser behov av flera politiska åtgärder.
– Det viktigaste är att taknivåerna höjs och åtminstone de första åren ligger kvar på de nivåer som varit tillfälliga under pandemin och nu kan vara på väg att försvinna vid årsskiftet. Dessutom behöver vi införa en indexering av a-kassan så att vi inte hamnar här igen, säger Therese Svanström till Arbetsvärlden.
Få får ut 80 procent i a-kassa
TCO har också i en tidigare rapport visat att bara drygt 15 procent faktiskt får ut 80 procent av den tidigare lönen i a-kassa. Bland tjänstemän är siffran ännu lägre, bara 8 procent. I praktiken ligger taket i ordinarie regelverk på 14 000 kronor som arbetslösa kan få ut i a-kassa efter skatt varje månad.
Varför är 80 procent en bra nivå?
– Det ska kännas lite grann att du förlorar ett jobb och behöver vara aktiv i att söka nytt jobb utifrån det 20-procentiga inkomstbortfallet. Samtidigt ska du inte behöva göra helt livsomvälvande omställningar i form av att sälja hus och hem och bil. Det ska märkas att det blir skillnad men ändå vara möjligt att klara sig en tid medan du söker nytt jobb, säger Therese Svanström.
Under Almedalsveckan bjuder TCO in politiker för att ta del av uppgifterna om a-kassan och diskutera lösningar.
En av dessa är Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson för Kristdemokraterna, som vill behålla grundhöjningarna i a-kassan men ta bort taket.
Vad är risken med att arbetslösa får 80 procent av inkomsten i ersättning från a-kassan?
– Dels har vi både en a-kassa som garanteras av det offentliga, sedan finns det också kompletterande inkomstbortfallsförsäkringar så många har ju ett bättre skydd. Men det finns en avvägning att göra vad staten ska satsa på, om den ska satsa på arbetslöshetsförsäkringen eller andra saker, och det finns också forskning som visar på att det blir längre arbetslöshetstider med en högre a-kassenivå, säger Jakob Forssmed till Arbetsvärlden.
– Men jag är inte främmande för att framför allt under lågkonjunkturer ha en högre a-kassenivå.
Anna Johansson (S), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, företräder ett parti med det långsiktiga målet att nivåerna i a-kassan ska ge ersättning på 80 procent av inkomsten.
– Jag tror det är andra kontrollinstanser som ska kontrollera för att arbetslösa söker jobb, det är inte någonting som vi åstadkommer genom att sänka ersättningsnivåerna. Sedan menar jag att det också kan finnas en vinst för samhället om arbetslösa får tid att hitta rätt jobb och inte bara ett jobb, så att deras kompetens tas tillvara, säger Anna Johansson.